Tidligere forsvarssjef vil erstatte Nato: – Må klare oss uten USA, nettavisen.no

– Vi må innstille oss på at amerikanerne i verste fall kommer til å trekke seg helt ut av Europa, militært og sikkerhetspolitisk.

Det sier tidligere forsvarssjef og nåværende sjefforsker ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) Sverre Diesen til Nettavisen.

I den nye boka «Vestens skjebnetid: Kan Europa forsvares uten USA?» lanserer han EATO, The Euro-Atlantic Treaty Organisation, som en ny euroatlantisk forsvarsallianse for et Europa som i verste fall må klare seg uten USA. […]

I stedet for én samlet allianse beskriver han et system med regionale samarbeid. For eksempel kan Norden og Baltikum samarbeide tettere, mens middelhavslandene gjør det samme der.

Målet er både å stoppe raske angrep og å kunne samle styrker for å slå tilbake større angrep.

– Strukturene må være slagkraftige nok til å hindre kuppartede russiske lynangrep, samtidig som alliansen samlet må kunne beseire et angrep hvor som helst i Europa.

Diesen skriver at enkelte kapasiteter må ligge på øverste nivå i alliansen. […]

I stedet for én samlet allianse beskriver han et system med regionale samarbeid. For eksempel kan Norden og Baltikum samarbeide tettere, mens middelhavslandene gjør det samme der. Läs artikel

Trump tells ‘useless’ Nato to stay away after UK and France vow to protect Strait of Hormuz shipping, independent.co

Donald Trump has told “useless” Nato to stay away from the Strait of Hormuz after the UK and France announced they would work to protect shipping “as soon as conditions allow”.

In another explosive rant, the US president, who has been heavily critical of the key alliance, once again accused it of being “useless when needed” and dubbed it a “paper tiger”. The criticism came after Sir Keir Starmer and Emmanuel Macron vowed to lead a “multinational mission” aimed at protecting ships passing through the vital waterway, which Iran has now agreed to reopen for the duration of its ceasefire with the US.

“This will be strictly peaceful and defensive, as a mission to reassure commercial shipping and support mine clearance,” the prime minister said at a gathering of world leaders in Paris on Friday.

“We invite all nations with an interest in the free flow of global trade to join us. Some have already indicated their readiness to contribute. We will take this forward with a military planning conference in London next week, where we will announce more detail on the composition of the mission, and over a dozen countries have already offered to contribute assets.” Läs artikel

Stenergard: Militära insatser behövs i Hormuz, aftonbladet.se

Ledare för ett 50-tal länder deltog under fredagen i ett möte i Paris om Hormuzsundet, där de fortsatte att planera för en internationell insats som ska säkerställa säkerheten för sjöfarten. Arbetet ska fortsätta med ett nytt möte i London nästa vecka. Med på dagens möte var statsminister Ulf Kristersson (M).

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger att hon inte kan gå in på ”exakt vilka bidrag det ska bestå av” för Sveriges del.

– Till att börja med måste vi säkerställa att det blir en varaktig vapenvila och därmed också en varaktig öppning av Hormuzsundet. Den fria sjöfarten är helt avgörande för handeln och välståndet i världen och mycket viktig också för Sverige, säger Stenergard över telefon från Ukraina.

Varför behövs en insats efter en varaktig vapenvila?

– Det behövs för att Iran har visat att de är beredda att använda Hormuzsundet som ett vapen mot resten av världen och utöva utpressning. Då måste vi säkerställa att de inte kan göra det. Läs artikel

Fransk spionroman är litterär bomb, dagensarena.se

Pierre Schori

Våra kära allierade är en litterär bomb i sitt slag, som en mix av John le Carré  och Albert Camus. Den speglar den växande uppskattningen i Frankrike av presidenterna Charles de Gaulles och François Mitterrands skeptiska syn på USA.

President de Gaulles ord vid landets dramatiska uttåg ur Natos integrerade militära kommando för 60 år sedan citeras nu flitigt:”Frankrike har bestämt sig för att återvinna sin fulla suveränitet över hela sitt territorium”.

Med andra ord: inga amerikanska baser eller soldater på fransk mark.

Som president förvaltade Mitterrand arvet från de Gaulles nationalism i ett bittert inlägg; ”Frankrike vet det inte, men vi är i krig med Amerika”.

Hans uttalande återges i boken.

Vår kära allierade framstår det nuvarande politiska och industriella ledarskiktet i USA inte som en kär allierad utan som en hänsynslös fiende och ett hot mot Europas säkerhet.    Läs artikel

Kristersson: Jag tror på folkrätten – men inte för just Iran, friatider.se

 Statsminister Ulf Kristersson får hård kritik från folkrättsexperter för sitt försvar av Israels och USA:s olagliga aggressionskrig mot Iran. Kristersson står dock fast vid att han tror på folkrätten – men förtydligar att detta stöd inte omfattar just Iran.
– När man strikt står upp för folkrätten är det riktigt farligt också, förtydligar statsministern nu.[…]

Men Ulf Kristersson försvarar sin linje när han ombeds bemöta kritiken som lyfts i debattartikeln.

