Redaktionen

Försvarsmakten i Finland samarbetar intensivt med Sveriges försvarsmakt. Försvarssamarbetet bygger på förtroende mellan länderna och siktar på att stärka säkerheten i Östersjöområdet samt Finlands och Sveriges nationella försvar…

I övningen Aurora 17 deltar armén på pluton- och kompaninivå. Målsättningen med det finsk-svenska samarbetet är att Finlands och Sveriges arméer inom några år ska kunna öva tillsammans även på bataljonnivå. Målsättningen med övningen Aurora 17 är bland annat att trupperna ska öva sig att operera tillsammans och tillämpa grundläggande stridssätt i krävande förhållanden. Övningen Aurora 17 erbjuder beväringar och personal en ytterst motiverande dubbelsidig simulatorassisterad övningsmöjlighet i internationell miljö…

Internationella övningar är ett ändamålsenligt sätt att samla erfarenhet och utveckla kompatibla tillvägagångssätt.

– Enligt min erfarenhet är det dock så att de finländska värnpliktiga klarar sig väl i vilka internationella uppgifter som helst och att de står sig väl i jämförelse med andra länder. Jag vet att min trupp är väldigt motiverad inför övningen och att beväringarna verkligen har väntat på att få delta i Aurora 17, avslutar Huhtamella som nöjd. Läs pressmeddelandet

Sveriges utrikesminister Margot Wallström sa att hon var orad över att USA kan komma att skära ned sitt bidrag till FN ytterligare när hon intervjuades av CNN:s Christiane Amanour utanför FN-skrapan i New York på måndagen…

Om avtalet med Iran när det gäller landets kärnvapenprogram som ger FN:s atomenergiorgan IAEA rätt att inspektera Irans kärnanläggningar. Ett avtal som EU var mycket engagerat i att ta fram och som USA nu hotar att riva upp:

– Vi är också oroade över att avtalet kan rivas upp. Vi har satsat år på att få tillstånd ett avtal, och Iran lever upp till det. Det är ett avtal som ökar säkerhet inte bara i regionen utan och världen…

Om läget i Östersjöområdet och de stora militärövningar som pågår på båda sidor just nu:

– Vi har sett ett väldigt provokativt beteende från en granne i vår närhet och hur Ryssland illegalt annekterade Krim. Det blev början till allt detta. Men vi ser inget omedelbart militärt hot mot Sverige. Om det händer något i Ösersjöområdet då påverkar det också oss. När det gäller vår militärövning tror vi att man ska samarbeta med andra organisationer och länder, det leder framåt. Men vi står neutrala. Läs intervjun

– Hvilken kampkraft er det unionsministeren og regjeringen sikter til. Kampkraft på kjøkkenbenken til Høyre og Frp?

Unionsminister Frank Bakke-Jensen (H) har i finnmarksavisene vært ute med en artikkel om at Høyre vil «forsvare Norge fra russegrensa og sør». Han skryter av at regjeringen overtok et sulteforet forsvar, og at de nå er i gang med opprustningen. Dette er direkte tøvprat. Faktum er at forsvaret, da perestrojkas og glasnost feide inn over Europa, i en årrekke har blitt sulteforet av håpløse politikere uansett regjering/storting, herunder Høyre, som har stemt for kutt i budsjettene til forsvaret/heimevernet siden den gang og til i dag. Forsvaret får 165 mrd, mer over en 20 års periode, men må kutte baser og stasjoner for flere ti-tall mrd.!!!. Det er bare å lese langstidsplanen for å skjønne galskapen.

Det er derfor all grunn for å spørre høyre og unionsministeren om hva de skal forsvare Norge med? Faktum er at mobiliseringshæren ble demobilisert fra det den engang var på 185.000 mann til ca. 10.000 mann, inklusiv vervede. Sjøforsvaret er lagt i bøyene, Olavsvern som ble opprettet på 50-tallet, og var en toppmoderne ubåtbase med alle fasiliteter, ble i jan 2003 underlagt Håkonsvern Orlogsstasjon, som første skritt å veien mot nedleggelse, og reelt nedlagt av en AP-regjering, men solgt av nåværende regjering og kan aldri tas tilbake, luftforsvaret nærmest utradert og blir ytterligere svekket i nord etter det hodeløse vedtaket om å nedlegge Andenes flystasjon og fjerne bell-helikoptrene fra Bardufoss, kystfortene er alle nedlagt, garnisonen i Porsanger nedlagt, samt Banak flystasjon, heimevernet er vedtatt kuttet fra 42.000 til 30.000, sjøheimevernet er vedtatt nedlagt, samt HV-11. Heimevernet har av forvirrede politikere og med god hjelp fra Politidirektoratet fått vedtatt at tennstiften til heimevernssoldatens våpen, skal samles på et sentralt lager rundt i landet. Tror man virkelig at en eventuell fiende venter, eller skal unionsministeren ringe til angriperen og be om at de utsetter angrepet til hæren er bygget opp om noen år, eller at HV-soldaten har fått fatt i tennstiften og dermed fått et funksjonelt våpen. Läs artikel

…Finland deltar med en stark insats i övningarna som Sverige är värd för. I Aurora deltar vi med trupper på flera hundra personer från samtliga försvarsgrenar, och i övningen Northern Coasts deltar vi med en avdelning på sju fartyg och ungefär 250　marinsoldater. I övningarna utvecklar vi samverkansförmågan mellan Finland och Sverige samt annan internationell militär samverkansförmåga. Övningarna ökar även våra truppers kunnande och kompetens i en multinationell miljö.

