Månad: juli 2025

Kommentar:

I november 2024 publicerade Aftenposten en artikel, som vi länkade till på den här sajten, om att den stående  ordern till allt befäl att man skall kämpa om Norge angrips ändras:

«Plakaten på veggen» er en stående ordre om at alt befal skal kjempe dersom Norge utsettes for et væpnet angrep. Den handler om vilje til forsvar i en kaotisk fase i møte med det verst tenkelige – et overraskende angrep på landet.

Nylig har imidlertid forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) presisert at Plakaten ikke er en forpliktelse for alt befal (noe som har vært gjengs forståelse). Med Grams presisering er landets forsvarsevne ved et overraskende angrep potensielt blitt betydelig redusert.

Artikel i Stratagem.no om den stående ordern:

I løpet av teksten kommer vi innom Plakaten på veggen, militære helgener, den hellige gral, kavalerigeneraler før og nå,  disseksjon av troskapsformaningen og ikke minst hvordan pilotimplementering av Troskapsløftet ved Forsvarets høgskole (FHS) har gått.

Med bakgrunn i appellen Troskapsformaningen bør skrotes! etablerte undertegnede utviklingsprosjektet Militært troskapsløfte i 2021 sammen med forskerfeltprest oberstløytnant Nils Terje Lunde ved Forsvarets tros- og livssynskorps (FTLK) og forskerfelthumanist major Ida Helene Henriksen ved Krigsskolen (KS) og FTLK. […]

I 1946 reflekterte generalen og krigshelten Otto Ruge foran kamera over felttoget i 1940. Et av hans mange viktige poenger, var at det som egentlig ofte skilte en god del av de vi i ettertid har kategorisert som enten helter eller kujoner, var hvorvidt det var klart for dem hva som var forventet av dem eller ei (Kibsgaard, 2021). Som direkte konsekvens av denne nasjonale erfaringen, ledet forsvarsminister Jens Christian Hauge arbeidet med å lage Plakaten på veggen i årene etter krigen (Maaø, 2024, s. 265).

Plakaten på veggen gir en eksplisitt beskrivelse av en del sentrale krav til medlemmer av den militære profesjon. Dens utvetydige og brutale stil har vært med på å gjøre den til en kulturell artefakt av stor betydning. Nå som krig igjen kryper nærmere og nærmere kongeriket, øker også dens oppfattede relevans. Läs artikel

USA:s president Donald Trump undertecknade på onsdagen ett beslut att höja landets tullar mot Brasilien från 10 till 50 procent, uppger Vita huset.

Trump hade redan tidigare hotat Brasilien, Latinamerikas största ekonomi, med 50 procents tull om landet går vidare med rättsprocessen mot expresidenten Jair Bolsonaro.

Den brasilianska regeringens ”förföljelse, hot, trakasserier, censur och åtal mot Bolsonaro och tusentals av hans anhängare är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna”, skriver Vita huset.

Bolsonaro är en allierad till Trump och långt ute på den politiska högerkanten. Trump har kallat de rättsliga åtgärderna mot Bolsonaro för en häxjakt. Bolsonaro står åtalad för att ha försökt genomföra en kupp efter sin valförlust 2022.

Det framgick inte när den nya tullen träder i kraft, men Trump har tidigare pratat om den 1 augusti. Läs artikel

Den skandinavistiske bevegelsen oppsto gjennom møter, foreninger, bokmarkeder, avissamarbeid og nettverk som bandt ildsjeler sammen over landegrensene. […]

Skandinavismen vokste fram i 1830- og 40-årene og var særlig virksom fram til rundt 1870. Det var framfor alt én sak som sterkt mobiliserte og ga et tydelig samlingspunkt for skandinavistene. Det var Danmarks kamp for å forsvare og fordanske Slesvig i konflikt med tysk separatisme i Slesvig-Holstein og krefter rundt samlingen av Tyskland under ledelse av Preussen. Det danske nederlaget mot Preussen og Østerrike i 1864 og tapet av begge hertugdømmene svekket bevegelsen betydelig.

