Månad: januari 2026

När vi fegar och aldrig säger emot bekräftar vi Trump och hans absurda idéer, gp.se

av
Lars Anell, före detta EU-ambassadör

[…] Så snart ”daddy” Trump råkade nämna att andra Natoländer borde satsa 5 procent av BNP på försvar hakade Natos generalsekreterare Mark Rutte på denna absurda idé. Det finns ingen anledning för europeiska Nato-länder och Kanada att avsätta lika stor andel av BNP för militära ändamål som USA (som nöjer sig med 3,5 procent). Washington har förutom medlemskapet i Nato väldiga försvarsåtaganden i Asien mot en långt mäktigare motståndare än Ryssland. […]

Europeiska Nato-länder och Kanada har tillsammans med Ukraina ett enda uppdrag – att bygga ett försvar som avskräcker Ryssland från att angripa. Uppgiften ter sig inte omöjlig. Den nämnda grupperingen har ett monumentalt ekonomiskt, demografiskt och industriellt övertag. Deras samlade BNP är minst 15-falt större än Rysslands vars BNP inte innehåller en enda tillverkad civil produkt som kan säljas i konkurrens på världsmarknaden. Om alla medlemmar av Natoeuropa skulle avsätta 2,6 procent (som råkar vara Sveriges hittillsvarande mål) till militärt försvar skulle vi hamna långt över Rysslands hela statsbudget. […]

Europas taktik tycks vara att låta Trump deklarera sig vinnare även när segern är skenbar. Jag är inte övertygad om att vi ska göra det lättare för honom att vinna mellanårsvalet i höst. Läs artikel

USA pumpar 2 milliardar inn i Rygge – byggestart i mai, nrk.no

av

Amerikanarane tar rekninga på rundt 2 milliardar kroner.

Målet er å gjere Rygge flystasjon i stand til å støtte store og komplekse luftoperasjonar på kort varsel.

Arbeidet startar etter planen i mai, ifølge Luftforsvaret.

Det er eit omfattande arbeid amerikanarane skal utføre på Rygge:

  • Bygge fire hangarar for kampfly.
  • Bygge fleire lagerhallar, blant anna til ammunisjon.
  • Etablere innkvartering og støttefunksjonar for luftoperativt personell.
  • Amerikanarane skal oppgradere sikringsgjerdet rundt basen.
  • Ein grusveg skal etablerast rundt basen for sikkerheitspatruljering. […]

Raudt-politikar Remi Sølvberg frå Moss liker planane for Rygge dårleg.

– Når USA bygger militær infrastruktur på norsk jord, så handlar det ikkje om norsk sikkerheit, men meir om amerikansk maktpolitikk.

Han fryktar utbygginga gjer Rygge til eit bombemål, og meiner risikoen for lokalbefolkninga er for høg.

– Eg tenker at vi lenge har sett eit USA vi ikkje kan stole på. Og det at nokre norske byggefirma skal få kontraktar på Rygge, det kan aldri vege opp risikoen dette påfører lokalbefolkninga der ute på Rygge.

Stortingsrepresentant Tage Pettersen (H) avfeiar kritikken.

Han meiner utviklinga i verda gjer oss avhengige av USA, uavhengig av kven som sit i Det kvite hus.

– Dette er jo ei investering som er viktig i mange tiår framover, og langt utover ein presidentperiode og ein president i USA. Så eg er like positiv til dette i dag, seier Pettersen. Läs artikel