De omfattande krigsövningarna som arrangeras samtidigt på båda sidorna av Östersjön kan väcka ovisshet och även oro i olika kretsar. Övningar är dock en del av försvarsmakternas normala verksamhet. Varje land har rätt att öva på sina egna områden. Det är även tillåtet att öva i det internationella luftrummet och i det internationella havsområdet – självfallet utan att äventyra andras säkerhet eller störa andras verksamhet. Av de pågående övningarna har övningen Northern Coasts arrangerats på Östersjön årligen från och med år 2007. Zapad-övningens historia igen går tillbaka ända till tiden för kalla kriget. I enlighet med sitt namn ordnas den i de västra delarna av Ryssland med jämna mellanrum…

Finland har förbundit sig till utvecklingen av EU:s försvarssamarbete. Ur försvarsmaktens synvinkel är det dock viktigt att man då samarbetet intensifieras tar i beaktande inte bara unionens strävanden utan även medlemsländernas behov. Beslut om förbindelserna bör kunna fattas ur de utgångspunkter som berör hemlandets försvar utan att äventyra de prestationsförmågor eller resurser som behövs för det nationella försvaret. Läs talet

Riksdagen godkände i somras den första försvarsredogörelsen i Finlands historia. Enligt minister Niinistö fick Finlands försvarspolitik, som varit lite oklar, nu en riktning och linje långt in på 2020-talet.
I sitt tal betonade Niinistö vikten av att förstärka den nationella försvarsförmågan. Enligt ministerns åsikt måste det finska försvaret anpassa sig till den förändrade säkerhetssituationen. Det finns en bra grund för detta enligt Niinistö, eftersom Finland inte gick med i den allmäneuropeiska ”krishanteringshypen” under förra decenniet. ”Vi upprätthöll omodernt men målmedvetet vårt nationella försvar i fråga om värnplikt och territorialförsvar”, konstaterade Niinistö.

När den säkerhetspolitiska omgivningen förändras, måste man också satsa på beredskap. I sitt tal påminde Niinistö om att Försvarsmakten under de senaste två åren har gjort mycket för beredskapen. Som exempel nämnde Niinistö beredskapsenheterna, som har byggts upp för att avvärja hot som utvecklas snabbt. Läs talet

Försvarsminister Jussi Niinistö: Finland och Nato undertecknade HNS MOU år 2014. Hur protokollet tillämpas bestäms från fall till fall. HNS MOU är inte rättsligt bindande, men som ett allmänt intressant samförståndsprotokoll publicerades det undantagsvis, precis som statsfördragen, i Finlands författningssamlings fördragsserier. HNS MOU omfattar inga skyldigheter att bygga baser eller infrastruktur. Till exempel vid internationell utbildnings- och övningsverksamhet i Finland övar trupperna på samma övningsområden och baser som Försvarsmakten. Det värdlandsstöd som Finlands försvarsmakt och övriga myndigheter ger utländska trupper är i praktiken mycket liknande som det som ges till den egna försvarsmakten.

Finland har utvecklat sina färdigheter att agera som värdland endast i syfte att förstärka sin egen försvarsförmåga och med utgångspunkt i färdigheterna att ta emot militärt stöd i enlighet med det som fastställts i redogörelserna. Finland beslutar i alla situationer självt om landet vidtar åt gärder där man måste avtala om värdlandsstöd. Det nationella beslutsfattandet om begäran om hjälp, annan militär verksamhet eller godkännande av internationell militär övningsverksamhet i Finland sker alltid enligt den finska nationella lagstiftningen. Beslut om värdlandsstöd fattas också i varje enskilt fall. Finland beslutar självt också om innehållet i det värdlandsstöd Finland ger baserat på den nationella lagstiftningen. Läs hela svaret

…Samarbetet med Finland såldes in bland socialdemokrater som ett sätt att fortsatt stå utanför Nato. Detta trots att svenska löften till Finland tvärtom gjorde ett medlemskap ännu mer angeläget. Då trollade Hultqvist fram den strategiska kaninen ur hatten. Vårt land besöktes av amerikanska politiker och militärer i en lång rad. Avtal med USA undertecknades och till sist kom vicepresident Biden till Stockholm och lovade att försvara Sverige.

Hultqvists Finlandsdoktrin var således född i ett storstrategiskt sammanhang och de flesta frågorna fick sina svar. Det som var omöjligt med Nato gick alltså an med USA. Tystnaden inom socialdemokratin var djup.

Så kom Donald Trump och vår säkerhetspolitiska trygghet försvann över natt. Trots utfästelser från den nye amerikanske försvarsministern bör vi begrunda det vi nu har upplevt. Vår säkerhet kan aldrig göras beroende av att en stormakt uppfyller sina löften. Varje dag i många år framåt måste vi målmedvetet sätta vårt försvar på fötter igen. Först då kan vi påverka att USA eller Nato i sina operationsplaner tar hänsyn till svenska intressen runt Östersjön. Läs krönikan

Den svensk-finska marina stridsgruppen övar för att till årsskiftet anmäla att man uppnått första delmålet mot att kunna sätta upp en gemensam sjöstyrka. Många moment innebär strid, men vissa är riktade mot att hjälpa en vän i nöd. Under fredagskvällen övades brandbekämpning ombord på Lohui med såväl finska som svenska rökdykare.

Ett av Sveriges och Finlands mål med övningen Northern Coasts är att utvärdera den Svensk-finska marina stridsgruppen, SFNTG. Syftet är att Finland och Sverige tillsammans ska kunna genomföra sjöövervakning och skydd av sjöfart i Östersjön. SFNTG övas på flera olika sätt, men en stor vikt läggs på kommunikation. Läs  pressmeddelande