EU:s nya massövervakning får inte förstöra källskyddet, dn.se

Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet och Erika Wiman Snäll, ordförande, Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp

Inom EU förbereds nya regler för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Förslaget har fått det mer vardagliga smeknamnet ”chattkontroll”. Och det beskriver kanske bättre vad det faktiskt handlar om. Tjänster på nätet ska kontrolleras i syfte att upptäcka sexuella övergrepp mot barn.

Som så ofta när det handlar om förslag från EU-kommissionen är syftet gott, men konsekvenserna svårförutsedda och oroande. Förslaget har fått mycket kritik för att det innebär en helt ny typ av övervakning av medborgarnas aktiviteter på nätet. En övervakning som i fel händer skulle kunna användas för att kontrollera medborgarna på ett sätt som vore alla auktoritära ledares dröm. Läs artikel

Security Council Examines Risks of Illicit Weapons Exports, Hears International Instruments Are Paramount, in Debate on Arms Control, un.org

The Security Council today discussed the risks posed by the illicit and unregulated export of weapons and military equipment during an open debate convened by the Russian Federation on that theme, as some members traded barbs on the supply of weapons to States in the context of the ongoing conflict in Ukraine. […]

Joao Genésio de Almeida Filho  (Brazil) said that, as a party to the Arms Trade Treaty, Brazil abides by its principles, which offer valuable guidelines for arms transfers.  It highlights the importance of ensuring respect for international humanitarian law and human rights law — regardless of military objectives or security concerns — and urges States to effectively regulate their arms trade, so as to prevent diversion, through systems of effective national control.  His delegation is encouraged by recent General Assembly efforts to improve the through-life management of conventional ammunition, including in the Open-Ended Working Group on Conventional Ammunition.  The Council is now back to discussing the issue of arms transfers as the war in Ukraine continues unabated, with larger arsenals and a growing humanitarian toll.  Brazil strongly believes that the increasing flow of weapons into the conflict in Ukraine will only fuel more violence, instead of contributing to its end.  While arms exports must be subject to strict regulations and guiding principles, there is no alternative to the negotiation of a ceasefire as a first step to resolving the present crisis.  “We must do more than abide by rules that limit damage by weapons in conflict situations, we must engage in proactive diplomacy to wind conflicts down where they exist and to prevent their occurrence where they are likely,” he stressed. Läs artikel

Upplys Erdogan om vårt svenska grundlagsskydd

Ingemar Folke, företrädde som advokat under åren 1980-2013 parter i yttrande- och tryckfrihetsrättsliga ärenden

Trots Lagrådets avrådan har regeringen för riksdagen lagt fram förslaget att kriminalisera deltagande i terroristorganisation. Sannolikt kommer riksdagen att anta det. I så fall träder lagen i kraft den 1 juni. Regeringen hoppas att Turkiet tar sådant intryck av den nya lagen att man ratificerar Sveriges anslutning till Nato. Men de organisationer som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan Erdogan vill att Sverige ska ta itu med kan sannolikt fortsätta att bedriva opinionsbildning i skydd av de svenska mediegrundlagarna.

Regeringen utgår från att man med den föreslagna lagen ska komma åt ”sådan journalistisk verksamhet som bedrivs inom ramen för en terroristorganisation och som är en integrerad del av denna”. Om regeringen avser sådan verksamhet som bedrivs i tryckta skrifter och andra grundlagsskyddade medier, som exempelvis webbaserade publikationer med utgivningsbevis, misstar sig regeringen. En vanlig lag som terroristbrottslagen biter inte på verksamhet som skyddas av grundlagar som tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

En journalist som arbetar för en tryckt tidning till exempel har inget straffrättsligt ansvar för publiceringen av hans eller hennes texter och bilder. Det är bara utgivaren som kan straffas för eventuella tryckfrihetsbrott i materialet.

Läs mer

Största krigstestet på 30 år – väpnad attack ska stoppas, barometern.se

[…] Ett antal krigsplacerade som gjort värnplikt eller är tidvis tjänstgörande soldater har inför Aurora fått inkallelseorder för krigsförbandsövning. När mobiliseringsmeddelandet går ut via Sveriges radios P4-kanaler den 24 april, ska de åka till sina förband för att hämta utrustning och sättas in mot den fiktiva fienden.

Sveriges förmåga att ta emot utländsk militär hjälp är ett av de viktigaste övningsmomenten.