Skandinavismen bygde på forestillinger om at Norge, Sverige og Danmark gjennom felles språk og kultur, samt felles opphav som folk og stamme, burde danne tettere og mer forpliktende bånd. Samarbeid og kontakt ville gi en dypere forståelse av en særskilt rik og verdifull kulturarv i kunst, litteratur, levemåte, karaktertrekk og dannelses- og frihetsidealer. Läs artikel

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har tidigare inte velat kalla det som sker i Gaza för ett folkmord. Nu har han ändrat sig.

Vad är det som har förändrats?

– Det är uttalanden och retorik från den israeliska regeringen som visar vad som driver deras politik och handlande. Från att tidigare ha handlat om att bekämpa Hamas och frigöra gisslan så kommer det nu alltfler uttalanden från en bredare krets i den israeliska regeringen som i praktiken handlar om tvångsförflyttning av palestinierna, säger han till DN.

Svälten och uttalanden om förflyttning till andra länder gör enligt Mark Klamberg att han sammantaget bedömer det som sker som folkmord.

– Det krävs inte en avsikt att förgöra alla palestinier för att det ska vara fråga om folkmord. Om politiken som Israel bedriver når sin logiska slutpunkt så slutar gruppen palestinier att existera i Gaza, säger Mark Klamberg.

Han menar att folkmordet som pågår har underblåsts av Trumps uttalanden om att göra Gaza till en turistort. Läs artikel

[…] Since the Soviet Union went into oblivion, new Russia’s foreign policy has always been based exclusively on its national interests. No lecturing, and no forcing ideologically-driven approaches on our neighbours or partners, either. We operate in strict compliance with our conceptual documents, the Constitution and the Foreign Policy Concept. The primary goal of our foreign policy is to ensure safe conditions for the country’s development and to raise the well-being of our citizens.

Many political scientists, academics, and experts seriously argue that a third world war is not just unavoidable, but is already underway in new forms, beginning with the West’s aggression against Yugoslavia in 1999 followed by aggression against Iraq, the destruction of Libya, and the attack on Syria. All these Middle Eastern countries are now in a state of turmoil. The territorial integrity of Iraq, Syria, and Libya – something the West seems to care about only in the case of Ukraine – was gravely undermined during the Arab Spring in 2011. These countries remain in a pretty bad shape.

Now, the West has turned to a neighbouring region, namely, the Gaza Strip and the Palestinian territories, more broadly. There has been an act of aggression against the Islamic Republic of Iran.

In Europe, the Ukraine issue represents the West’s policy of aiming to inflict a “strategic defeat” on Russia. They don’t hide the fact that they had been preparing for this for quite some time. With no shame, they are openly saying that the Minsk Agreements, which were designed to resolve all problems, were never meant to be implemented. President Putin, then-Chancellor Angela Merkel, then-French President François Hollande, and then-Ukrainian President Petr Poroshenko put in 17 hours without sleep working on those agreements. But afterwards, those very people who sat at one table with him admitted they never intended to implement anything. They just needed to “put something on paper” to buy Ukraine time for it to prepare for war with Russia, and to flood it with weapons. Läs intervjun

– Man kan ikke stoppe en bølle ved å gi ham fordeler. Da presser bølla bare på for å få mer, sier Neumann til Klassekampen.

Han mener den nye tollavtalen mellom USA og EU – som gir amerikanske eksportører tollfri adgang, mens EU-varer ilegges 15 prosent toll i USA – er «svært uheldig» og et uttrykk for europeisk ettergivenhet.

– USA har brukt vår sikkerhetspolitiske avhengighet til å presse fram økonomiske fordeler, akkurat som de gjorde med Japan, sier han.

Flere eksperter har pekt på at Europa har et vindu på fem til ti år til å bygge opp sitt eget forsvar. I mellomtiden må forholdet til USA pleies for å sikre NATO-samarbeidet.

– Så lenge vi ikke tar vårt eget forsvar alvorlig, er vi – gitt Russlands aggressivitet – dømt til å forbli avhengige og danse etter USAs pipe, sier Neumann.

Han advarer også mot at EU fremstår svakt:

– Å være avhengig av en alliert man kan stole på, er én ting. Å være avhengig av en bølle er noe ganske annet. Läs artikel

Runtom i världen höjs just nu flera röster för att Israels krig i Gaza ska betraktas som ett folkmord.

