Militärkommentatorn Oscar Jonsson (doktor i rysk krigföring) skriver i Dagens Nyheter 21 maj om regeringens beslut att köpa in fyra franska fregatter till en kostnad av mellan 40 och 60 miljarder.
Jonsson känner sig kluven inför beslutet och ser både risker och möjligheter. Den största risken är att Sverige investerar en gigantisk summa i något som kan vara ett redan föråldrat vapensystem. Han gör här samma reflektion som flera andra kritiker och ställer frågan:
”Förbereder vi oss för det moderna kriget eller bygger vi ett nytt polskt rytteri som blir sänkt av billiga drönare?”
Den farhågan är befogad. Jonsson pekar på erfarenheterna från Ukrainakriget:
”I den moderna sjöstriden i Svarta respektive Röda havet har stora fartyg haft extremt svårt att agera. Bara för att överleva och flytta sig i trånga vatten har de behövt förbruka luftvärnsrobotar för tiotals – ofta hundratals – miljoner. Ett fartyg behöver stoppa allt som kommer emot det, medan en angripare kan klara sig med en enda träff.”
Å andra sidan ser han en klar fördel i att fregatterna stärker det eftersatta svenska luftförsvaret genom att det möjliggör bekämpning av lufthot längre ut över Östersjön och att rörligheten ger en viss överlevnadsförmåga.
Samtidigt tvingas han erkänna svagheten med de stora fartygen: ”Frågan är dock om ett par stora fregatter kan överleva i lilla Östersjön oavsett hur mycket luftvärn de har. De kommer att vara ett prioriterat mål för de ryska drönarna, robotarna och ubåtarna.”
Avslutningsvis landar han i slutsatsen att beslutet om inköp är rätt. I motiveringen snuddar han vid något känsligt som knappast alls tas upp i diskussionen om fregattköpen. Det handlar om stormaktsintressen som skall tillgodoses snarare än svenskt försvarsbehov. Frankrike är leverantören och som han påpekar: ”Frankrike är Europas ledande militärmakt som Sverige har ingått ett kärnvapensamarbete med.” Därför blir beslutet ”glasklart” utifrån det ”stor-strategiska”.
”Stor-strategin” bakom beslutet utvecklades också i en artikel av en FOI-expert i SvD 8 december förra året som konstaterar att fregatterna knappast är lämpade för vårt försvar i Östersjön: ”Den här typen av fartyg används framför allt för försvar på öppna hav som Atlanten och Stilla havet.”
Natos krav att Sverige skall delta i operationer långt bortom våra gränser och våra vatten samt stormaktsintressen tycks alltså vara de huvudsakliga skälen till fregattbeslutet.
Fregattbeslutet har tidigare kommenterats på den här sajten: https://www.alliansfriheten.se/stora-orlogsfartyg-for-ostersjon-nordsjon-atlanten-och-norra-ishavet-men-aven-globalt-och-sa-langt-bort-som-den-indopacifiska-regionen/