– Det är ett sätt att identifiera om vi har de resurser och förutsättningar som krävs för att ta emot stöd från tredje part, säger Andersson.

Förutom svenskar deltar soldater från 13 länder.

Från Norge ska cirka 700 amerikanska marinkårssoldater med utrustning transporteras via Jämtland och Härjedalen. Med hjälp av Trafikverket ska två färjeförbindelser byggas över Ljusnan. Tung materiel ska transporteras även via järnväg. I Oskarshamn ska hundra brittiska soldater säkra hamn och flygplats så att Sverige kan ta emot en motoriserad skyttebataljon på tusen soldater från Finland. […]

Stridsbåtar och korvetter ska öva längs kusterna i södra Sverige. USA deltar med en jagare. Men det är främst i Skåne, Småland och på Gotland som Aurora kommer att synas och höras. […]

Särskilt viktigt är att öva Försvarsmaktens förmåga till motanfall med flera brigader, samordnade av en divisionsledning. Det ses som nödvändigt för att kunna slå tillbaka en kvalificerad motståndare. […]

En armébrigad består av cirka 5 000 personer. Riksdagen har beslutat att Sverige ska kunna sätta upp fyra brigader i krig. Än så länge finns dock bara två brigader tillgängliga.

– Under den här övningen kommer vi att leda tre brigader, en som är i huvudsak helt komplett, sedan har vi två spelade, säger Andersson.

Att leda flera brigader samtidigt har inte övats på länge, men sedan något år har Försvarsmakten åter en divisionsstab. Läs artikel

Läs också kommentar om övningen på den här sajten.

Russia plans air defence reform, to bolster defences near Finland, reuters.com

Russia plans to overhaul its air defence forces after gaining new experience in the war in Ukraine and will also bolster its air defences to counter Finland’s accession to the NATO military alliance, a commander in Russia’s aerospace forces said.

Since Russia invaded Ukraine on Feb. 24 last year in what it calls ”a special military operation”, the fighting has descended into a grinding artillery war with extensive use of drones and missiles, testing the air defences of both Russia and Ukraine. […]

Demin (deputy commander-in-chief of aerospace forces)  that Russia would also bolster is defences after Finland, which shares a 1,300-km (800-mile) border with Russia, joined NATO.

”In these conditions, the air defense forces are working out issues of protecting the state border in the north-west of the country in accordance with the increased threat level,” Demin said. Läs artikel

Danske kampsoldater forlader Letland – de bliver ikke afløst, bt.dk

Om kun få uger rejser de 800 danske kampsoldater hjem fra Letland.

Ingen vil afløse dem på den yderste Nato-front mod Rusland, hvor de ellers blev sat ind under stor opmærksomhed for kun et år siden efter den russiske invasion af Ukraine. Det bekræfter både den danske bataljonschef, det danske forsvarsministerium og det lettiske forsvar over for Berlingske.

»Nu har man sendt de her to hold afsted, og så skal man hjem og samle kræfter, inden man kan være klar igen,« som bataljonschef Thomas Lunau siger til mediet. Läs artikel

Vad nu, Åland? 4 saker som Nato-Finland måste överväga, is.fi

Forskare och politiker funderar på om överenskommelsen om demilitariseringen av Åland finns kvar idag. Provinsledaren stöder fortsatt demilitarisering.

Åland har varit ett demilitariserat område sedan 1856. Ön får inte ha fasta soldater och kan inte befästas, beslutade stormakterna efter Krimkriget. Efter att Finland blev medlem i Nato uppstår frågan om överenskommelsen om demilitariseringen av Åland finns kvar än idag.

– Nu har Ryssland på ett visst sätt större chans att vara närvarande på Åland än försvarsmakten, påminner Henri Vanhanen, forskare vid Utrikespolitiska institutet. […]

Demilitariseringen av Åland  måste fortsätta, insisterar Ålands ende riksdagsledamot Mats Löfström (r). Enligt honom kommer Finlands Nato-medlemskap inte att påverka demilitariseringen av Åland.

– Natoländerna problematiserade inte demilitariseringen och det finns även andra demilitariserade områden i Natoområdet, som till exempel Norges Svalbard.

Enligt Löfströms mening innebär inte en demilitarisering att Åland inte kommer att försvaras. Enligt internationella överenskommelser har Finland rätt att försvara Åland.

