Efter valet får vi se hur Finland ser på utplaceringen av kärnvapen, svenska.yle.fi

Maria von Kraemer, redaktör

Import eller transport av kärnvapen genom finskt territorium är redan förbjudet inom ramen för nuvarande lagstiftning. Det är också i lag förbjudet att tillfällig importera kärnvapen till Finland.

Förbudet finns antecknat i både kärnenergilagen och brottsbalken. Finlands anslutning till Nato kräver inte att lagarna ändras. Det framgick i samband med regeringens presentation av Natolagen.

Inte heller Nato har ställt några villkor gällande kärnvapen för Finlands medlemskap i militäralliansen.

Finland har ändå sagt att ett Natomedlemskap inte ska ha begränsningar

De befintliga lagarna strider dock mot det offentligt uttalade målet att Finland inte sätter begränsningar för Natomedlemskapet. Det betyder att det kan bli aktuellt att fundera på behovet av lagändringar.

Efter riksdagsvalet återstår det att se hur frågan behandlas i regeringsförhandlingarna. Frågan är om Finland kommer att acceptera att Natoländerna placerar ut kärnvapen på finskt territorium.

Henri Vanhanen, forskare vid Utrikespolitiska institutet, anser att en lagändring måste övervägas om till exempel kärnenergilagen begränsar Finlands möjligheter att delta i genomförandet av Natos kärnvapenpolitik.[…]

Forskaren Stefan Forss framhåller att man i träningssituationer använder ofarliga vapen. Forss säger i ett mejl till STT att kärnvapen därför inte skulle föras in i finskt luftrum förrän tidigast om ett kärnvapenkrig bryter ut – om ens då.

Enligt Tapio Juntunen, som undervisar vid Tammerfors universitet, har Finlands territorium och luftrum inte någon betydande eller avgörande position om man tänker på trovärdigheten i Natos kärnvapenavskräckning. Läs artikel

Riksdagen tog två beslut om Nato den 22 mars 2023

Utgivarna

När riksdagen tog ställning i Natofrågan den 22 mars gjorde den det genom två åtskilda beslut. Uppdelningen berodde på att olika röstregler var tillämpliga. Vi går här igenom besluten i tur och ordning.

Beslut nr 1: Riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget

Genom ett första beslut godkände riksdagen Sveriges anslutning till Natofördraget.

För beslutet röstade 269 ledamöter. 37 ledamöter röstade nej. 43 ledamöter var frånvarande, varav 14 socialdemokrater. Det kan konstateras att mer än tre fjärdedelar av riksdagens samtliga ledamöter (de frånvarande inräknade) röstade för förslaget.

Detta var ett beslut som enligt den förra och nuvarande regeringens bedömning, liksom utrikesutskottets uppfattning, inte krävde en särskild beslutsordning. Det var alltså ett beslut som kunde tas med enkel majoritet. Ingen från de partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som sade nej till förslaget gjorde några invändningar i den frågan. Inga andra seriösa röster har heller gjort några invändningar.

Det framstår onekligen som något överraskande och främmande att ett ”historiskt” och ”ödesdigert” beslut som detta kan forceras igenom så lättvindigt som nu skedde. Mer än 200 år av egen utrikes- och säkerhetspolitik, som strategiskt utgjort en grund för våra möjligheter att bevara freden, desavouerades godtyckligt och utan grundliga strategiska överväganden. Ett experimentellt steg togs in i det okända, såsom den nu pågående anslutningsprocessen med eftertryck belyst och alltjämt illustrerar. En folkomröstning, som skulle ha möjliggjort analyser och debatter för ett genomtänkt och förankrat ställningstagande, kom inte i fråga.

Läs mer

Store investeringer i Forsvaret, regjeringen.no

Regjeringen varslet i januar 2023 at det skal bestilles artilleriammunisjon fra den norske bedriften Nammo for inntil 2,6 milliarder kroner. Beløpet økes nå til 4 245 millioner kroner. Forslaget går ut på å fremskynde kjøp av langtrekkende ammunisjon fra Nammo Raufoss AS til Hærens nye K9 artilleriskyts for å øke rekkevidden til minimum 40 km. Dermed sikrer vi Forsvaret ammunisjon raskere enn planlagt samt at det legges til rette for økt produksjonskapasitet som vil gi NAMMO mer forutsigbare vilkår til å investere ytterligere i økt produksjonskapasitet og bestilling av råvarer til produksjonen. Det er viktig å bidra til at norsk og annen alliert forsvarsindustri øker produksjonstakten, sier Gram.