US, Europe fall behind in the race to control the Arctic, reuters.com

av
[…] Russia dominates the Arctic due to geography and infrastructure. Roughly 80% of Arctic oil and gas production comes from Russian territory, with Arctic fields accounting for about one-fifth of Russia’s oil output and a far larger share of its export growth potential, according to the Arctic Institute, opens new tab.
What sets Russia apart is not just scale but concentration. Russia’s Arctic region holds an estimated 35.7 trillion cubic metres (tcm) of natural gas resources, nearly 75% of Russia’s total proven reserves and more than the rest of the Arctic combined. […]
Around 95% of Russia’s platinum-group metals and roughly two-thirds of its rare earth reserves sit in its Arctic territories. Russia already produces 100% of its nickel and 92% of its cobalt in this area, according to data from producer Nornickel and government statistics.
By contrast, the West’s Arctic assets are significant but fragmented. Alaska holds the largest oil reserves in the region, accounting for about 3.5% of U.S. total crude output, according to the U.S. Energy Information Administration, opens new tab. The city of Kiruna in Sweden contains the European Union’s largest rare earth deposit, which if developed, could supply 18% of the bloc’s needs, says the country’s state-owned LKAB.
Finland is set to become the EU’s first integrated lithium producer this year. And then, of course, there’s Greenland, an autonomous territory of Denmark. It has vast critical mineral potential, but the logistical challenges involved in tapping these resources make major investments unlikely in the near term. Läs artikel

Det er et fejltrin, at Danmark nu vil forhandle alene med USA om Grønland

av
Hans Mouritzen, emeritusforsker

[—} Grundtanken hentet fra småstatsteori er den simple, at den svageres magtmæssige underlegenhed i forhold til en stormagt kommer til fuldest udfoldelse i bilaterale forhandlinger mellem parterne. I en multilateral sammenhæng, derimod, hvor flere stater sidder med om bordet, står småstaten sig relativt bedre, afhængig naturligvis af hvor meget solidaritet der kan mobiliseres. Det er der ikke noget ny i. Vi så det i forbindelse med tegningekrisen 2006, hvor Danmark fra første færd forsøgte at multilateralisere konflikten (i starten var der kun opbakning fra de nordiske lande og Tyskland, men efter ambassadeafbrændingen i Damaskus kom også USA og andre med).

Det bilaterale spor, der indledtes i Washington d. 14/1, var formentlig fornuftigt på daværende tidspunkt. Panikken havde forståeligt nok bredt sig i lys af div. præsidentielle indlæg og AI-billeder på sociale medier; danske og grønlandske mod-erklæringer havde intet hjulpet. Läs artikel

V Corps som förebild och läromästare

av
Utgivarna

Inom Försvarsmakten sker utvecklingen enligt olika linjer. Försvarsmakten.se rapporterar om robusta mått och steg för att få på plats ett säkrare system för överföring av meddelanden:

Försvaret storsatsar på motorcyklar och köper 1000 stycken som ska börja införas på samtliga förband under 2026. ”Enkelhet är det enda som fungerar i kris”, säger Fredrik Holmgren på Försvarsmaktens utvecklingsavdelning. Systemet med att skicka meddelanden med motorcykel, MC-ordonnanser, ska byggas upp igen. Enligt Holmgren är det här ofta det säkraste sättet att få fram ett meddelande. Vid användning av radiokommunikation kan signalerna störas ut eller avlyssnas och den egna positionen avslöjas när man sänder. Problem som man slipper om man använder motorcykel med krypterade meddelanden. Det är just enkelheten som är fördelen med systemet, enligt Holmgren.

En annan utvecklingslinje, som inte är lika handfast och enkel, handlar om att Försvarsmakten på sikt ska implementera ett nytt koncept för att bekämpa motståndaren.

Multidomäna operationer (MDO) är det senaste stridskonceptet i amerikansk militär kontext som utvecklats för USA:s armé och sedan inkorporerats i Natos högsta doktrin (AJP-01, 2022). Sverige har ansett det fördelaktigt, eller ansett sig tvunget, att anamma det i teorin och har lyft in det som tema i egna strategidokument. Överbefälhavaren Michael Claesson har under senare tid marknadsfört konceptet som viktigt för det svenska försvaret. Enligt Natos definition innebär MDO:

Läs mer

Putin och Stalin

av
Sven Hirdman

Anförande på Sällskapet den 26 januari 2026

Putin och Stalin är ojämförbara storheter, men det finns intressanta likheter och olikheter dem emellan, vilka är värda att diskutera i dagens politiska situation i Ryssland.