– Natomedlemskapet stärker denna förmåga ännu mer. Läs artikel

Upplys Erdogan om vårt svenska grundlagsskydd, dn.se

Ingemar Folke, jurist

Trots Lagrådets avrådan har regeringen för riksdagen lagt fram förslaget att kriminalisera deltagande i terroristorganisation. Sannolikt kommer riksdagen att anta det. I så fall träder lagen i kraft den 1 juni. Regeringen hoppas att Turkiet tar sådant intryck av den nya lagen att man ratificerar Sveriges anslutning till Nato. Men de organisationer som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan Erdogan vill att Sverige ska ta itu med kan sannolikt fortsätta att bedriva opinionsbildning i skydd av de svenska mediegrundlagarna.

Regeringen utgår från att man med den föreslagna lagen ska komma åt ”sådan journalistisk verksamhet som bedrivs inom ramen för en terroristorganisation och som är en integrerad del av denna”. Om regeringen avser sådan verksamhet som bedrivs i tryckta skrifter och andra grundlagsskyddade medier, som exempelvis webbaserade publikationer med utgivningsbevis, misstar sig regeringen. En vanlig lag som terroristbrottslagen biter inte på verksamhet som skyddas av grundlagar som tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Läs artikel

Aurora 2023 skall ”Öka den militära förmågan att möta ett väpnat angrepp mot Sverige” – stärker övningen vårt nationella försvar?

Utgivarna

Den stora militärövningen Aurora 23 omfattar totalt 26 000 deltagare från svenska försvaret och från 14 andra länder (13 Nato-medlemmar och det alliansfria Österrike).

Scenariot bygger på att Sverige utsätts för påverkansoperationer och sabotage över hela landet, som övergår till militära angrepp.

Försvarsmakten poängterar att det gäller försvar av Sveriges territorium och att övningen innebär att man skiftat fokus från internationella insatser till ett nationellt försvar. Inriktningen understryks av att man övar förmågan att leda brigader med en divisionsledning vilket är vad som krävs för att slå en kvalificerad fiende.

Syftet är alltså ett territorialförsvar av hela landet men övningen kommer att synas främst i södra Sverige och på Gotland.

För en nationell försvarsopinion borde därmed Aurora 23 hälsas som ett viktigt led i att stärka försvaret.

Försvarsmakten framhäver med rätta betydelsen av att öva stora markförband. Det är vad som slutligen kommer att krävas för att kasta ut en utländsk makt som tagit en del av territoriet.

Trovärdigheten i den strategin kan dock fortfarande ifrågasättas då  politikerna trots löften om territorialförsvar fortfarande inte gett försvaret förutsättningar att bygga ett territorialförsvar. Idag har Sverige endast 1 1/2 övad brigad och ytterligare 2 kommer inte förrän om flera år.

Förutom stärkandet av det svenska försvaret är syftet med Aurora 23 att öva för att möjliggöra för utländska trupper att komma till hjälp. Det ligger i vårt eget nationella intresse att vi kan ta emot militärt stöd genom kollektivt självförsvar om vi blir angripna men att så stor vikt läggs vid utländskt stöd avspeglar svagheterna i det svenska territorialförsvaret.

Läs mer

Experten listade: Finland måste implementera dessa Nato-lösningar snabbt, verkkouutiset.fi

Google-översatt

Enligt säkerhetsexperten Jarno Limnell (koordinator) markerar Nato-medlemskapet en ny era i Finlands säkerhetspolitik. Limnell, som valdes in i riksdagen från Nyland, har sammanställt en lista med tio viktiga frågor på Twitter, utifrån vilka Finland enligt hans mening bör utforma sin Nato-strategi. Enligt experten behövs detta snabbt.

– Vårt NATO-medlemskap är en betydande andlig förändring för Finland till det tidigare sättet att tänka. Nu är vi ett militärt allierat land och vid sidan av det nationella perspektivet finns hela försvarsalliansens säkerhet. Den här kulturförändringen kommer att ta tid, men den kräver politiskt ledarskap, säger Limnell, doktor i militärvetenskap, arbetslivsprofessor i cybersäkerhet vid Aalto-universitetet.

Enligt honom är den största faran med medlemskap att man börjar kompromissa med sin egen försvarsförmåga.

– Det är väldigt viktigt att se till att upprätthålla vår vilja att försvara vårt land och vår försvarsförmåga – de kommer även fortsättningsvis att vara vår viktigaste garanti för militär säkerhet. Här är vi också ett exempel för Nato-länderna. […]

Enligt honom borde Finland också beakta att Natos medlemsländer själva bestämmer hurdan militär verksamhet, baser eller utrustning de ska ta med sig på sin mark. Anslutningsförhandlingarna innehöll inga begränsningar i detta avseende.

