Odiplomatisk utrikesminister, Mattias Holmström, nt.se

En vanlig kritik mot populistiska partier brukar vara att deras företrädare saknar politisk erfarenhet. Det anses vara ett problem att de i en regeringsställning helt enkelt inte har vad som krävs för att leda ett land, med allt vad det innebär. En svensk politiker som inte kan anklagas för att sakna just politisk erfarenhet är utrikesminister Margot Wallström (S). Trots detta framstår hon som helt omdömeslös när det kommer till att upprätthålla goda relationer med andra länder. Det verkar dock snarare handla om ett karaktärsdrag än olyckliga omständigheter…

När den nytillträdde finske sannfinländaren och utrikesministern Timo Soini gjorde sitt traditionsenliga första statsbesök i Sverige fick han inte ens komma till Stockholm. Margot Wallström hade i stället ordnat ett rum på ett hotell i närheten av Arlanda flygplats. Den sedvanliga presskonferensen tillsammans med kollegan ägde inte rum. Således försvann möjligheten att tillsammans poängtera och värdesätta de goda relationerna länderna emellan. I detta fall verkade Soinis partipolitiska tillhörighet väga tyngre än Sverige och Finlands långvariga och stabila relation.Läs artikel

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, riksdagen.se

Sammanfattning

I betänkandet behandlar försvarsutskottet regeringens förslag i budget-propositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och motioner som väckts under den allmännamotionstiden 2016. Bland motionerna finns alternativa budgetförslag frånModeraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Krist-demokraterna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 6, som totalt uppgår till drygt 50 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisning till riksdagen och lägger stor vikt vid att resultatredovisningen i budgetpropositionen gör det möjligt för utskottet att bedöma hur utvecklingen ser ut på olika områden i förhållande till de mål somriksdagen beslutat. Läs dokumentet

Hans Blix: Regeringen vill skjuta frågan ifrån sig, svt.se

Det till huvuddelen ryskägda gasledningsprojektet Nord Stream 2 vill få tillgång till hamnarna i gotländska Slite och i blekingska Karlshamn. Med anledning av det kallade regeringen lokala politiker till ett möte, där man förklarade att det är negativt för svensk försvarspolitik att hyra ut hamnarna. Erfarne före detta diplomaten Hans Blix anser att regeringen vill skjuta frågan ifrån sig.

– Det ger en känsla av att regeringen gärna vill skjuta hela frågan ifrån sig. När det gäller dragningen av gasledningen genom Östersjön vill man helst att EU ska avgöra det. När det gäller säkerhetsfrågan vill man att militären ska avgöra det. Men i slutändan säger regeringen ändå att det är kommunerna själva som ska bestämma, säger Hans Blix…

Men det finns militära experter som säger att det vore naivt att låta Ryssland få tillgång till strategiskt viktiga positioner, ligger det inte något i det? 

– Jag har svårt att se att någon skulle befara att grönklädda gubbar skulle börja kuta omkring i Slite, så fort går det inte, säger Hans Blix. Läs intervjun

Gotland: Svårt säga ja till hamnhyra, Aftonbladet

Det är negativt för svensk försvarspolitik om svenska hamnar hyrs ut för gasprojektet Nord Stream 2, tycker regeringen. En tydlig markering som påverkar lokalpolitiken, enligt Björn Jansson (S), regionstyrelsens ordförande på Gotland.

– Utifrån det här blir det svårt att säga ja, säger han till TT.

Det till huvuddelen ryskägda gasledningsprojektet Nord Stream 2 vill få tillgång till hamnarna i gotländska Slite och i blekingska Karlshamn. Med anledning av det kallade regeringen lokala politiker till ett möte. Utrikesminister Margot Wallström (S) var efter mötet tydlig med att regeringen har invändningar mot projektet.

– Regeringen ser att användningen av de berörda hamnarna påverkar svenska försvarspolitiska intressen negativt, säger hon.

Samtidigt klargör hon att regeringen är bakbunden och inte kan stoppa uthyrningen.

