Månad: mars 2026

‘Arctic Edge 2026’ Exercise Highlights Growing Focus on Arctic Missile Defense, highnorthnews.com

av

As geopolitical competition intensifies in the Arctic, the United States, Canada and their partners are using the vast northern region as a training ground for increasingly complex homeland defense scenarios. Arctic Edge 2026, a large multinational exercise spanning Alaska and Greenland, has placed particular emphasis on cruise missile defense, reflecting growing concern that future threats to North America could approach from the High North. […]

Looking ahead, Arctic Edge is only one part of a growing calendar of Arctic military activity in 2026. This month, NATO and partner nations are engaging in Cold Response 2026 in northern Europe, expected to involve tens of thousands of troops training for large-scale operations in Arctic and sub-Arctic environments.

Together, these exercises highlight how the High North, once seen primarily as a remote frontier, is rapidly becoming a central arena for strategic competition and defense planning. Läs artikel

Russia warns of missile firings north of Norway as NATO begins Cold Response exercise, thebarentsobserver.com

av

Russia’s Northern Fleet has notified civilian aviation authorities and maritime traffic of planned “missile firing” in an area of the Barents Sea that spans both sides of the Russian–Norwegian maritime border.

The warning is active from 11 to 13 March.

No information has been provided about the type of missiles that may be launched.

“The timing coincides with the start of the Cold Response exercise,” said Kristian Åtland, a senior researcher at the Norwegian Defence Research Establishment, in a comment to the Barents Observer. Åtland specialises in Russia’s military capabilities in the Arctic.

This is the second time in two weeks that the Northern Fleet has issued a live-firing warning for this area of the Barents Sea. The Norwegian Joint Headquarters has declined to say whether any missiles were launched during the previous warning period, which lasted from 24 to 26 February. Läs artikel

Avstå köp av fregatter och satsa på modern krigföring, dn.se

av
Max Falkå, löjtnant i svenska flottan

Sverige fattar nu ett av de största militära investeringsbesluten i modern tid. Fyra nya fregatter ska köpas in till en kostnad på upp till 60 miljarder kronor. Detta är ett felbeslut.

Östersjön är inte ett öppet hav. Östersjön är ett trångt och övervakat innanhav. Östersjön är liten.

Avstånden till land är korta i alla riktningar. Ett cirka 125 meter långt krigsfartyg upptäcks och följs med satelliter, radar, signalspaning och drönare – varje minut, dygnet runt, året om. När en motståndare väl bestämmer sig är det ett stort och enkelt mål. […]

I denna miljö ligger ett sådant fartyg ständigt inom räckhåll för landbaserade robotar, stridsflyg, ubåtar och attackdrönare – på ytan, under ytan och från luften.

Att göra fregatter till kärnan i Sveriges försvar i Östersjön innebär att koncentrera tiotals miljarder kronor till ett fåtal sårbara enheter. En fregatt i Östersjön är ett högprioriterat mål med mycket begränsad överlevnadstid. […]

För samma summa skulle Sverige kunna bygga ett mer spritt och motståndskraftigt försvar:

• Rörliga robotförband på land.

• Attackdrönare och obemannade system på ytan och under ytan.

• Förstärkt ubåtsförmåga.

• Tätare övervakning och bättre lägesbild. Läs insändaren

I det här kriget är det inte bara sanningen som står på spel, etc.se

av
Dror Feiler, musiker, konstnär, politisk aktivist

[…] Även i Sverige är reaktionerna i princip obefintliga. Magdalena Andersson (S) vågar inte ens öppet försvara sina spanska partikamrater. Det är ett illavarslande tecken. När politiska ledare väger sina ord av rädsla för att stöta sig med en stormakt är det inte bara diplomatin som förändras, utan också själva grunden för en självständig utrikespolitik.

I detta klimat är krigets propaganda är särskilt farlig. Det gamla uttrycket att krigets första offer är sanningen har sällan känts mer aktuellt.

När Trump under måndagen radade upp lögn efter lögn inför kamerorna var budskapet tydligt: allt är under kontroll. Uttalandena riktades lika mycket till finansmarknaderna som till den egna väljarbasen.

Svenska medier återgav snabbt påståendena. CNN rapporterade att stigande oljepriser skapar panik i delar av Trumpadministrationen. Analytiker pekar på en mer komplex militär verklighet än den bild som presenteras i officiella uttalanden.

Iran tycks hittills ha lyckats försvara sig relativt effektivt med billiga drönare och missiler som är spridda över landet. USA och Israel tvingas i sin tur använda extremt dyra nedskjutningsmissiler – och uppges redan börja känna av bristen på dessa.