”Det finns nu ett behov av att förhandla och politiskt anpassa detta till konkretitetens nivå. Besluten är långtgående. Läs artikel

 

 

 

 

 

——-

 

Enligt honom borde Finland också beakta att Natos medlemsländer själva bestämmer hurdan militär verksamhet, baser eller utrustning de ska ta med sig på sin mark. Anslutningsförhandlingarna innehöll inga begränsningar i detta avseende.

”Det finns nu ett behov av att förhandla och politiskt anpassa detta till konkretitetens nivå. Besluten är långtgående.

 

Demilitariserade Åland är nu Nato-territorium: Vad ska göras åt det?, iltalehti.fi.fi

Google-översatt

Åland är ett demilitariserat område. Under vinter- och fortsättningskriget var infanteri, kustartilleri och luftvärn stationerade på öarna för att hindra Sovjetunionen från att ta över området.

Enligt den tidigare underrättelsechefen för generalstaben skulle ett avbrytande av demilitariseringsavtalet ge Finland bättre möjligheter att försvara ögruppen. Men enligt hans uppfattning kommer Åland inte att behöva permanenta trupper under fredstid.

Åland är ett viktigt och centralt område för Finland, som måste hållas under egen kontroll. Detta säger generalmajor  Pekka Toveri till Iltalehte. I april valdes han in i riksdagen från koalitionslistorna från Nylands valdistrikt.

– 80–90 procent av vår handel går längs de västra sjövägarna och går från Åland. Dessutom finns kommunikationskablar och andra kritiska funktioner i området. […]

Än idag ligger det ryska konsulatet i Mariehamn på Åland. Konsulatet inrättades 1940 efter vinterkriget på begäran av Sovjetunionen. Konsulatet övervakar nedrustningen av det demilitariserade Åland. Vid den tiden tvingades Finland gå med på Sovjetunionens krav.

– Ja, det är ganska mycket en överenskommelse bakom sin tid, när den andra avtalsparten också har upphört att existera efter att Ryska federationen ersatts av Sovjetunionen.

Även om demilitariseringen av området skulle hävas tror inte den tidigare underrättelsechefen för Finlands generalstaben att fler Nato-trupper än nationella skulle koncentreras till området.

– Jag tror inte att det skulle byggas någon större militärbas där. Det är inte nödvändigt för försvaret av Åland att ha en permanent militär närvaro där. […]

Enligt Toveris mening bör dock demilitariseringsavtalet sägas upp eftersom försvarsmakten vid behov skulle få en lättare möjlighet att utöka sin närvaro på Åland utan separata politiska beslut. Det skulle enligt honom göra det mycket lättare att försvara ögruppen.

För närvarande övervakas Ålands områden av Kustbevakningen under inrikesministeriet, som tillsammans med polisen representerar den finska statens säkerhetssida. Finska försvarsmakten är ytterst ansvarig för försvaret av Åland.

För närvarande övervakas Ålands områden av Kustbevakningen under inrikesministeriet, som tillsammans med polisen representerar den finska statens säkerhetssida. Finska försvarsmakten är ytterst ansvarig för försvaret av Åland. Läs artikel

 

India on a road not taken, deccanherald.com

MK Bhadrakumar, former diplomat

India’s policymakers understand that 13 months after the Ukraine war began, the world order will not survive in its previous form; and the country has to adapt quickly, since a prolonged period of big power confrontation is to be expected with Russia …

The struggle is attritional, and endemic to prolonged transitions. Meanwhile, the Ukraine crisis revealed an increasingly complex international picture, as important emerging economies — such as Brazil, India, South Africa, and most of West Asia.
Without doubt, the Global South will play a major role in shaping the outcome of the current struggle — and, indeed, many among them and their regions remember the brutal era of colonialism, and the bitter legacy of the US hegemony in the recent past. A great revision of the world order is under way. The bell tolls for the end of Western dominance of the international system. […]

Expectations are high that India will be on the right side of history — and be an anchor sheet of a democratised world order and of global governance rooted in genuine multilateralism, where all countries, big and small, have the space and freedom to choose their way of life. India should not shrink into the mindset of a ‘swing’ state or remain a ‘counterweight’ in the toolbox of some big power, content with short-term gains. Läs artikel