– Regjeringen varslet tidligere i mars at amerikanske Seahawk blir ny, maritim helikopterkapasitet. De første helikoptrene skal være på plass fra 2025. Seahawk er samme type helikopter som brukes av nære allierte og består av utprøvd teknologi. I dagens sikkerhetssituasjon har vi satt mye inn på å få på plass en rask løsning på helikoptersituasjonen og fra vi terminerte kontrakten på NH-90 helikoptrene og til vi får nye maritime helikoptre på plass vil det bare gått tre år. Det vil styrke nasjonal kontroll, Forsvarets beredskap og tilstedeværelse i nordområdene, sier Gram. […]

Regjeringen foreslår også å kjøpe flere av bro-, ingeniør- og bergepanservogner til Hæren. Dette fordi Hæren skal vokse. Vi øker også satsingen på elektroniske mottiltak i Hæren, jammeutstyr, for å kunne forstyrre en motstanders kommandokjeder og presisjonsvåpen. I disse prosjektene utløses opsjoner som forplikter leverandørene til industrisamarbeid med Norge. Nasjonal forsvarsindustri blir også positivt berørt av investeringene. Läs artikel

Saab Signs Ground Combat Framework Agreements with NATO Support and Procurement Agency, defense-aerospace.com

Saab has signed framework agreements with NATO Support and Procurement Agency (NSPA) for the Carl-Gustaf M4 weapon system and the AT4 anti-armour weapon. The NSPA has also placed call-off orders with a total value of approximately SEK 350 million.

The NSPA has placed a call-off order for Carl-Gustaf ammunition with deliveries planned 2023-2025 as well as a call-off order for AT4 with deliveries planned 2023-2024. The AT4 framework agreement will be valid until 2026, whilst the Carl-Gustaf agreement, which includes ammunition, will be valid until 2027. Läs artikel

This outrageously expensive subs deal simply caters to the US. Again, archive.is

Paul Keating, former prime minister
In Thursday’s The Australian Financial Review Defence Minister Richard Marles sharply shifted the justification for the government’s wild purchase of nuclear submarines from the likelihood of a Chinese military invasion of Australia to simply the protection of sea lanes – sea lanes, Marles argues, on which Australia depends.
In just one week following my address to the National Press Club, wherein I claimed China had not threatened Australia, was not intending to threaten Australia and would be unable to threaten Australia, in the event that any threat materialised as an amphibious invasion, the government has dropped maintenance of that central argument for its nuclear submarine purchase to now one devolving to a need and a rationale of protecting Australia’s sea lanes. Läs artikel

Nytt fredsinitiativ: Scholz borde arbeta för vapenvila i Ukraina, rnd.de

Med ett nytt fredsinitiativ har socialdemokrater och fackföreningsmedlemmar vädjat till förbundskansler Olaf Scholz (SPD) att förespråka en vapenvila i kriget mot Ukraina. ”Det är avgörande att stoppa upptrappningen av kriget”, enligt ett meddelande i uppropet kallat ”Fredsinitiativ från samhällets mitt” av 250 fackföreningsmedlemmar, politiker, vetenskapsmän och konstnärer. Detta kommer att visas i ”Berliner Zeitung” på lördag.

”Vi uppmuntrar förbundskanslern att tillsammans med Frankrike övertala i synnerhet Brasilien, Kina, Indien och Indonesien att medla för att snabbt uppnå vapenvila”, heter det. Detta är ett nödvändigt steg för att stoppa dödandet och utforska möjligheter till fred. […]

Enligt tillkännagivandet initierades uppropet av historikern Peter Brandt, fredsaktivisten Reiner Braun, den tidigare DGB-ordföranden Reiner Hoffmann och förbundsordföranden för Naturvännerna Michael Müller. De 250 undertecknarna inkluderar många tidigare fackföreningsordförande som Michael Sommer (DGB) och Franz Steinkuehler (IG Metall), samt många aktiva fackligt aktiva.

Uppropet undertecknades också av välkända socialdemokrater som tidigare SPD-ledaren Norbert Walter-Borjans, tidigare förbundsdagens president Wolfgang Thierse, tidigare SPD-vicepresident Bärbel Dieckmann och tidigare SPD-förbundschefen Klaus Uwe Benneter. Läs artikel

Lögnerna

Anders Björnsson

Nedanstående text ingår i Anders Björnssons nya essäsamling Sätta världen på fötter. Rapsodiskt om brytpunkter i Sverige och Europa under fem sekel (Bokförlaget Korpen) som utkommer om några månader. Den texten utgör en bearbetad och utvidgad version av Björnssons förord till Gustaf Jansons roman Lögnerna, som utgavs faksimilt år 2015 (Hägglunds).