Det är svårt att veta exakt vad som sker på slagfältet. Krig är alltid också ett informationskrig. Propaganda och psykologiska operationer är centrala i strategin. Men mycket tyder på att konflikten inte kommer att bli kortvarig. Läs artikel

Statsminister Ulf Kristersson: ”Lyckas det är det tillåtet.”

av
Utgivarna

Statsminister Ulf Kristersson har i anslutning till kriget mot Iran utvecklat en egen folkrättslig doktrin: ”Lyckas det är det tillåtet.” Han har tagit steg på steg i riktning mot att godta en uppluckring av folkrättens våldsförbud.

Det började med att han skrev på sin hemsida den 28 februari, då kriget mot Iran hade inletts av USA och Israel:

”Sverige står bakom våra allierade. Vi uppmanar till återhållsamhet, att skydda civila och följa folkrätten.”

I detta första uttalande förklarade statsministern alltså att Sverige ”står bakom” USA. Samtidigt uppmanade han till att följa folkrätten. Det motstridiga i dessa två budskap var uppenbarligen avsiktligt. Att Sveriges allierade USA redan hade börjat bomba Iran i strid mot folkrätten var han ju väl medveten om.

Statsministern började utveckla sin syn, då han intervjuades i Aktuellt den 2 mars, där den folkrättsliga frågan togs upp:

”Men om man ser på själva attacken, anser Du att det var rätt av USA och Israel att attackera? Eller var det fel?

Ja, om det vore så svartvitt. Enkelt. Det är klart att det är svårt att se att det här faller inom den traditionella folkrätten eller folkrättens traditionella tolkning, även om en del ser vissa öppningar för det. Men inte heller Irans agerande faller inom folkrätten. Jag tror ärligt talat att vi kommer att värdera de här anfallen och kriget utifrån det resultatet det till slut får. Jag tror att det är svårt att se det på något annat sätt. Ingenting talar för att traditionell diplomati skulle förändra den regim som nu har styrt Iran så länge. Det har prövats länge … men jag tror de flesta inser att det är väldigt stora risker … oöverskådliga risker som det här kriget kan föra med sig. Så jag tror vi på lite avstånd kan konstatera att resultaten kommer att säga väldigt mycket om hur människor i efterhand betraktar legitimiteten i detta.”

Läs mer

Tusentals Natosoldater till Finland – det här handlar det om, yle.fi

av

Finlands största internationella militärövning Cold Response samlar 25 000 soldater från 14 länder.

För första gången leds den multinationella styrkan som övar i Finland från det nyöppnade kommandocentret i S:t Michel. Det är Natos första kommandocenter i Finland.

Totalt handlar det om cirka 7 500 soldater från sju länder på finländsk mark.

Överste Ove Staurset, chef för Natostaben i S:t Michel, förklarar att staben har det övergripande ansvaret för ledning och kontroll i Finland.

Samtidigt är man underställd ett tillfälligt kommandocenter i Norge, eftersom övningen också omfattar många förband som tränar där.

Under övningen förstärks centret med över 20 officerare från olika Natoländer.

  • Tid: 9–20 mars 2026
  • Deltagare: 25 000 soldater från 14 länder, bland annat Sverige, USA, Frankrike, Italien och Storbritannien
  • I Finland: 7 500 soldater, varav 3 500 finländare (inklusive 2 000 reservister)
  • Ledning: Natos kommandocenter MCLCC-NW i S:t Michel leder den multinationella styrkan i Finland
  • Syfte: Stärka Natos försvar i norr, testa mottagande av allierade trupper och öva gemensam operativ förmåga under arktiska förhållanden. […]

Natos verksamhet i norr leds från Norfolk i USA. Övningen Cold Response genomförs vartannat år.

Flygvapnet stöder övningen med F/A-18 Hornet-jaktplan från Lapplands och Karelens flygflottiljer.

De finska jaktplanen opererar inom ett stort område som omfattar luftrummet i norra Norge, Sverige och Finland. Läs pressmeddelande

Försvarsmakten redo för Cold Response 26, forsvarsmakten.se

av

Armén och flygvapnet deltar i storövningen Cold Response som genomförs i Norge, Sverige och Finland 9-22 mars. Cold Response 2026 fortsätter stärka försvarsförmåga i norr, utvecklingen av samarbetet på Nordkalotten och förmågan att agera gemensamt i kris och krig.

