Pekka Haavisto, the Finnish foreign minister, is an understandably busy man these days.

The biggest news in the Nordic region of late is Finland’s apparently imminent decision to join NATO following the Russian invasion of Ukraine in late February. […]

FP: And the Aland Islands? Are you concerned about the Russians’ interest in the archipelago?

PH: Well of course if you look from the strategic point of view, the control of the Baltic Sea, the Aland islands are important, just as Gotland is. We are very aware of this issue or potential issue. For us it is important that we have our military planning regarding Aland, but of course that is only put in place if there is any threat against the islands. Läs artikel

Nå går diskusjonen i Finland om Ålands fremtidige status, samtidig som regjeringen i Helsingfors nærmer seg en Nato-søknad i høyt tempo. Noen mener at demilitariseringen er i spill.

Men det mener ikke lantråd Veronica Thörnroos fra Centerpartiet – regjeringssjefen på øya. Hun har et tydelig svar, et sitat fra den oppdaterte overenskomsten med Russland om Ålands demilitarisering fra 1921:

«Ingen militære, sjø- eller luftstyrker fra noe land får oppholde seg innenfor Ålands område i fredstid, bortsett fra under helt ekstraordinære omstendigheter når Finlands militære kan ta opphold for å opprettholde orden», leser hun høyt og tydelig for VG.

– Hvordan kan demilitarisering være forenlig med et finsk medlemskap i Nato, om Åland skulle bli angrepet? […]

– Om Åland blir truet, kan regjeringen i Helsingfors sende soldater hit. Men den vurderingen må gjøres i Helsingfors, vi har ingen etterretningstjeneste selv. Det finske forsvaret har jo plikt til å forsvare hele landet, inklusive Åland, legger hun til. […]

Men hva skjer om Nato gjør en annen vurdering? At Ålands strategiske beliggenhet skulle kreve militærbaser?

– I dokumentene vedrørende Nato-beslutningen, har Finlands regjering slått fast at at Ålands status skal opprettholdes, svarer Thörnroos. Läs artikel

Statsminister Magdalena Andersson (S) presenterade en stor nyhet i sitt förstamajtal då hon berättade att Sverige inom Nato kan få ett speciellt ansvar för Östersjöregionen. Det låter vackert, men innebörden är också att svenska soldater kan skickas till Baltikum för strid.

Tidigare har risken för att svenska soldater skulle skickas till Turkiet varit ett hot i debatten men ändå varit lite långsökt. Men om Estland behöver skydd mot rysk aggression ligger det nära till hands att svenska soldater skickas dit – vi ligger närmast och kan inte säga nej i en sådan situation. […]

Läs gärna före detta biträdande chefen för Sveriges Nato-delegation, Ulla Gudmundssons klargörande inlägg i Svenska Dagbladet, där hon skriver att sammanhållningen är självklar inom försvarsalliansen. Vid ett kritiskt läge kommer Sverige inte få något undantag från skyldigheten att hjälpa andra Nato-länder. Däremot kan Sverige förväntas få samma undantag för kärnvapen på svensk mark som Norge och Danmark har.

Men detta gäller i ”fredstid”. Oklart var gränsen för fredstid går i dessa tider då cybertattacker och liknande likställs med angreppshandlingar. Läs artikel

– För Sveriges del, om vi går med i Nato, handlar det om att vi har ett särskilt ansvar för Östersjön skulle jag tro, sa Magdalena Andersson (S).

I samband med årets förstamajfirande pekade statsministern ut vad Sveriges roll i Nato skulle kunna bli rent militärstrategiskt, om vi går med. Andersson sa att det är naturligt att man inom alliansen får ett större ansvar för den region man befinner sig i. […]

En som funderat på det är Jacob Westberg, docent och universitetslektor vid Försvarshögskolan. Han säger att själva grunden i den förändring som kan komma behöver ske i svenskarnas medvetanden.

– Allt sedan Napoleonkrigen, när vi drog oss tillbaka in i unionen med Norge, har vi skapat säkerhet genom att försöka hålla oss utanför konflikter. Vi har planerat säkerhet utifrån ett nationellt perspektiv. Det behöver nu vidgas. […]

– Vi kan titta på vad våra nordiska grannar Danmark och Norge gör. Då ser vi att de inte bara deltar i luftövervakning över de baltiska staterna, utan de är också med och roterar trupp där. De förväntningarna på ett svenskt bidrag till de andra ländernas säkerhet i närområdet, tror jag skulle följa med ett Nato-medlemskap, säger Jacob Westberg. Läs artikel

Nej, världen förändrades inte 24 februari 2022, lika litet som den förändrades 11 september 2001.

The UN chief welcomed on Friday afternoon, the unity of the Security Council in support of peace in Ukraine, while also assuring that he would continue to “spare no effort” in saving lives, reducing suffering and finding the path of peace.

“The Security Council expresses deep concern regarding the maintenance of peace and security of Ukraine,” said the Council President for the month of May, Ambassador Thomas-Greenfield of the United States, on behalf of the Ambassadors. “The Security Council recalls that all Member States have undertaken, under the Charter of the United Nations, the obligation to settle their international disputes by peaceful means,” the communication continued.

It went on to express “strong support” for the Secretary-General’s efforts to find a peaceful solution. “The Security Council requests the Secretary-General to brief the Security Council in due course after the adoption of the present statement,” concluded the statement. The adopted text was drafted by Norway and Mexico. Läs referatet

Finland och Sverige ser ut att närma sig ett Natomedlemskap. Men Kina ställer sig inte positivt till försvarsalliansens utvidgning, sade landets FN-ambassadör Zhang Jun vid FN:s säkerhetsrådsmöte om Ukraina.

Han kritiserade vad han kallade Natos ”vilja att provocera fram blockkonfrontationer”, och sade att Natos agerande skapar spänningar i Europa och även i andra delar av världen.

– Sådana metoder är lika skadliga för andra som de är fördärvliga för förövarna själva och förtjänar inte annat än Kinas bestämda motstånd, sade han enligt den engelskspråkiga statsstyrda tidningen China Daily. Läs artikel

”Sverige bör stå utanför Nato för att bevara vår självständighet, även om Finland fattar beslut om att gå med”, säger Märta Stenevi, Miljöpartiets språkrör, i Ekots Lördagsintervju.

Miljöpartiet vill inte se en folkomröstning, de vill istället att beslut ska tas efter valet.

Det behövs en bredare diskussion om Sveriges säkerhetspolitik än bara ett ja eller nej till Nato, menar Stenevi. Läs artikel