Ryssland och Ukraina – en uppföljning

Mats Björkenfeldt

I mars 2020 anmäldes på sajten en av de bästa böcker som då hade skrivits om förhållandet mellan Ryssland och Ukraina.

Historieprofessorn Paul D’Anieri har nu skrivit en andra upplaga av boken Ukraine and Russia. From Civilized Divorce to Uncivil War (Cambridge University Press 2023).

I den nya upplagan undersöks i kapitel 8 perioden från Minsk-2-avtalet i februari 2015 till slutet av 2021. Medan kriget i Donbass ebbade ut upphörde det aldrig helt. Ryssland tog gradvis kontrollen över Azovska havet, vilket begränsade tillgången för det ukrainskkontrollerade Donbass till Svarta havet.

Läs mer

Billström till Turkiet: Vi har gjort vår del av jobbet, svt.se

Finland går in i Nato, medan Sverige får vänta vidare. Men nu är det dags för Turkiet att agera, anser utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det turkiska parlamentet borde starta ratifikationsprocessen därför att Sverige har gjort det som vi har åtagit oss att göra.

Veckans Natoutrikesministermöte i Bryssel blir det första med Finland som riktigt medlemsland i militäralliansen. Sverige jobbar vidare på sin process, bland annat genom möten vid sidan om mellan Billström och hans kollegor från Turkiet och Ungern.

– Jag har inga förhoppningar om något stort och dramatiskt genombrott vid det här mötet, men det är ett bra tillfälle för att diskutera frågorna framöver, säger Billström till den svenska presskåren på plats. Läs artikel

Dra tillbaka Sveriges ansökan om Nato, smp.se

Mats Karlsson

Bara tanken att uppge den svenska suveräniteten, den något ”tilltufsade” neutralitetspolitiken (med anor från den första Bernadotte i kungalängden, Karl den XIV), som gett oss fred i vårt land i över 200 år, den politiska agendan om gemensam säkerhet för alla i världen, kampen mot kärnvapen och för nedrustning – måste betecknas som en revolution uppifrån. […]

”Nu är väl ändå möjligt att säga nej och dra tillbaka vår Natoansökan. Hur länge ska vi krypa i gruset för Turkiet och Ungern, för Jens Stoltenberg och ytterst USA. Dom verkar ju ändå inte vilja ha oss som medlemmar! Kanske som landningsbana?” Läs artikel

ACURA Q&A: Sevim Dagdelen, MdB: On War, Peace, and Politics in Germany, usrussiaaccord.org

Last week in Berlin I (James W. Carden down with Sevim Dagdelen, a Member of the German Bundestag since 2005. She is the spokeswoman for the Left Party parliamentary group on the Bundestag’s Committee on Foreign Affairs, a deputy member of the Defense Committee and spokeswoman for international policy and disarmament. […]

WC: Thank you for taking the time to talk. Let’s begin with the war in Ukraine. I must begin by admitting that I was disturbed by Chancellor [Angela] Merkel’s recent admission that in her view the point of the Minsk Peace process was actually to give Ukraine more time to build up its defenses – in other words it wasn’t really intended to be a peace process.

How did we get to a point where we are on the verge of a hot war in Eastern Europe between Russia and NATO? I believe that the West bears a lot of responsibility for what has happened, particularly because of the US-led policy of NATO expansion.

What is your view?

Sevim Dagdelen, MdB: Well, [Chancellor] Merkel’s statement was quite revealing. Through the adoption of UN Security Council Resolution 2202, the Minsk Protocol became a treaty under international law. To say the Minsk agreements were just a maneuver to betray Russia to gain more time to militarize and weaponize Ukraine, is to admit that the West, and especially Germany and France, two of the guarantors of the Minsk agreements, acted against public international law. That makes future negotiations, on an equal basis, with Russia very difficult. And we shall not forget that the war did not start in 2022, but in 2014, as the General Secretary of NATO has admitted. Kyiv’s subsequent eight-year war on the people of eastern Ukraine claimed 15,000 lives. That means that Russia’s violation of international law in waging war on Ukraine was preceded by a violation of international law on the part of the West and the Ukrainian administration. To be clear, one breach of international law doesn’t justify another breach of international law. Nothing justifies this invasion. I reject this aggression as I reject using military force in international relations, at all. Läs intervjun

