Vi är inte ensamma om att ifrågasätta den rigorösa och svårbegripliga sekretess, som tillämpas inom Nato och tycks kunna omfatta allt mellan himmel och jord. Sverige har följt efter och anpassat sekretesslagstiftningen i avsikt att täppa till eventuella luckor.
Konsekvensen av denna i system satta sekretess är skadlig på flera plan. Systemet medför att då information lämnas av Nato eller Försvarsmakten om frågor som avser alliansen eller Sveriges roll som medlem, så går det oftast inte att göra en realistisk värdering av vad som offentliggörs, eftersom kontexten är hemligstämplad. Systemet innebär vidare att grundläggande information inte är tillgänglig, vilket får till följd att en medborgerlig opinion, liksom forskare, tvingas spekulera och göra antaganden om vad som faktiskt gäller med ty åtföljande risk för att felaktiga uppgifter sprids.
Vi inser naturligtvis att vissa förhållanden inte bör offentliggöras. Men den sekretess som nu tillämpas är orimlig. Detta kan belysas med två exempel hämtade från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som är en statlig förvaltningsmyndighet under Försvarsdepartementet. FOI bedriver forskning, utveckling och analys inom försvar och säkerhet.
I en rapport daterad den 15 maj i år redovisar FOI erfarenheterna från Sveriges deltagande i Natos förmågeplaneringsprocess (NDPP) åren 2022–2025. Detta är onekligen en angelägen sak att få belyst. De förmågemål för Sverige som beslutats inom ramarna för denna process har en avgörande inverkan på det svenska försvarets utveckling.
Författarna skriver i rapporten:
”Författarna noterar att stora delar av NDPP och de dokument som tas fram i denna process omfattats av sekretess i Sverige. Detta försvårar spridning av information och debatt såväl i en bredare politisk krets som bland försvarsintresserade medborgare.”
”Observera att de dokument som togs fram i detta steg (PG23, MCSG och GPPA) inte publicerades offentligt av Nato. I Sverige omfattas de därför av sekretess, vilket innebar att information och debatt om dem försvårades.”
”6.2 Centrala underlag omfattas av sekretess
De behov som redovisas i MCR24 omfattas av Natosekretess (följaktligen även av svensk sekretess) och de har tagits fram utan direkt svenskt deltagande. Det är ett potentiellt problem att de mål Sverige tilldelats, vilka kan medföra stora kostnader, inte på detaljerad nivå kan redovisas, granskas och diskuteras brett av svenska politiska beslutsfattare och medborgare.”
”Analyserna som Nato gör i steg 5 visar i vilken utsträckning och när medlemsstaterna planerar att uppfylla de förmågemål de har tilldelats. De kan därmed även vara en tydlig signal om förmågemålen är i linje med ambitionen att alliansländerna bör avdela 3,5% av BNP för försvarsutgifter. Då såväl alliansens gemensamma analyser som de enkätsvar enskilda alliansländer skickat in omfattas av sekretess har det dock varit svårt att i denna studie analysera hur det förhåller sig.”
I anslutning till denna punkt anmärker författarna: ”Observera dock att några alliansländer tidigare offentliggjort hur deras förmågeutveckling värderats.” Det kan konstateras att detta gäller bland annat Norge.
I en annan rapport från FOI, daterad den 6 maj i år, diskuterar författaren de ramvillkor som styr Försvarsmaktens utveckling och hur dessa ska hanteras för att möta utmaningar, osäkerheter och behov av harmonisering med anledning av anslutningen till Nato. Även detta är en central fråga för försvaret, som behöver belysas. Författaren skriver försiktigt och tentativt i slutsatserna: ”Det förefaller rimligt att anta att ramvillkoren som styr Försvarsmaktens utveckling i allt väsentligt måste överensstämma med Natos förmågehierarki samt sätt att uttrycka förmågemål.”
Författaren skriver i rapporten, som i hög grad bygger på antaganden:
”Dessa förmågemål antas ha stor påverkan på ramvillkorens utformning. I föreliggande studie har inte någon detaljkunskap om dessa funnits.”
”Det kan medföra en lucka mellan tidpunkten då svenska stridskrafter under nationell ledning måste agera och tidpunkten [då] de krigsförband som ställts till förfogande för Natos operationsplanering ställs under Natobefäl. Detta är inget som studien har haft möjlighet att analysera då kännedom om innehållet i de regionala operationsplanerna saknats. Inte heller har kunskap funnits i studien om hur överföringen av förband till Nato i detalj genomförs.”
”Även den höga graden av sekretess har påverkat negativt i detta avseende. Ramvillkorens möjlighet att påverka andra processer riskerar av naturliga skäl bli avsevärt mindre om bedömningarna av måluppfyllnad är okända för flera av dem som arbetar i planeringsprocessen.”
Citaten ut dessa två rapporter visar att sekretessen gör det mycket svårt att få en trovärdig bild av de centrala frågor som författarna så gott det går försöker belysa. Att förmågemålen inte ens övergripande kan redovisas, granskas och diskuteras brett av svenska politiska beslutsfattare och medborgare är skadligt för försvaret och försvarsviljan. Såvitt vi vet har ingen riksdagsledamot tagit upp problemen med denna passiviserande sekretess, som i förlängningen kan leda till desinformation från flera håll.
Om den process beträffande räckvidden av Natos sekretess i Sverige som vi drivit kan man läsa här: Även kammarrätten sa nej – BEVARA ALLIANSFRIHETEN. Det bör tilläggas att idag kom Högsta förvaltningsdomstolens beslut att ej bevilja vår ansökan om prövningstillstånd.