– Regeringen kan inte styra beslut som faller inom det kommunala självstyret. Det är kommunerna som fattar beslut om uthyrning av hamnar…

Även försvarsminister Peter Hultqvist (S) varnade för konsekvenserna av att släppa in ryska intressen i svenska hamnar. Han påpekar att Sverige både i Karlshamn och i Slite har omfattande militär verksamhet i sitt närområde.

– Om Nord Stream 2 genomförs enligt planeringen får det effekter för svensk försvarsplanering. Läs artikel

Hur ska vi förhålla oss till Ryssland? Nordegren & Epstein i P1

Ryssland har initiativet i Syrien, Vladimir Putins vän Exxon-direktören Rex Tillerson blir ny amerikansk utrikesminister. Här i Stockholm träffar försvars- och utrikesministrarna kommunalpolitikerna på Gotland och i Blekinge för att diskutera om vi ska hyra ut hamnarna i Slite och Karlshamn till det ryska gasledningsbygget. Thomas har bjudit in Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Moskva och Jan Björklund, Liberalernas partiledare för ett samtal om Ryssland och hur Sverige (och världen) ska förhålla sig till landet. Lyssna på programmet

MSB:s brev till kommunerna om civilt försvar, msb.se

MSB har skrivit ett brev till alla Sveriges kommuner för att informera om den planering för civilt försvar som har påbörjats hos ett antal statliga myndigheter. I brevet redogör MSB för den nuvarande inriktningen för kommunernas arbete, aviserar en framtida förändring av inriktningen, samt visar på exempel på åtgärder som kommunerna redan nu kan vidta kopplat till civilt försvar.

Kommunerna ska rusta för krig – men de vet inte hur, sydsvenskan.se

Regeringen ställer orimliga krav på att Sveriges kommuner ska skydda invånarna i händelse av krig. Det hävdar flera kommunala säkerhetsexperter. ”Det här kostar pengar som inte finns”, säger Jonas Hult i Malmö. ”Vi vet inte vad staten vill att vi ska göra”, säger Håkan Nilsson i Landskrona.

För ett år sedan beslöt regeringen att Sverige åter ska få ett civilt försvar. Den totalförsvarsplanering som gjordes under kalla kriget ska väckas till liv.

Häromdagen fick säkerhetscheferna i landets kommuner brev från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med krav på ökad krigsberedskap.
”Det ställer höga krav på… operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter”, heter det i rundskrivelsen…
De säkerhetsansvariga i Sveriges kommuner ser statens ökade krav som orealistiska. Den diskussion som hittills förts om höjd krigsberedskap kretsar helt kring militärt försvar.
– Det är olyckligt att kommunerna lämnats i sticket. Det är min personliga åsikt. Du får samma svar om du frågar mina kolleger i Stockholm, Göteborg, Eslöv eller Vellinge, säger Jonas Hult, säkerhetsansvarig i Malmö kommun.Läs artikel

Med ett hopp om rätt slags soldater, Olof Santesson, kkrva.se

Kungl Krigsvetenskapsakademiens symposium om ”Värnplikten 100 år” den 4 september 2001. Referat av redaktör Olof Santesson

…Vad slags försvar kommer Sverige att få och vad betyder dess ändrade karaktär? Symposiets ordförande, riksarkivarien och Akademiens andre styresman Erik Norberg, tog i sina inledningsord upp frågan om vi stod vid en skiljelinje – eller om vi redan har tagit steget? Som exempel på tänkbara problem nämnde han vad professor Bengt Abrahamsson samma dag skrivit om officerskårens professionalisering. Denne såg risken för att ”krigarrollen” skulle komma att renodlas på bekostnad av den demokratiska förankringen…

Som förespråkare för ett bibehållande av ett långsiktigt verkande pliktsystem framträdde näste talare, generaldirektören för Styrelsen för psykologiskt försvar, ledamoten Björn Körlof. I ett anförande under rubriken ”Värnplikt, försvarsvilja och försvarsdebatt” redde han ut begreppet folkförankring. Det handlar ju om hur dels värnpliktsutbildningen sprider kunskap om och erfarenhet av försvaret, dels Försvarsmakten genom rekryterna tillförs erfarenheter och attityder som råder i samhället i stort…