Fred i Ukraina kräver mer än vapenstillestånd, esvd.svd.se

Hans Blix
Efter Rysslands uppmarsch mot och invasion av Ukraina har det varit självklart att uppmärksamheten koncentrerats på landets försvar mot aggressionen och hur omvärlden ska bistå Ukraina med vapen, ammunition och resurser. Nu riktas den mot den uppladdning som pågår inför strider som väntas då vintern är över. Har Ukraina efter ett helt års skicklig och heroisk kamp, kraft och förmåga att gå vidare i befrielse av sitt eget territorium? Kommer den västliga hjälpen med vapen och ammunition i tid?
Frågor börjar nu naturligen resas inte bara om hur krigshandlingarna ska kunna avslutas utan också hur trygghet skall skapas mot förnyat krig. Fred är mer än försvar. […]
Det är uppenbart och förståeligt att regeringen i Kiev vill uppnå befrielse av allt territorium som fallit ur statens kontroll (inklusive Krim) sedan 2014. Det glöms i den politiska debatten ofta bort att det målet har en klar grund i FN-stadgan som förbjuder användning av våld mot staters territoriella integritet och politiska oberoende och regelns logiska konsekvens är att landförvärv som skett i strid med stadgan icke skall erkännas. Denna grundläggande folkrättsliga regel som först infördes i Nationernas Förbunds stadga har om och om igen bekräftats – i Helsingforsöverenskommelsen 1975 och i Budapest 1994, då Ukraina formellt avstod från kärnvapen. Regeln innefattar förbud både mot öppen erövring av land genom krig och kontroll förvärvad genom subversion. […]
Fred är mer än försvar. Militär avskräckning (deterrent) kan hindra vapenanvändning men inte skapa fred. Det gör inte heller isolering. Politik för fred måste sikta till avspänning (détente), vilket kräver dialog och förståelse av alla parters behov av trygghet. Det finns inte skäl att tro att rysk imperialism skulle vara mer obotlig än brittisk eller fransk. Och de som finner det otroligt att expansion av den fredliga försvarsalliansen Nato upp till Rysslands gränser kan ha oroat och varit ett väsentligt incitament till den illegala våldsanvändningen i Georgien och Ukraina kanske bör erinra sig att USA en gång reagerade starkt mot en ovis och provocerande – men inte lagstridig – placering av ryska kärnvapen i närbelägna Kuba. Läs artikel

Danske topfolk kritiserer rigsfællesskabet med Grønland og Færøerne, highnorthnews.com

Martin Breum, journalist og forfatter

Det er uhyre sjældent, at aktører fra de øverste lag af den danske statsadministration kritiserer Danmarks rigsfællesskab med Færøerne og Grønland, men to sådanne har nu valgt at bryde tavsheden.

Det drejer sig om Mikaela Engell, der indtil foråret 2022 var rigsombudsmand i Grønland, Danmarks højest rangerende embedsmand i Nuuk. Og om ambassadør Michael Zilmer-Johns, der 1. februar gik på pension efter 44 år i den danske udenrigstjeneste. Begge kan nu tale mere frit. […]

Færøerne ligger klos op ad sejlruterne for de russiske atomubåde, hvis de skal flyttes fra Kolahalvøen og Barentshavet ned i Atlanten, og Grønlands position er tilsvarende prekær:

“Grønland ligger midt på ruten for ballistiske missiler fra Rusland, der kan ramme USA. Derfor har Grønland stor strategisk betydning for USA, og den er væsentligt forøget nu, hvor forholdet til Rusland er mere spændt end på noget andet tidspunkt siden den kolde krig,” siger Michael Zilmer-Johns.

“Samtidig har Grønland i dag synspunktet ‘intet om Grønland uden Grønland’ og Færøerne har samme holdning. Det betyder blandt andet, at de ønsker at være en del af drøftelserne med amerikanerne om sikkerhedsspørgsmål, og så bliver det jo kompliceret,” siger han.