– Nej, verkligen inte… Jag har gång på gång sagt att vi står upp för folkrätten. Men jag har också sagt att den iranska regimen inte är ett bra exempel på folkrätten, säger han till Ekot.

Statsministern vidhåller också att det är resultatet av kriget som avgör hur det ska bedömas:

– Jag har aldrig sagt att jag inte tror på folkrätten, jag har bara sagt att det… När man strikt står upp för folkrätten och säger att varje ingripande i ett land som är farligt för sina grannar – med framför allt kärnvapeninnehav – är det riktigt farligt också. Så jag tror att resultatet i praktiken kommer att avgöra hur vi långsiktigt kommer att se på den här konflikten.

Läs artikel

Fortifikationsverket årsrapport 2025: Försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA), fortifikationsverket.se

[…] Försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA)
För att avtalet ska kunna implementeras fullt ut i praktiken krävs ytterligare förberedelseåtgärder i
form av så kallade Implementing Arrangements (IA). Fortifikationsverket deltar i tre av de första sex
IA som förhandlas: IA Infrastructure, IA Security och IA Taxes. IA Infrastructure blev klart under
sommaren 2025, medan de övriga fortsatte att förhandlas under hösten. Efter årsskiftet förväntas
förhandlingar inledas även för ytterligare IA, bland annat IA Environment och IA Communications,
där Fortifikationsverket avser att delta. Läs rapporten

Det saknas en röst för fred och en rättvis världsordning, dagensarena.se

Thomas Lindh, teknologie doktor

I  tider av stora förändringar fordras ofta ett historiskt perspektiv för att förstå skeendet och vägen framåt. Det gäller inte minst det som nu utspelas på den internationella arenan.

Under tjugofem års tid, från mitten på 1960-talet och framåt, blev Olof Palme en röst för små nationers intressen och rättigheter gentemot stormakternas dominans och krigsäventyr. Hans ställningstaganden i olika tal mellan 1965 och1985 och ordförandeskapet för kommissionen om gemensam säkerhet 1982 är en nyttig påminnelse om att vi idag tyvärr saknar en tydlig röst för små nationer, fred, internationell solidaritet och en rättvis världsordning. Vi saknar inte minst en allsidig diskussion om Sveriges säkerhet och världsordningen, som borde förts innan anslutningen till Nato, men som tyvärr uteblev. Läs  artikel

När Jämtlands fältjägare återvände till Östersund, forsvarsmakten.se

Det är mer än 20 år sedan Jämtlands fältjägarregemente, I 5, avvecklades. Sommaren 2022 ryckte de första värnpliktiga in på Frösön – så här gick det till när Jämtlands fältjägare återvände till Östersund. […]

De 70 första värnpliktiga skyttesoldaterna ryckte in sommaren 2022, bara nio månader efter att operation återetablering inletts och drygt sex månader efter den formella invigningen av det nya regementet, Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, I 21. Läs pressmeddelande

Iran i FN:s säkerhetsråd den 11 mars respektive den 7 april 2026

Utgivarna

Den 11 mars antog säkerhetsrådet resolution 2817 med 11 röster för. Varken Kina eller Ryssland använde sitt veto utan lade ner sina röster, varför resolutionen antogs.

Den formella bakgrunden var att Gulfstaterna (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudi Arabien och Förenade Arabemiraten) hade vänt sig till säkerhetsrådet med anledning av iranska attacker mot mål inom dessa staters territorier.

Detta upplägg hade Gulfstaterna antagligen samordnat med USA. Genom att Gulfstaterna trädde fram som oskyldigt drabbade stater kunde USA:s aggressionskrig mot Iran nödtorftigt hållas borta från säkerhetsrådets dagordning.

Men hade inte dessa stater medverkat till USA:s aggressionskrig genom att tillhandahålla flygbaser, hamnar, lägesinformation och infrastruktur, som USA utnyttjade för attackerna mot Iran? Det vore märkligt om inte dessa baser på ett eller annat sätt användes av USA för bombkriget. Allt talar för att så har varit fallet. Sådana baser hade Iran rätt att slå ut i eget självförsvar.

I resolutionen hänvisas det till Gulfregionens vitala roll för världsekonomins stabilitet och till den fria sjöfarten. Dessa aspekter var säkerligen av central betydelse för säkerhetsrådets majoritetsbeslut. Staterna i säkerhetsrådet såg framför allt till den egna ekonomin, sitt beroende av världshandeln och sina relationer till de oljetunga Gulfstaterna.

Resolutionen är något av ett lågvattenmärke i säkerhetsrådets historia. Den fördömer Iran för aggression, men säger ingenting om att det var USA som tillsammans med Israel inledde kriget och har genomfört massiva bombningar av landet med förödande konsekvenser. Det bör dock hållas i minnet att säkerhetsrådet inte är en juridisk instans utan ett politiskt organ, där staternas nationella politiska intressen dominerar, varför resolutionen näppeligen bör tolkas som ett stöd för USA:s och Israels folkrättsstridiga aggressionskrig.

