En rad konkreta besked om vad Nato-medlemskapet kan innebära kom fram förra veckan under ett öppet möte i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det är delvis helt nya uppgifter som inte varit allmänt kända tidigare. […]
Försvarsalliansen ska inom kort göra en bedömning av Sveriges militära förmåga. Grunden för det är ett frågeformulär som alla Nato-länder måste svara på. Det är ingen lättvindig process utan frågorna är detaljerade, till exempel om vad exakt som finns i ammunitionsförråden. För grannlandet Norge innebar det ett svar på 700 sidor. […]
Därefter kommer Nato-länderna att lägga fast målsättningar för det svenska försvaret, så kallade ”interim capability targets”.
– De kommer att fastställas av alla andra allierade. Det är den enda delen i Nato där det inte krävs enhällighet. De allierade kommer överens om vad vi minst ska ställa upp med i det gemensamma försvaret. […]
Alliansen kan inte straffa länder som inte når målen, men det blir ett politiskt tryck att nå dem. Slutliga mål för det svenska försvarets förmåga kommer att fastställas 2025. Nästa steg inom Nato blir det som i Sverige kallas krigsplanläggning. Rysslands angreppskrig i Ukraina tvingar Nato att göra en krigsplanering med regionala planer, bland annat för norra Europa. Det blir en detaljerad planering för hur de olika allierades stridskrafter ska användas, något som inte har funnits sedan det kalla kriget.
– Den stora krigsplanen görs av Nato, den kommer inte att göras i Sverige. Finland är en frontstat, det är inte Sverige. Det är ganska sannolikt att en stor del av de svenska stridskrafterna avdelas för försvaret av Finland, säger Tommy Åkesson. Läs artikel
Läs även kommentar på den här sajten till anpassningen av försvaret till Nato.