Totalförsvarsövning Birger Jarl 26, forsvarsmakten.se

Deltagande totalförsvarsaktörer i övningen är Försvarsmakten, Polisregion Stockholm, Tullverket, Region Stockholm, Räddningstjänsten inom Stockholms län och Trafikverket.

I övningen deltar totalt cirka 2 000 personer, cirka 1 500 från Försvarsmakten och cirka 500 ur det civila försvaret. […]

Övningen består av flera moment. Inledningsvis bevakar och skyddar hemvärnssoldater infrastruktur i Stockholm. Efter det genomför det militära och det civila försvaret gemensamma övningsmoment med fokus på stöd av varandras insatser exempelvis CBRN-hot samt större och speciella sjukvårdsinsatser på olika platser i Stockholm. Läs pressmeddelande

Presentation av boken: Vart är Sverige på väg?

Lars-Gunnar Liljestrand

Den nya boken om svensk försvars- och säkerhetspolitik Vart är Sverige på väg? av Ingela Mårtensson, Tomas Magnusson och Caroline Runesdotter, alla med lång bakgrund inom fredsrörelsen och rörelsen mot kärnvapen, är ett välkommet tillskott till den mycket magra offentliga debatten om svensk säkerhetspolitik.

Författarna kallar den en säkerhetspolitisk handbok för en ny tid och det stämmer att vi lever i en helt ny tid. Sverige har lämnat alliansfriheten och gått med i Nato, slutit avtal med USA om 17 baser samt börjat tala om att gå med i samarbete kring kärnvapen.

Hur detta kunde ske på bara några år borde vara en självklar uppgift för undersökande media att ta reda på. I några fall har försök gjorts men överlag har de riktigt stora och avgörande säkerhetspolitiska frågorna inte tagits upp.

Anne-Marie Pålsson nationalekonom och tidigare moderat politiker skrev nyligen i Sydsvenskan om den bristen under rubriken ”Vad partierna tycker om de stora frågorna får vi inte veta”, som om vi inte hade med detta att göra. Hon påpekade att de stora besluten om säkerhetspolitiken under de senaste tre åren skett utan debatt.

Därför blir den nya boken angelägen.

Några av de viktigaste besluten behandlas i boken.

Den 16 maj 2022 beslutade den socialdemokratiska regeringen att ansöka om Natomedlemskap.

Opinionen emot var svag, bland annat på grund av att det viktigaste partiet före beslutet genomförde ett så kallat rådslag bland sina medlemmar. Rådslaget organiserades i all hast våren 2022. Underlaget var ensidigt vinklat och Socialdemokraterna ställde sig bakom medlemskap trots att det omvittnats att en majoritet av rådslagsmedlemmarna var emot.

DCA-avtalet med USA som ger rätt till 17 baser i Sverige undertecknades av Sveriges och USA:s försvarsministrar, och den 8 maj 2024 lämnade regeringen en proposition om avtalet till riksdagen som antog avtalet den 18 juni 2024 med 266 för och 37 emot (Vänsterpartiet och Miljöpartiet emot). Den 15 augusti 2024 trädde avtalet i kraft.

Diskussioner om avtalet förekom knappt i riksdagen och av remissinstanserna var det endast Svenska Freds som krävde att förslaget skulle avslås. (Inga andra fredsorganisationer fanns med bland remissinstanserna). Av övriga remissinstanser var det främst Stockholms universitet som framförde en rad kritiska synpunkter om oklarheter kring frågorna om jurisdiktion, permanenta baser och lagring av kärnvapen.

Även om motståndet mot DCA-avtalet var svagt, om ens knappt något i riksdagen, blev det mer aktivitet ute i landet mot avtalet med kravet på folkomröstning som främsta krav. I boken redovisas aktiviteterna mot DCA-avtalet i form av brev till riksdagsledamöter, möten, flygblad, insändare i tidningar med mera.

Boken är en handbok både för fredsaktivister och för en allmänhet intresserad av svensk säkerhetspolitik som också sätter in frågorna i ett större geostrategiskt sammanhang.

Förlagets presentation av boken kan läsas här, där den även kan beställas:

Vart är Sverige på väg? – Bokförlaget Korpen (bokforlagetkorpen.se)

Därför kan attackerna mot Wildberries vara lagliga, svt.se

[…] Flera civila lagerarbetare på den ryska e-handelsjätten Wildberries har bekräftats döda.

Ändå kan det enligt krigets lagar vara lagligt för Ukraina att utföra attackerna.

– Man måste väga den militära vinsten mot de skador man orsakar för civilbefolkningen, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt.

Under en månads tid har Ukraina i princip dagligen attackerat lager och logistikcenter i olika delar av Ryssland kopplade till e-handelsjätten Wildberries. Flera personer har dödats i attackerna mot Wildberries, som beskrivs som en motsvarighet till det amerikanska företaget Amazon. […]

Enligt krigets lagar får man inte angripa civilbefolkning och civila objekt. Men Ukraina hävdar att Wildberries används för att skicka militär utrustning som skyddsvästar och drönarkomponenter till fronten.