Vad betyder det då för folkförankringen att numera endast en del unga män gör värnplikt? Körlof talade här om en förskjutning av synsättet på rättvisa. Många unga människor ser i dag inte längre det principiella kravet på att alla vapenföra ska tas ut och tjänstgöra som det mest väsentliga. Ett ökat inslag av frivillighet, kompenserat av bättre ersättning och/eller meritpoäng till högskolan förefaller också att kunna accepteras. Värnpliktssystemet föredras dock alltjämt framför ett yrkesförsvar av en stark folkmajoritet, även om militär utbildning och tjänstgöring kommit att te sig som mindre viktiga verksamheter i samhället.

I sin sammanfattning talade Körlof ändå om en svensk ”grundläggande och långtgående säkerhetspolitisk ambition vad det gäller att kunna försvara landet”. Ett land med liten befolkning i förhållande till ytan, med en ”viktig strategisk belägenhet” och förpliktelser på europeiskt och internationellt plan skulle med hans synsätt behöva ett politiskt fast förankrat system med medborgerlig generell plikt. Över tiden kan större eller mindre del av befolkningen tas i anspråk. Men ytterst kan försvaret av landet inte överlåtas till en speciell grupp människor. Det handlar om allas ansvar för landets överlevnad inför yttre hot.

Läs föredraget

 

Farligt luddigt tal om krigshot, Stig Henriksson (V), Sala Allehanda

…I en interpellationsdebatt utlöst av arméchefens uttalande försökte jag dock få besked av interpellanten Mikael Oscarsson (KD) vilket scenario han såg framför sig som motiverade den ganska dramatiska upprustning han pläderade för. (Dock bara en mindre del av det Nato-medlemskapet skulle kräva.)

Svaret blev att vi ska kunna gå i krig i de baltiska länderna för att bistå dem om de blir anfallna. Oavsett hur Sverige i olika lägen ska fullfölja sin solidaritetsförklaring vill jag bara i all stillsamhet påpeka skillnaden mellan den mer apokalyptiska stämningen arméchefens uttalande sprider och att vi efter eget val för första gången sedan stormaktstiden engagerar oss i ett krigsföretag på andra sidan Östersjön. Läs artikel

Anna Kinberg Batra ”Jag vill leda en regering som öppnar vägen till Nato”, satakunnankansa.fi

Kinberg Batra är möjligtvis Sveriges nästa statsminister och en Nato-anhängare.

– Jag vill leda en regering som öppnar vägen till Nato och kan ta steget dit när tiden är mogen. Vad som framför allt skiljer mig från Stefan Löfven är att han håller dörren till Nato stängd av partipolitiska skäl, säger moderaternas ordförande Kinberg Batra.

Sveriges socialdemokratisk statsminister Löfven har i sin linjedragning sagt att hans rödgröna minoritetsregering inte kommer att ansöka om Nato-medlemskap. I Finlands statsledning vet man att en Nato-positiv regering kan komma till makten i Sverige efter riksdagsvalet 2018…

Vill moderaterna ha en folkomröstning om Nato?

– Hur beslutet om medlemskap skulle avgöras ligger i framtiden. Först måste vi gå mot en mognare diskussion, för vilken både Sverige och Finland har fått intressanta analyser under de senaste åren. Vi kan alltså diskutera hur vi kan använda Nato för att bygga vår säkerhet. Varje land måste gå sin egen diskussion och fatta sitt eget beslut. Jag tror att beslutet fattas längre fram, beskriver Kinberg Batra Sveriges situation.