 

Gustaf Janson (1866–1913) har, av litteraturforskaren Bo Bennich-Björkman, kallats ”Sveriges Jack London”, en ”primitivst”, fjärran från ”asfaltromantik”.[1] Han skrev för en bred publik. År 1889 inledde han sin skrivarbana på allvar, som journalist vid nystartade Stockholms-Tidningen, som tio år senare hade en daglig upplaga på 100.000 exemplar. Det var en småfolkets tidning. Hans bestseller Affären Costa Negra, en äventyrsroman med en yankee i huvudrollen, skulle gå som följetong där 1909–1910, innan den blev vida spridd i bokform.

Läs mer

Biden og Trudeau annoncerer udbygning af forsvar i Arktis for 72 mia. kr, sermitsiaq.ag

Den amerikanske præsident Joe Biden og premierminister Justin Trudeau har annonceret, at de vil bruge milliarder af dollars til at styrke forsvaret i Arktis.

Meddelelsen kom i en fælles erklæring i sidste uge ​​efter Biden holdt tale til det canadiske parlament under et besøg i landet. Det skriver Nunatsiaq News. Ifølge den fælles meddelelse skal der investeres et beløb svarende til cirka 35 mia. kr. i modernisering af overvågningssystemer samt indkøb af såkaldt Over-the-Horizon radarsystemer. Systemerne skal overvåge de arktiske områder.

Derudover skal der også bruges yderligere omkring 37 mia. kr. til modernisering af nordlige baser, der skal gøres klar til kunne modtage F35 jagerfly samt rumme flypersonale, brændstof og ammunition. Det er Canada, der skal stå for at betale de mange milliarder, står der i den fælles meddelelse.

Styrkelsen af forsvaret i Arktis skal ske ”for at sikre NORADs (North American Aerospace Defense Command) evne til at afskrække og forsvare sig mod nye trusler mod vores luftrum og hav og konkurrere med Kina og Rusland i de kommende år,” står der i den fælles meddelelse fra USA og Canada. Läs artikel

Inga garantier för Natomedlemskap i juli, bt.se

[…] Statsministern anser att Sverige och Finland tillsammans kommer att stärka Nato, men upprepar också att bara Turkiet och Ungern kan ta turkiska respektive ungerska beslut. Regeringens förhoppning är fortsatt att Sverige ska kunna välkomnas in i Nato vid toppmötet i Vilnius i juli.

– Men några garantier för detta finns inte, säger Kristersson. […]

Kristersson uttalande kommer på en presskonferens med Rumäniens premiärminister Nicolae Ciucă, som besöker Stockholm för första gången Ciucă och Kristerssons möte har främst handlat om europeisk säkerhet. Statsministern har bland annat berättat för Ciucă att Sverige står redo att bevaka Svarta havet med stridsflyg när landets Natoansökan ratificeras. Under presskonferensen tackar han Ciucă för Rumäniens stöd till Sveriges Natoansökan, och får ett tack tillbaka.

– Låt oss inte glömma att Sverige var det första av de skandinaviska länderna som ratificerade Rumäniens ansökan till EU, säger Nicolae Ciucă. Läs artikel

Brigadens bekämpning i fokus under övning BrigU23, forsvarsmakten.se

– Det är ett allvarligt säkerhetsläge vi lever i just nu. Under övningen bygger vi brigadförmåga i divisions ram. Brigadförmåga handlar om att samordna olika funktioner i tid och rum. Även om vi har ett stort fokus på bekämpningsfunktionen är underrättelser med sensorsamordning och vår ledning centralt för att kunna nyttja artilleriet rätt, säger överste Michael Carlén, chef för den 4:e Brigaden.

Med på övningen finns förband och enheter från Eksjö i söder till Boden i norr. Allt för att tillsammans bygga vidare och utveckla bekämpningsfunktionen.