Några data

Stalin föddes den 18 december 1878 i Gori i Georgien. Putin den 7 oktober i Leningrad. Putin var således 5 månader, när Stalin avled den 5 mars 1953. Stalin blev 75 år, Putin är nu 73.

Både Stalin och Putin kom till makten när de var omkring 50 år. Stalin var Sovjetunionens härskare som generalsekreterare i KPSU från 1929 till 1953 och regeringschef 1941 – 1953; dvs i 24 år.

Putin har varit Rysslands president – inklusive regeringschef 2008–2012 – från 7 maj år 2000 till dags dato; dvs i sammanlagt snart 26 år.

Familj, hustrur och barn. Stalin: Jekaterina Svanidze och Nadezjda Allilujeva, barnen Jakov samt Svetlana och Vasilij.

Putin: Ljudmila Putina och Alina Kabajeva. Två döttrar med Ljudmila plus några andra barn.

Josif Vissarionovitj Dzjugasjvili tog sig som revolutionär namnet Stalin och pseudonymen Koba.

Vladimir Vladimorovitj Putin har ”smeknamnen” Volodya, Vova, VVP (BNP), Sery (grå) kardinal.

Skilda personligheter

Stalin.

En äkta bolsjevik och kommunist. Trodde på socialismen. Hårdför maktkämpe. Utmanövrerade från 1912 till 1933 Trotskij och alla andra makttävlare. Arbetade hårt, målmedvetet och levde enkelt. Lenin varnade för Stalin som sin efterträdare, vilket Chrusjtjov framhöll i sitt avstaliniseringstal 1956.

Gynnade personkulten kring sig själv 1929 – 1953.

Stalin omgav sig med en grupp revolutionskolleger, som han från tid till annan gjorde sig av med eller förnedrade. Endast Molotov, Kaganovitj, Mikojan och Vorosjilov överlevde hela hans maktperiod.

Läs mer

Russia hints it will deploy Navy to protect ’shadow fleet’, thebarentsobserver.com

av

The authority that is headed by security service hawk Nikolai Patrushev says it has elaborated a set of measures aimed at protecting Russian shipping.

The measures were reportedly adopted in a meeting in the Russian Maritime Board on January 21.

”Issues related to ensuring the safety of navigation on strategic maritime routes are considered. Particular attention is paid to problems associated with violations of international maritime law by unfriendly states,” the Maritime Board reported. […]

Information compiled by the Barents Observer shows that more than 50 ’shadow tankers’ have sailed along the Norwegian coast to Murmansk in the period October 2025 – January 2026. Many more are sailing in the Baltic Sea, the Mediterranean and Black Sea.

Several of them are operating in outright conflict with international maritime laws.

On January 16, an oil tanker operating under the name ”Tavian” sailed in the Barents Sea. It turned out that the tanker was sailing under a false IMO number.   Increasingly, owners of sanctioned tankers are actively stealing and inventing identities, and deliberately abuse the global ship-tracking system, an investigation carried out by Lloyd’s List in collaboration with SynMax Intelligence found. Läs artikel

Fredsrådsfloppen, dagbladet.no

av

FN er en suksess, til tross for sitt byråkrati, sitt pengeforbruk, sine militærstyrker og alle de andre lytene. I over 80 år har organisasjonen fremmet dialog mellom så å si alle verdens land. Despoter og andre diktatorer, eneveldige monarker og folkevalgte presidenter har faktisk hatt et forum der de kan møtes, forhandle og skjelle hverandre ut. FN har tålt det.