Sikkerhedspolitik skal ifølge den danske Grundlov, som Færøerne og Grønland også er underlagt, håndteres af regeringen i Danmark, men grænserne for, hvad der er sikkerhedspolitik, er blevet flydende. Läs artikel

 

USA har trent opp 7000 ukrainske soldater, forsvaretsforum.no

Siden Russlands ulovlige invasjon av Ukraina i 2022, har USA trent opp mer enn 7000 personer i det ukrainske forsvaret. USA har gitt 32.5 milliarder dollar i støtte til Ukraina i form av militært materiell og ammunisjon, skriver Pentagon i en pressemelding.

– Opplæring er også en flernasjonal innsats. Akkurat nå blir over 11.000 ukrainske soldater trent i 26 ulike land, sier brigader Pat Ryder, pressetalsmann i Pentagon. Läs artikel

Det tyska initiativet för vapenstillestånd

Vi har tidigare informerat om det mycket breda tyska fredsinitiativet för att få till stånd ett vapenstillestånd i det upptrappade ryska folkrättsstridiga anfallskriget mot i Ukraina. Undertecknarna av initiativet, vilka har stark förankring i det tyska socialdemokratiska partiet och den tyska fackföreningsrörelsen, uppmanar förbundskansler Scholz att samman med andra viktiga stater undersöka förutsättningarna för att få till stånd nödvändiga fredsförhandlingar och få ett slut på dödandet, upptrappningen och de närmast oöverblickbara risker som är inbyggda i en eskalation av kriget.

En svensk översättning av initiativets text återges i dess helhet nedan:

   ETT FREDSINITIATIV FRÅN SAMHÄLLETS MITT

Att bygga fred: vapenstillestånd, förhandlingar och gemensam säkerhet – initiativet kräver en fortsättning av de positiva erfarenheterna av den europeiska avspänningspolitiken, så att det snabbt kommer till ett slut på kriget och till en ny freds- och säkerhetsstruktur i Europa.

BYGGA FRED!

Vapenstillestånd och gemensam säkerhet nu!

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har redan varat i över ett år. Varje ytterligare dag av krig innebär mer lidande och förstörelse för de drabbade människorna, fler sårade och döda. För varje dag växer faran för en eskalering av fientligheterna. Skuggan av ett kärnvapenkrig ligger över Europa. Men världen får inte glida in i ett nytt stort krig. Världen behöver fred. Det viktigaste är att göra allt för ett snabbt vapenstillestånd, att stoppa det ryska anfallskriget och att finna vägen till förhandlingar.

Av kriget har blivit ett blodigt ställningskrig, där det bara finns förlorare. En stor del av våra medborgare vill inte, att det blir en våldsspiral utan slut. I stället för militärens dominans behöver vi diplomatins och fredens språk.

Freds- och avspänningspolitiken, som vi har den tyska enigheten och övervinnandet av den europeiska delningen att tacka för, är inte föråldrad. Vi har kämpat för dessa mål tidigare och fortsätter att göra det än idag. För att citera Willy Brandt: ”Det gäller att gå emot strömmen, när denna återigen försöker gräva sig en bedräglig fåra.”

Förenta nationerna har med konceptet gemensam säkerhet visat vägen till en fredlig värld. Den har rötter i den tyska freds- och avspänningspolitiken. I denna anda kom det till Slutakten från Helsingfors och Parisstadgan för ett nytt Europa. Till det knyter vi an. Fred kan bara uppnås på grundval av folkrätten och också bara med Ryssland.

Vår värld är beroende av ömsesidighet, bara så kan vår tids stora utmaningar övervinnas Det avgörande är att stoppa upptrappningen av kriget. Vi uppmanar förbundskanslern, tillsammans med Frankrike att särskilt vinna Brasilien, Kina, Indien och Indonesien för en medling, för att snabbt uppnå ett vapenstillestånd. Detta skulle vara ett nödvändigt steg, för att få ett slut på dödandet och undersöka möjligheterna till fred. Först då kan vägen banas för en gemensam säkerhetsordning i Europa.

Initiativtagare och ansvariga personer:

Prof. Dr. Peter Brandt, historiker; Reiner Braun, Internationella fredsbyrån; Reiner Hoffmann, tidigare ordförande för DGB; Michael Müller, förbundsordförande för Naturefriends, parlamentet. F.d. statssekreterare

Läs mer

Russia’s revised foreign policy document aims at ”neutralization” of unfriendly action in Arctic, thebarentsobserver.com

Russia’s place in the world has changed fundamentally since the country adopted its last Foreign Policy Framework Policy in 2016. Back then, Russia was still a big power esteemed in many European capitals, despite the recent annexation of the Crimea and the incursions in Donbas.