Det positiva med resolutionen är att den inte ger något mandat till någon stat eller koalition av villiga stater att använda våld mot Iran.

Läs mer

Riksdagsdebatt om säkerhetspolitiken 16 april, riksdagen,se

Håkan Svenneling (v): För att göra Sverige säkrare borde Sverige säga upp DCA-avtalet med USA. Våra argument mot DCA-avtalet är många.

För det första är vårt motstånd principiellt. Vi vill inte ha ett avtal med USA på försvarsområdet där amerikanerna ges långtgående rättigheter och möjligheter på svensk mark och svenskt territorium.

För det andra innehåller DCA-avtalet långtgående skattefrihet både för amerikanska soldater och deras anhöriga och för alla anställda i företag som har koppling till den amerikanska militären. Sådant gillar vi inte heller i Vänsterpartiet. Människor ska betala skatt.

Morgan Johansson (s) Det framkom ganska bra i det förra replikskiftet vad DCA-avtalet handlar om. Det handlar om lagring av konventionella vapen och ingenting annat. Det handlar om att vi ska vara förberedda. Om det är så att vi blir angripna ska vi kunna få hjälp utifrån och få det ganska snabbt. Man ska veta att i ett skarpt läge har dagar och veckor en enorm betydelse. Det visar inte minst kriget i Ukraina att man kan få hjälp utifrån snabbt.
Det är bara att konstatera att i vårt närområde har alla länder har DCA-avtal med USA. Finland har det, Norge har det, Danmark har det, Estland har det, Lettland har det, Litauen har det, Polen har det, Bulgarien har det, Tjeckien har det och Ungern har det. Alla länder har därför att de har sett att det är en fördel för dem, helt enkelt. Om de skulle bli angripna kan de få hjälp utifrån.
Om vi skulle gå på Håkan Svennelings linje här och Sverige skulle lämna DCA-avtalet skulle det vara en signal till amerikanerna om: Om vi blir anfallna av ryssarna är ni inte välkomna att hjälpa oss. Det är den signalen vi skulle skicka.
Är det verkligen en signal vi ska skicka i det här läget? Jag tycker inte det. Vem skulle jubla då? Det finns en person, och han sitter i Kreml. Han skulle applådera om Sverige lämnar DCA-avtalet. Läs debatten

”Så folkrätt är mest till för seminarier? Ok, låt oss ha ett”, dn.se

Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och tidigare folkrättsrådgivare vid UD Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och tidigare diplomat Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och tidigare folkrättsrådgivare vid UD

Statsminister Ulf Kristersson (M) har vid flera tillfällen sagt att USA:s och Israels angrepp mot Iran inte ryms i ”traditionell folkrätt” – dock utan att förklara vad han menat med detta uttryck – samt i ”Agenda” (SVT 8/3) meddelat att operationen kommer att anses tillåten om den lyckas. I DN (12/4) tillfrågades han om tanken med folkrätten är att komma överens om vad som är principiellt rätt och fel oavsett utfall, varpå Kristersson svarade att man förvisso ”kan säga” att det är så, men att det inte kommer att ”hjälpa någon” att ”ha ett seminarium om folkrätten”. I P1:s Lördagsintervju (21/3) sa vice statsminister Ebba Busch (KD) att man visserligen ”kan sätta sig i en seminarieövning nu kring folkrätten” men att man inte bör ”fastna i långa utläggningar kring huruvida detta gått till på rätt sätt eller inte”. […]

Vi har tillsammans mycket lång erfarenhet av praktisk tillämpning, forskning och undervisning i folkrätt. Vi deltar gärna i seminarieövningar, inte minst om hur regeringens dunkla uttalanden ska tolkas. Helst vill vi emellertid att regeringen klargör följande:

• Gäller folkrätten lika för alla stater?

• Är folkrätten fortfarande en hörnsten i svensk utrikespolitik?

• Vad vill regeringen göra för att återupprätta respekten för folkrätten? Läs artikel

Följ Försvarsmakten när storövningen Aurora 26 genomförs, mynewsdesk.com

Den 27 april till 13 maj genomför Försvarsmakten Aurora 26, årets största nationella övning, tillsammans med allierade och Ukraina. Media är välkomna att följa genomförandet vid utvalda moment.

Fler än 16 000 soldater, sjömän och officerare från Försvarsmakten kommer att delta när Aurora 26 genomförs tillsammans med 1 500 allierade, med deltagande från Ukraina. Det är Sveriges nya operativa planer som Natoallierad som kommer att prövas när armén, marinen, flygvapnet och Hemvärnet genomför en förmågehöjande styrkedemonstration tillsammans med allierade och utländska förband från 12 länder.

Försvaret av Sverige börjar nu längs Natos östra flank och under Aurora 26 ska Försvarsmakten öva på att säkra de viktiga flödena av militära resurser till och från vårt land samtidigt som vi övar på att möta en ökande hotbild mot Nato och Europa. Under Aurora kommer Sveriges operativa planer som allierad att prövas med fokus på värdlandsstöd, gemensam träning och förstärkningsoperationer. Läs artikel