För armén – med stöd av FMLOG, Norra Militärregionen, Hemvärnet och Helikopterflottiljen – kommer övningsverksamheten till huvuddel att äga rum i Finland norr om Rovaniemi och vidare norrut upp till Sodankylä. Där deltar förutom Finland och Sverige även förband från Italien, Frankrike, USA och Storbritannien.

Det största bidraget ur armén – som ställer upp med cirka 3 000 soldater, officerare och civilanställda – utgörs av fjärde mekaniserade brigaden (MekB4). Det är den första av arméns brigader som ska vara klar (senast 261231) i enlighet med Försvarsbeslut 24.
MekB4 med flera förband kommer att ledas av 1. Divisionen, vars stab kommer att gruppera i övningsområdet. […]

Flygvapenenheter kommer även att samöva med Natos markförband inklusive den svenska armén. Läs pressmeddelande

Historisk tillväxt för svenskt luftvärn, forsvarsmakten.se

av

Regeringen har det senaste året aviserat luftvärnssatsningar för över 50 miljarder svenska kronor, vilket motsvarar ungefär hela försvarsbudgeten 2018. Inte sedan andra världskriget har svenskt luftvärn förstärkts och byggts ut i samma omfattning som nu. […]

Den senaste politiska satsningen handlar om att Försvarsmakten får i uppdrag att bygga upp ett brett territorialluftvärn som ska stärka skyddet av hela samhället, från militära förband till städer och kritisk infrastruktur.
– Territorialluftvärnet kommer att byggas ut successivt och det ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem, säger arméchef Jonny Lindfors.

Om satsningen på territorialluftvärn fortfarande är i sin linda växer och utvecklas övriga delar av svenskt luftvärn högst påtagligt. Under 2025 uppnådde luftvärnsbataljonerna vid Luftvärnsregementet (Lv 6) full operationell förmåga med luftvärnssystem 103 Patriot och medel har tillförts för att köpa ytterligare ammunition till systemet. […]

Territorialluftvärn – en nyligen aviserad satsning som kommer innebära att upp mot 50 luftvärnskompanier kommer att utbildas för att kunna verka med enkla luftvärnssystem på ett stort antal platser som bedöms strategiska för att skydda befolkningen och kritisk infrastruktur. Läs pressmeddelande

Iraq UN Weapons Inspector Hans Blix: ”There is No Evidence Iran Was Moving Toward a Nuclear Weapon”, reddit.com

av

The entire narrattive for this illegal shit show is that Iran has been hell bent on getting a nuclear weapon forever. Total lie as everyone knows. Dr. Blix told the truth in 2003 and he tells the truth now. No war for Greater Israel.

Former head of the IAEA, weapons inspector for Iraq Dr. Hans Blix says ”it’s quite clear” that Israel and the US’s on Iran is ”a straight violation of the UN Charter” and that ”there is no evidence that Iran was moving towards a nuclear weapon.”

Se intervju på video.

”USA försöker inte ens rättfärdiga våldet”, svd.se

av

[…] Krig är den amerikanska kongressens sak att deklarera, står det i USA:s grundlag. Men president Donald Trump bad inte om en omröstning i Kapitolium innan flygbombningarna inleddes. Inte heller gick Trump till FN:s säkerhetsråd för att anmäla något akut hot från Iran. 

Det gör att de juridiska omständigheterna kring USA:s och Israels krig i Iran liknar de runt Rysslands nu fyra år gamla krig i Ukraina, säger folkrättsjurister och experter på internationell rätt.

– Båda fallen är klara brott mot artikel 2 paragraf 4 i FN-stadgan. Den stadgar att man inte får hota eller angripa andra stater, säger folkrättsexperten och tidigare FN-toppjuristen Hans Corell. 

De 193 FN-medlemmarna – inklusive USA, Israel och Ryssland – har förbundit sig att följa stadgan.

– Att tillämpa våld är bara tillåtet i två situationer. Antingen i ett klart självförsvar, där man även kan hjälpa andra med självförsvar. Det andra fallet är när säkerhetsrådet har lämnat sitt tillstånd, säger Corell. 

David Glazier är professor i krigsjuridik vid Loyola Law School i Los Angeles. Han menar att även Israel saknar juridisk grund för ett anfall mot sin ärkefiende Iran.

– Ett akut hot som ger rätt till självförsvar måste vara verkligt akut – tänk en kriminell som håller en pistol mot ett oskyldigt offer med syfte att faktiskt skjuta, säger Glazier till SvD.