Several of the key policy priorities highlighted in 2016 are no longer on the table. The new document presents a bitter and lone Russia in search of new partners. […]

The policy line is reflected also in the section about the Arctic, which no longer includes any mention of international cooperation structures like the Arctic Council and the Barents Euro-Arctic Council. Instead, there is a higher stress on conflict issues. According to the document, foreign powers are actively encroaching on Russian sovereignty in the region.

A priority for Russia is to “neutralize unfriendly countries’ militaristic policy in the region and their suppression of Russia’s possibilities to develop its own sovereign rights in the Arctic zone of the Russian Federation,” it reads.[…]

According to a transcript from the meeting, Russia and China agreed to establish a joint body where they will look at ways to develop the Arctic shipping route.

The contrast to the foreign policy document of 2016 is striking. In the 2016 version, the Northern Sea Route was described exclusively as a national transport route without any mention of foreign partners. Läs artikel

Wimbledon allows Russian, Belarusian tennis players back in, politico.eu

Russian and Belarusian athletes will be able to compete at this year’s edition of the Wimbledon tennis tournament as “neutral athletes,” the tournament’s organizers said in a statement Friday.

In April 2022, Wimbledon issued a ban on players from both countries over Russia’s full-scale invasion of Ukraine — during which some Russian troops entered Ukraine from Belarus, a close Moscow ally.

“Our current intention is to accept entries from Russian and Belarusian players subject to them competing as ‘neutral’ athletes and complying with appropriate conditions,” the organizers said in a statement. Läs artikel

Ryssland ut ur Ukraina

Hedda Ekerwald, FIB/K Uppsala och Gävleborgs län och  Åke Mattsson, Gustavsberg
Motion till FIB-stämman 22 april 2023
Tillsammans med parollerna Försvar för yttrande- och tryckfriheten och För en folkets kultur utgör vår tredje paroll Antiimperialism själva grunden för FIB/K:s politik. Vi kan vara oeniga om många saker men inte om att bekämpa imperialism. Rysslands krig mot Ukraina är en imperiemakts anfallskrig mot en mindre stat. Ryssland måste lämna Ukraina och respektera Ukrainas nationella oberoende. Den antiimperialistiska grunden i vår tredje paroll hindrar dock inte sådant som ordentliga och allsidiga
undersökningar av orsakerna till kriget, inte heller hindrar den oss att kritisera Ukrainas politik eller västmakternas militära stöd till Ukraina.
Vi kräver
– Att FIB/K:s politik gällande kriget i Ukraina sammanfattas i parollen Ryssland ut
ur Ukraina! Den ska vägleda FIB/K:s politik och vår tidskrifts mångsidiga
innehåll om kriget.

Ryssland ut ur Ukraina (Björn Forseth)
Motion till stämman 2023
För att försvaga Ryssland har USA drivit in landet i ett hörn. Ukrainska åtgärder mot ryskt språk och minoritetens ställning har blåst på brasan. Men att ha startat krig mot Ukraina är Ryssland ensamt ansvarigt för.
Jag kräver att FiB efterlever kampen mot imperialism med parollerna
• Ryssland ut ur Ukraina!
• Försvara Ukrainas inhemska minoriteter!

Rysslands lista: Sex länder ses som vänner, expressen.se

I en ny utrikespolitisk doktrin pekar Kreml ut sex länder som ”vänner” till Ryssland. USA är inte ett av dem – som i stället beskrivs som det största hotet mot Ryssland, en stark kontrast mot det senaste dokumentet.  Ryssland å sin sida beskrivs som ”fredligt, öppet och förutsägbart”, uppger Financial Times. […]

Men det finns andra länder som Ryssland är mer positivt inställda till.

Enligt det nya dokumentet ses Kina och Indien som ”vänliga suveräna globala maktcentra” som delar Rysslands syn på ”den framtida världsordningen”. Ryssland kommer att fokusera på att fördjupa banden med länderna ytterligare och även öka samarbetet med länder i Latinamerika.

Iran, Turkiet, Saudiarabien och Egypten ses också som nyckelallierade. Läs artikel