Genèvekonventionen från 1948 definierar folkmord som den medvetna förstörelsen av en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp.

Mark Klamberg, som är professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har ändrat sig i frågan på grund av utvecklingen i Gaza, och anser nu att Israels krigföring kan klassas som folkmord. Läs artikel

Russia has rolled its Bastion coastal defence missile launchers onto the bleak shoreline of the Barents Sea, a dramatic opening move in the navy‑wide exercise codenamed “July Storm.”

Overseen by Admiral Alexander Moiseyev—elevated last year to Commander‑in‑Chief of the Russian Navy — the drill brings one of the Northern Fleet’s missile battalions from the Kola Flotilla into firing positions to “maintain the operational regime” along this Arctic frontier, according to the Northern Fleet’s press office.

Running 23–27 July, ‘July Storm’ spans four maritime regions—the Pacific, Arctic, Baltic and Caspian Seas—making it the year’s most expansive Russian naval workout. Moscow says the exercise involves 150 warships and auxiliaries, 120 aircraft, 10 coastal missile batteries, and around 15,000 personnel. Läs artikel

För en tid sedan kunde vi läsa att Natoländerna har kommit överens om att varje Nato-medlemsland ska investera totalt fem procent av sin bruttonationalprodukt i försvarsutgifter och andra investeringar i infrastruktur (vägar, järnvägar med mera). Enligt SCB var Sveriges BNP år 2024 sammanlagt 6 392,35 miljarder kronor – fem procent är hisnande 319,62 miljarder kronor per år! Enligt regeringen uppgick de sammanlagda utgifterna i statsbudgeten 2024 till 1 377 miljarder kronor, vilket betyder att försvarskostnaderna skulle motsvara 23,2 procent av hela Sveriges statsbudget. De sammanlagda försvarsutgifterna skulle öka från 128 miljarder (2024 års utfall) till 320 miljarder, vilket är en ökning på 150 procent..

Det är uppenbart att Sverige inte har råd med en så ofantligt stor kostnadsökning, oberoende av om den finansieras genom lån, höjda skatter, omdisponering från andra utgiftsposter i statsbudgeten eller en kombination av dessa. Även om Sveriges statsskuld är förhållandevis låg (33 procent) jämfört med många andra länder, medför lån alltid räntekostnader. En jämförelse med statsskulden hos de europeiska Natoländerna ger vid handen att den 60-procentiga statsskuld som EU godkänner överskrids med råge av Greklands 154 procent, Italiens 135 procent, Frankrikes 113 procent, Belgiens 105 procent, Spaniens 102 procent, Portugals 99 procent, Cyperns liksom Österrikes och Finlands 75 procent, Ungerns och Sloveniens 69 procent, Tysklands 63 procent och Kroatiens 62 procent. De andra 15 länderna ligger under 60 procent.  Läs artikel

Ryssland kommer att förstärka sin Svartahavs-flotta med marina robotsystem, krigsfartyg och ytterligare flygplan, säger Nikolaj Patrushev, chef för Rysslands sjöfartskollegium, i en intervju med den statliga RIA Novosti som publicerades den 25 juli och som Kyiv Independent nu refererar.

“Under de kommande åren kommer Svartahavsflottan att stärkas ytterligare, med nya fregatter, korvetter, flygplan och marina robotkomplex”, tillägger Patrushev.

Den ryska flottan i Svarta havet har sin central och administrativa huvudpunkt i Sevastopol sedan Ryssland i strid mot internationell folkrätt annekterade Krim 2014. Flottan har lidit betydande förluster under kriget mot Ukraina. Ukrainska missil- och drönarattacker har varit framgångsrika och tvingat den ryska ledningen att flytta delar av flottan bort från det ockuperade Krim, vilket minskat flottans operativa närvaro i regionen.

Trots dessa motgångar betonar Patrushev flottans strategiska betydelse och hävdar att den fortfarande är avgörande för att ”motverka Nato” och för fortsatta militära operationer mot Ukraina. Läs  artikel