– Idén att Iran kan utveckla kärnvapen i framtiden – även i en nära framtid – räcker inte som skäl. […]

Inget av motiven rättfärdigar kriget, säger Said Mahmoudi, professor eremitus i folkrätt vid Stockholms universitet. Han nämner termerna ”självförsvar”, vilket är tillåtet enligt internationell rätt, och ”preventivt självförsvar”, alltså förebyggande, som inte är tillåtet men som används rätt flitigt ändå.

– Det finns visst stöd för preventivt självförsvar, flera länder har hävdat det. Men problemet är att ett sådant preventivt självförsvar i så fall måste godkännas av omvärlden, säger Said Mahmoudi.

Det korrekta sättet att inhämta ett sådant godkännande hade varit att gå till säkerhetsrådet. 

– I det här fallet saknas en sådan acceptans. Det finns inget annat land eller organisation som har sagt att Iran var på väg att attackera USA. Tvärtom, Iran satt ned och förhandlade med USA, säger Said Mahmoudi.

– I en sådan här situation kan varken USA eller Israel hävda preventivt självförsvar. SvD 9 mars (bakom betalvägg)

 

Försvarsmaktens budgetunderlag är hemligt i centrala delar och saknar fokus på försvaret av Sverige

av
Utgivarna

Försvarsmakten har till regeringen lämnat in sitt budgetunderlag för 2027. Som bekant har riksdagen beslutat att Sveriges försvarsutgifter ska öka till 3,1 procent av BNP. Det handlar alltså om enorma belopp. Hur dessa pengar ska användas är av stor betydelse för medborgarna här i landet. Den som vänder sig till budgetunderlaget för besked om färdriktningen hamnar emellertid i centrala frågor i en återvändsgränd, eftersom svaren återfinns i bilagor som är hemliga till följd av långtgående sekretess förestavad av Nato.

Av budgetunderlaget framgår att Försvarsmakten avser att genomföra många saker som bör stärka möjligheterna att försvara landet. Dit hör bland annat ett flertal regementen som är under uppbyggnad.

Vi vill emellertid ta upp ett antal mer grundläggande frågeställningar, som ger perspektiv på budgetunderlaget och dess prioriteringar, vilka – det bör sägas – i stort är förankrade genom regerings- och riksdagsbeslut.

DE AV NATO FRAMDRIVNA OCH AV SVENSKA REGERINGEN GODTAGNA FÖRMÅGEMÅLEN

Vid Natos möte i Bryssel den 5 juni 2025 beslutade medlemsländernas försvarsministrar om nya förmågemål. Dessa är i dess helhet hemliga. I en bilaga till underlaget redovisas en ”prognos för uppfyllnad av förmågemålen”, som är hemlig.

Läs mer

Spaniens ”Nej till kriget” gör Donald Trump ursinning, svenskafreds.se

av

Hörde ni hur Donald Trump rasade över att inte få förfoga över Spaniens militära baser nu när USA är i krig med Iran?

Spanien har alltså officiellt vägrat att låta USA använda sina militärbaser i Rota och Morón för attacker mot Iran. Spaniens regering under ledning av Pedro Sanchez säger att baserna, även om de är gemensamt brukade, fortfarande är under spansk suveränitet och inte får användas för operationer som ligger utanför befintliga avtal eller FN-stadgan. Donald Trumps svar: “Det är okej, vi kan bara flyga in där och använda dem ändå”.

Detta får mig att tänka på debatten här hemma om DCA-avtalet med USA. Kritiken när avtalet skrevs på handlade delvis om att det lutade kraftigt åt USA:s favör. Att Sverige i praktiken inte har mycket att säga till om och avstår suveränitet och inflytande över sjutton av sina egna militäranläggningar. Vi som visade på riskerna med detta långtgående militära avtal  kallades allt från “USA-hatare” till “desinformationsspridare”. […]

Enligt dagens ordning kan regeringen begära stöd när Sverige är i krig eller i krigsfara. Det är en sak. Men nu föreslås något annat: att vårt territorium kan användas i militära operationer som gör att Sverige i praktiken ses som part i en väpnad konflikt,  även om inga svenska soldater deltar.

Utredningen medger att Sverige då kan betraktas som krigförande part.

Det är inte en teknikalitet.

Sådana beslut borde rimligen fattas i riksdagen.I öppen debatt. Med omröstning. Med ansvar. För det är där, i riksdagen, som den yttersta makten ska ligga i en representativ demokrati. Det är så parlamentarismen är tänkt att fungera. Läs krönikan

Krönikan är skriven av Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som fristående krönikör på dalademokraten.se

Läs även inlägg på den här sajten om att riksdagen inte regeringen skall fatta beslut om svensk trupp utomlands