Övningen omfattar även utbildning och träning av befattningshavare på olika nivåer i brigaden. BrigU23 sker som skarpskjutning inom ramen för brigadsystemet med flera skjutande förband och sensorsamordning av eldledningsgrupper, artillerilokaliseringsringsradar, telekrigsförmågor, SUAV/TUAV och eldobservatörer. Läs pressmeddelande

Russia Won’t Sit Idly by after Finland and Sweden Join Nato, warontherocks.com

Nicholas Lokker, researcher in the Transatlantic Security Program at the Center for a New American Security and Heli Hautala, career diplomat currently on leave from the Finnish Ministry for Foreign Affairs

When Finland and Sweden applied for NATO membership last spring, Russia’s reaction was negative but muted. It consisted only of words, not actions — in all likelihood due to Russia’s preoccupation with its war against Ukraine. Yet we should not assume that Russia will refrain from responding in the future. The Kremlin made its position clear years ago: there will be consequences from Finnish and Swedish NATO membership. Finnish president Sauli Niinistö offered one illustration of Russia’s approach in an interview in February 2022, recalling Vladimir Putin’s warning from 2016: “When we look across the border now, we see a Finn on the other side. If Finland joins NATO, we will see an enemy.”[…]

The increased exposure of Russia’s military assets on the Kola Peninsula is particularly relevant to Russia’s threat perception. Lying just east of northern Norway and Finland, the Kola Peninsula is of central importance to Russia’s national security. It hosts Russia’s Northern Fleet, which includes ballistic missile submarines that guarantee the country’s second-strike nuclear capability as well as attack submarines and cruise missile-equipped surface vessels that would help Russia to interdict U.S. reinforcement convoys on their way to Europe. The damage done to Russia’s conventional military in Ukraine will increase Moscow’s reliance on its nuclear forces and therefore bolster the importance of the Kola Peninsula to Russian military planners. Additionally, the Kola Peninsula’s location near the Western terminus of the increasingly viable Northern Sea Route will further ensure that the region’s security is a vital Russian interest in the years to come.

One illustration of how the Russian military looks at Finnish and Swedish NATO membership can be found in a Russian Defense Ministry publication from December 2022. The authors of an article dealing with current challenges to Russia’s military security in the Arctic note that even if Finland and Sweden’s accession is mostly a legal formality, as their relations with NATO have already been established, it must be seen as the most urgent challenge for Russia. They provide two reasons for this assessment. First, NATO troops, weaponry, and equipment may be placed in the territory of Finland and Sweden. Second, NATO could deploy “operational-tactical missile complexes” to Finland, which would create threats to both the military-industrial complex in the Arkhangelsk region and transportation infrastructure. The article argues that Russia should prepare for these possible risks by building up its forces in the area as well as planning long-range precision strikes against targets in Finland and Sweden. Läs artikel

Et højteknologisk forsvar er ingen modsætning til et værnepligtsbaseret forsvar, avisendanmark.dk

Carsten Rasmussen, pens. brigadegeneral

Når Liberal Alliances forsvarsordfører Carsten Bach i et indlæg tirsdag 28. marts i Avisen Danmark argumenterer for et højteknologisk forsvar frem for et værnepligtsbaseret forsvar, opstiller han en falsk modsætning. Der er ingen modsætning mellem et højteknologisk forsvar og et værnepligtsbaseret forsvar – tværtimod.

Jeg er ligesom Carsten Bach et liberalt menneske og har et anstrengt forhold til tvang. Jeg ville således helst undgå værnepligt, men ser det ikke som en mulighed i den nuværende og de kommende års sikkerhedspolitiske klima. Når det drejer sig om bemanding af forsvaret er realiteten imidlertid, at Danmarks befolkning er for lille til, at vi kan opstille et tilstrækkeligt stort og robust professionelt forsvar. Et fuldt professionelt forsvar ville også blive en dyr løsning, idet forsvaret i højere grad end i dag ville skulle konkurrere med det private erhvervsliv på løn, arbejdsvilkår og pensioner. […]

Det forsvar, Danmark har behov for i fremtiden, bør derfor bestå af en passende blanding af professionelle soldater, reservepersonel, værnepligtige og mobiliseringspersonel. De professionelle skal bestride specialistfunktioner, som kræver en længere uddannelse. Reserven skal bestå af tidligere professionelle soldater, som fortsat står til rådighed for forsvaret. De værnepligtige skal uddannes, så de kan uddannes i bred vifte af funktioner. De unge værnepligtige både kan og skal uddannes til at bestride funktioner, hvor de skal anvende avanceret teknologi.

Det kan lade sig gøre i andre lande, blandt andet Finland, Sverige, Israel og Sydkorea. Jeg er helt sikker på at danske unge er teknologisk mindst lige så velfunderede, som unge i andre lande. Det bør forsvaret udnytte til at skabe en moderne og interessant værnepligtsuddannelse for både mænd og kvinder. Läs artikel