Därmed anser Ukraina att det är ett militärt mål.

– Även om man kommer fram till att det är ett militärt mål så måste man då väga den militära vinsten av att slå mot de här målen mot de skador man orsakar för civilbefolkningen, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Läs artikel

Mecca defence pact: A new ’Sunni NATO’ in the Middle East? newarab.com

Saudi Arabia, Turkey and Pakistan signed a landmark joint defence agreement in Mecca on Friday containing a collective defence clause similar to NATO’s Article 5 under which an armed attack against any one of the three countries will be regarded as an attack against them all.

The Mecca Joint Defence Agreement was signed by Saudi Crown Prince Mohammed bin Salman, Turkish President Recep Tayyip Erdogan and Pakistani Prime Minister Shehbaz Sharif after nearly a year of negotiations.

Its signing comes amid a regional war that has seen Iranian attacks on Gulf states, growing alarm over Israel’s expanding military footprint and renewed questions over the reliability of the longstanding US security umbrella.

Despite its sweeping collective-defence provision, however, the agreement does not specify what military action each country would be obliged to take if another were attacked.

The agreement contains a collective defence commitment, closely resembling the central principle underpinning NATO.

Article 5 of the North Atlantic Treaty states that an armed attack against one or more NATO members ”shall be considered an attack against them all”.

The Mecca pact similarly stipulates that an armed attack against Saudi Arabia, Turkey or Pakistan will be regarded as an attack against all three.

The Mecca agreement has no publicly disclosed equivalent to NATO’s integrated command structure, joint military planning or mechanisms for coordinating a collective response. Läs artikel

Rail Baltica: Europas nya järnvägslänk från Warszawa till Helsingfors – del1, tfif.fi

Europa har förstått att infrastruktur är säkerhetspolitik. Rail Baltica är ett strategiskt järnvägsprojekt – en 870 kilometer lång bana med europeisk spårvidd som just nu byggs genom Baltikum. Järnvägen dimensioneras för höga hastigheter, tung godstrafik och militära transporter och ska stå färdig 2030.

Den enda landförbindelsen mellan Baltikum och resten av Nato och övriga Europa går via Litauens gräns mot Polen. Gränszonen är en 65 kilometer bred landremsa, klämd mellan ryska exklaven Kaliningrad och Belarus.

Inom säkerhetspolitiken kallas området Suwałki-korridoren. Platsen är ett av Natos mest känsliga områden – en landremsa där angripare relativt snabbt skulle kunna isolera Baltikum från resten av EU om en konflikt skulle bryta ut.

För Ryssland är Kaliningrad ett viktigt militärt område, en flisa av land med Östersjökust, avskuret från det ryska kärnlandet. […]

Två räler för den europeiska spårvidden, 1435 mm, löper parallellt och ligger omlott med två räler för den bredare ryska spårvidden, 1520 mm. Två spårsystem på samma banvall – en lösning som kan symbolisera det ständigt delade Europa. Läs artikel

In unprecedented Arctic operation, Russia sends convoy of oil tankers to 81.5°N, thebarentsobserver.com

”I cannot recall ever seeing so many tankers on the Northern Sea Route at the same time as we are seeing now,” says Norvald Kjerstad. The retired Norwegian professor of nautical science is closely following developments in Arctic shipping.

The convoy currently making its way across the Russian Arctic has caught Kjerstad’s attention.

”The situation is quite unusual in several respects,” he told the Barents Observer.

The convoy, which included at least 15 vessels, unexpectedly sailed north of the Severnaya Zemlya archipelago on 7 August. Normally, ships sailing on the Northern Sea Route choose the route through the Vilkitsky Strait. This detour is almost 1,000 km longer.

The operation brought the ships north of 81.5°N, which is further north than any previous Arctic tanker convoy. Läs artikel

”Vad partierna tycker om de stora frågorna får vi inte veta, som om vi inte hade med dem att göra.”, sydsvenskan.se

Anne-Marie Pålsson

[…] Vad partierna tycker om de stora frågorna får vi inte veta, som om vi inte hade med dem att göra.

Hit räknas utrikes- och säkerhetspolitiken. Enligt grundlagen enbart en fråga för regeringen – inte föremål för riksdagens beslut alltså. I Bryssel pågår samtal om att ändra EU:s beslutsregler så att makten över utrikes- och säkerhetspolitik flyttas till EU. Regeringens företrädare tycks inte ha haft några invändningar, trots att Sverige kommer att berövas en central nationell kompetens i det fall förslaget blir verklighet. Det säger sig självt att med så mycket makt samlad hos regeringen är det viktigt att väljarna får veta i förväg vilken linje den tänker föra.

Så vad tycker partierna?