Sammen med en del andre globale og regionale organer, har FN gitt verden en måte å leve sammen på og det er skapt en slags internasjonal rettsorden det har vært en viss lojalitet til.  Selvsagt er ikke dette noe USAs president Donald Trump har heiet spesielt mye på. Ting han ikke har funnet på av seg selv og organer han ikke selv kan lede, har han liten tro på. Det samme gjelder regler han ikke har vedtatt i selskap med seg selv. Derfor opprettet han for to uker siden sitt eget fredsråd for sikre stabilitet og rettsorden i områder truet av konflikt.    […]

Den norske regjeringen har opptrådt standhaftig, vist til vår FN-tilknytning og avstått fra å innlemme Norge i noe som har med Fredsrådet å gjøre. Det samme gjelder de fleste alliansepartnerne våre. Frankrike ble møtt med trusler om tollsanksjoner da de avslo invitasjonen. Invitasjonen til Canada ble trukket tilbake, så vi ser at alt styres av Trumps humør. […]

Selv om Fredsrådet nå formelt er opprettet, har det i løpet av kort tid falt kraftig både på den internasjonale dagsordenen og Trumps egen agenda. Det er muligens for tidlig å avgjøre, men det ser ut som en flopp. En totalitær flopp.

La oss håpe at dette inntrykket får befeste seg. Akkurat nå må vi ta vare på de få fungerende institusjonene vi har. Läs ledaren

Alfred Thayer Mahan som främjade offensiva slagskeppsflottor, stora sjöslag och nödvändiga erövringar fick med sina teorier viss respons även i Sverige

av
Rolf Andersson

”As far as my own views went, I might say I was up to 1885 traditionally an anti-imperialist; but by 1890 the study of the influence of sea power and its kindred expansive activities upon the destiny of nations had converted me.”

Så skrev ”captain” Alfred Thayer Mahan 1901 i en återblick. Om det gav hela bilden kan måhända diskuteras, men 1884 hade Mahan i alla fall skrivit till en nära vän: ”I don’t know how you feel, but to me the very suspicion of an imperial policy is hateful … Though identified, unluckily, with the military profession, I dread outlying colonies or interests, to maintain which large military establishments are necessary.”

Mahan (1840 – 1914) hade gjort en medioker militär karriär i amerikanska flottan, men trädde fram som marinhistoriker. Han gjorde sig ett namn som den marina geopolitikens föregångsman och som ledande teoretiker för marin krigföring med inriktning på stora slagskepp, vilka skulle drabba samman i avgörande slag långt ute till havs.

Några av samtidens mest hämningslösa och politiskt drivande imperialister kom att stå honom nära. Dit hörde särskilt Theodore Roosevelt, som gick från posten som sjöminister 1889 till en kort tid som vicepresident för att bli president 1901 efter mordet på McKinley, och den inflytelserike senatorn Henry Cabot Lodge, som sedermera kom att bli en av president Woodrow Wilsons slagkraftigaste motståndare.

Med Theodore Roosevelts avlägsna släkting, Franklin Roosevelt, som blev sjöminister under Wilson och president 1933, inledde Mahan en förtroendefull vänskap, som grundades på deras samsyn att det var nödvändigt att Förenta staterna byggde en mäktig flotta av slagskepp; ett projekt som de båda ivrigt propagerade för.

Läs mer

Stödet till Ukraina får konsekvenser för vårt eget försvar, corren.se

av
M Sleman

Med en viss periodicitet får vi av någon av de främsta företrädarna för regeringen veta att ett nytt militärt ”paket” till Ukraina är beslutat. När detta skrivs är det enligt regeringens hemsida fråga om 20 stödpaket till ett värde av cirka 90 miljarder kronor.

Försvarsminister Pål Jonson slår fast att detta är ”nödvändigt” och att vi i en internationell jämförelse hamnar bland de länder i världen som ger mest i stöd till det militära Ukraina per capita. Här underförstås det att detta är bra.

Det är åtminstone för mig svårt att hålla mig informerad om stödets omfattning då olika ambitionshöjningar och ”förstärkningar” av tidigare beslut ofta förekommer. Journalister som är utsedda att bevaka de återkommande presskonferenserna om detta verkar också ha svårt att få siffrorna att gå ihop. En berättigad men obesvarad fråga som ställdes vid ett sådant tillfälle var om det alls finns någon övre gräns för vårt stöd. […]

Är detta då den bästa och enda vägen att gå om ambitionen är att verka för en fredlig utveckling i Ukraina och att skapa säkerhet i Sverige?