Det blir i alla fall klart att moderat statsminister Kinberg Batra skulle vara redo att föra Sverige in i Nato även utan Finland. Väsentligt för henne är det nationella Nato-stödet…

Hon stöder inte en försvarsallians mellan länderna. Moderaterna ser det som en grundläggande utgångspunkt att Sverige och Finland i fortsättningen skulle verka tillsammans inom Nato som medlemmar av försvarsalliansen…

Kinberg Batra anser att byggandet av Nord Stream 2 -gasledningen på Östersjöns botten från Ryssland till Tyskland är en säkerhetspolitisk fråga på EU-nivå…

– Jag hoppas att Nord Stream 2 behandlas som en fråga på EU-nivå. Nord Stream 1 godkändes av Sveriges regering. Då gjordes en miljöbedömning mellan två stater. Nu har gasledningen större säkerhets- och energipolitiska effekter. Därför måste diskussionen tas till EU-nivå, kräver Kinberg Batra…

I Sverige har Nato-diskussionen kommit längre än i Finland och åtminstone borgarna längtar inte efter att få tillbaka värnpliktsarmén för en hel åldersgrupp.

– Jag tror inte att en återgång till vår barndoms värnplikt är ett svar på morgondagens säkerhetspolitiska utmaningar. Däremot behöver försvaret tillräckligt många och tillräckligt väl förberedda soldater och marinsoldater, säger Kinberg Batra innan hon skyndar mot Nato-landet Estlands huvudstad Tallinn. Läs artikel

Medvedev tog upp omstridd gasledning i Uleåborg, svenska.yle.fi

Under Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedevs och statsminister Juha Sipiläs träff i Uleåborg diskuterades bland annat den transarktiska datakabeln som Finland låtit göra en expertutredning om. Kabeln skulle gå från Japan och Kina genom Kolahalvön till Kirkenes i Norge, och därifrån vidare söderut genom finska Lappland.

– Man kan inte lämna Uleåborg utan att diskutera teletrafik, berättade Sipilä att han sagt till sin ryska kollega.

– Vi utforskar ländernas intresse för att delta i nästa skede, vi har fått ett positivt svar av Ryssland, sade Sipilä.

Medvedev sade under presskonferensen att datakabeln är ett intressant projekt.

…Medvedev tog under mötet upp Nord Stream 2–gasledningsprojektet. Ryssland vill bygga kabeln från Ryssland till Tyskland. Till exempel Polen motsätter sig det här. Sipilä påminde om att Finland fortfarande förhåller sig till gasledningen som ett kommersiellt projekt och betonar miljökonsekvenser.

– Vi har redan gått samma väg i genomförandet av Nord Stream 1. Vi framskrider nu på samma sätt. Jag är säker att den blir en lika stor framgång som Nord Stream 1, sade Medvedev på presskonferensen i Uleåborg.

Sipilä påminde om att statsrådet i Finland beviljat ett villkorligt undersökningstillstånd för Nord Stream 2.

Vid mötet kom man dessutom fram till en lösning för Finlandshuset i S:t Petersburg. Finland kommer att köpa huset, där bland annat Finlands institut i S:t Petersburg och den finska skolan verkar. Stiftelsen som äger huset har ekonomiska problem. Läs artikel

Hultqvist: ”Godkänn inte Krim som ryskt”, dn.se

Försvarsminister Peter Hultqvist varnar för att internationella krafter vill godkänna Rysslands annektering av Krim, vilket kan rubba världsordningen. För svensk del måste man vara förberedd på ”mörka scenarier” och Hultqvist understryker allvaret: ”Försvaret av Sverige är ingen hobbyverksamhet.”

Den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump har berömt Rysslands president Vladimir Putin. Allt fler röster hörs för att i praktiken acceptera Putins annektering av Krim i Ukraina, är något som Peter Hultqvist (S) varnar för.

– USA är en världsmakt som påverkar situationen på andra kontinenter och i andra länder genom sina beslut och initiativ. Trump har ju under valrörelsen aviserat väsentliga förändringar när det gäller den amerikanska hållningen till Europa och Nato, säger Peter Hultqvist och fortsätter:

– När det gäller världsordningen är det väldigt viktigt att vi inte får någon acceptans i efterhand av den ryska annekteringen av Krim. Den är i strid med internationell lag och rätt, rubbar den europeiska säkerhetsordningen och ifrågasätter det internationella regelverket i Europa och världen.Läs artikel