Sverige var länge en stark röst för fred, diplomati, nedrustning. Så är det inte längre. Vår neutralitet övergavs för 3 år sedan med Natomedlemskapet som flyttar makten om svensk säkerhet än längre från riksdagen. Vårt militära, finansiella och verbala stöd till krigets Ukraina är omfattande. Men det finns alltid och för alla stöd en kostnadsmässig gräns. Även här. Att blunda för det är bara dumt. Det vore därför intressant att veta var partierna tycker att den går.

Den svenska regeringen deltar i ett projekt med bland annat Frankrike om en satsning på kärnvapen. Frågan om att lämna Ottawakonventionen och tillåta truppminor på svensk mark har också kommit upp. Tydliga avsteg från en tidigare svensk linje. Är alla parterna med på det?  Läs artikel

Målbild armén 2040 – bygger på att Sverige får militär hjälp

Utgivarna

Arméstabens förslag för hur 2030-talets armé bör utformas finns nu publicerat.

Kort sammanfattat ska den bestå av en kårstab, tre divisioner och en armé som är en integrerad del i Nato och har förmåga till såväl expeditionära uppgifter som territoriella.  

Utgångspunkten är att medlemskapet i Nato medför att Sveriges försvar inte kan avgränsas till det egna territoriet utan ska ”planeras och genomföras tillsammans med våra allierade över Natos operativa djup.”

Försvaret av det egna territoriet finns med som mål men särskilt fokus ligger på Nordkalotten, Finland, Baltikum och Gotland.

På svenskt territorium ska arméförband kunna skydda strategiskt viktiga områden, funktioner och förbindelser uthålligt.

Det framgår inte tydligt vad som ligger i den uppgiften. Finland bygger sin armé på att alla delar av det egna territoriet ska försvaras och en angripare ska kunna hejdas, slås och fördrivas. Någon liknande klartext finns inte för uppgiften för de arméförband som ska skydda svenskt territorium.

Läs mer

Beslaget av fartyget Caffa består, domstol.se

Mål: Ö 3229-26

Hovrätten fastställer Ystads tingsrätts beslut som innebär att fartyget Caffa och viss annan egendom som hittats på fartyget får tas i beslag för utredning om brottsmisstanke i Ukraina.

Såväl tingsrätten som hovrätten har ansett att den åtgärd som enligt dokumentation från Ukraina är föremål för utredning där avser tillägnande och utförsel av egendom från av Ryssland ockuperat område som skulle kunna utgöra det brott som enligt svensk lag benämns krigsförbrytelse. Kravet på så kallad dubbel straffbarhet är därmed uppfyllt vilket är en förutsättning för att den aktuella egendomen ska få tas i beslag på sätt nu har skett. Att den besättning som var ombord på fartyget vid ingripandet i Sverige inte förefaller vara föremål för brottsmisstankar i Ukraina saknar enligt hovrättens bedömning betydelse.

Hovrätten har också i likhet med tingsrätten funnit att egendomen kan antas ha betydelse för utredningen i Ukraina eller bli föremål för förverkande där vilket utgör ytterligare förutsättningar för beslagen. Läs hovrättens dom

Denmark to Step Up Defense Engagement in Faroe Islands as Trump Renews Greenland Push, highnorthnews.com

Denmark and the Faroe Islands have agreed to strengthen their military cooperation by expanding defense activity in and around the North Atlantic archipelago, including F-35 fighter patrols, frigate deployments and support for NATO maritime operations, as Copenhagen continues to reinforce its Arctic security posture amid renewed U.S. interest in Greenland.

The agreement, announced this week, calls for a gradual increase in Danish military activity around the self-governing islands in coordination with Faroese authorities as part of the Kingdom of Denmark’s broader effort to enhance security across the Arctic.

“I am pleased with the strong and trusting cooperation we have between the countries in the Kingdom. With the agreement between Denmark and the Faroe Islands to jointly strengthen activity in and around the Faroe Islands, we are sending a clear signal that the Kingdom takes the responsibility for our collective security seriously throughout the Kingdom,” Danish Defense Minister Jeppe Bruus said. Läs artikel

Ny jättesmäll: ”Guldflottan” blir dubbelt så dyr, expressen.se

I december förra året presenterade Trump en ny klass av krigsfartyg. Klassen heter ”Trump-klass”, består av 15 fartyg och ska ”utgöra stommen i en ny gyllene flotta”.

När Trump presenterade projektet, flankerad av försvarsminister Pete Hegseth och utrikesminister Marco Rubio, lät det att notan skulle landa på 158 miljarder dollar.

Nu ökar notan – med över 70 procent, skriver New York Times. […]

Men för ett par veckor sedan sa Trump att fartygen skulle drivas av kärnreaktorer i stället för gasturbiner – något som drar upp kostnaden rejält.

När Pentagon i veckan presenterade budgeten för fartygen hade den ökat från 158,2 till 275 miljarder dollar. Läs artikel