Det är naturligtvis svårt att veta, men jag anser att dessa sakpolitikers slutsatser bör problematiseras, eftersom det omfattande stödet till Ukraina – både ekonomiskt och materiellt – rimligen får stora konsekvenser både för vårt eget försvar och andra samhällsviktiga områden som i det kommande måste nedprioriteras.      Läs artikel

Dropper Taiwan – men vil ha tilgang til Grønland, forsvaretsforum.no

av

Det amerikanske forsvarsdepartementet kom fredag med en ny nasjonal forsvarsstrategi, som vender blikket mot USAs rolle i sine nærområder, «narkoterrorister» og mindre mot Europa.

Forsvarsminister Tore O. Sandvik snakket om den strategien under et foredrag på Oslo Militære Samfund mandag.

Der sa han at den nye strategien er i tråd med Trump-adminstrasjonens tidligere politikk og retorikk, og innebærer en forskyvning av amerikansk ressursbruk for å i større grad fokusere på USAs hjemmeforsvar og inn mot Stillehavet.

– USA vil fortsatt stille med kritiske kapabiliteter, men i mindre omfang enn tidligere, i takt med at Europa tar større ansvar selv. Denne strategien tar på alvor at en stadig mindre andel av jordas befolkning bor i Vesten, og at Asia utgjør en stadig større andel av jordas befolkning. Det betyr noe politisk, økonomisk og militært, sa forsvarsministeren.

Dette er punktene:

  • Forsvare det amerikanske hjemlandet

Her står det at USA ønsker «aktivt og fryktløst» å forsvare USAs interesser på tvers av den vestlige halvkule.

Her nevnes også Grønland slik: «Vi vil garantere amerikansk militær og kommersiell tilgang til nøkkelområder, særlig Panamakanalen, Amerikagolfen og Grønland.» Läs artikel

Mot krise for forsvarsevnen, nordnorskdebatt.no

av
John Berg, major (r) og forsvarsanalytiker

Finnene erkjenneralvoret mye bedre enn oss og handler deretter. Hos oss ser vi få spor av krisen president Donald Trump har skapt, med helt nye premisser for det europeiske Nato. Noe beveger seg, men mest i gamle spor.

Svalbard må i fokus. Og det må handle om to ting, for å styrke sysselmesterens myndighetsutøvelse innenfor Svalbardtraktatens ramme:

Politistyrken på Svalbard må utvides med personell med trening opp mot Delta beredskapstropps nivå og med nødvendig utrustning. Dette må ses i sammenheng med behovet for en sterk beredskapsorientert utbygging av politiet i hele landet, for å styrke justismyndighetens bidrag til å håndtere hybridkrig på alle nivåer. [[…]

Nye Gripen Eer noe større enn de to tidligere Gripen-versjonene, men kan fly for bare ca. 25 prosent av det F-35 koster i luften. F-35 er et 5-generasjons kampfly. Gripen E kalles 4,5 generasjons, med en del essensiell 5- og 6-generasjons teknologi. Riksrevisjonene i USA og Storbritannia kritiserer F-35 sterkt for blant annet å trenge lang tid på bakken mellom hvert tokt, noe som gjør flyet sårbart for russisk luftmakt. Gripen E er alle andre kampfly klart overlegen i kort bakketid mellom tokt. Gripen E er også klart overlegen i evne til å operere på korte og smale rullebaner, med et lett, feltmessig støtteapparat som i sin helhet kan fraktes rundt på kjøretøy som kan kjøre dit et fly lander. […]

Vi må anskaffe minst 20-24 Gripen E og stasjonere dem i nord, der vi må øve på å bruke alle rullebaner og egnede veistrekninger, slik svenskene gjør og ukrainerne akter å gjøre.  Läs artikel