På den här sajten har Mats Björkenfeldt presenterat Christer Karphammars bok Domare i laglösa länder och beskriver hur Natos och framför allt USA:s (med sina 7 000 man i KFOR) agerande på marken höll på att ta kål på honom. En amerikansk soldat som hade mördat blev förflyttad istället för straffad. ”Allt tal om ädla syften, rättvisa och mänskliga rättigheter stod mig upp i halsen.” […] Och han fick erfara hur man rekryterade nämndemän i Kosovo, trots att aspiranterna uppgav att alla serber och zigenare var krigsförbrytare. Som domare – den ende som utsetts av FN:s säkerhetsråd – blev han regelbundet överröstad av dessa rasistiska nämndemän. Rättsväsendet var ett skämt. ”Kosovo hade blivit ett halvkriminellt protektorat under FN och NATO.” Karphammar noterar att han var en domare ”utan maktbefogenheter att fullgöra min domargärning”. USA gjorde som man ville.
Här artikeln på fib.se av Christer Karphammar:
Som FN:s förste Internationelle domare och efter tjänstgöring på Balkan i bl a Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Kosovo och Serbien åren 1996 – 2010 vill jag bidra med mina erfarenheter i debatten om Handke och hans Nobelpris.
Kriget i forna Jugoslavien bedrevs med etnisk rensning. Bosniakerna rensade “sitt” område från kroater och serber, med hjälp av Mujahedin- och al-Qaidakrigare från främmande länder, som beredvilligt och effektivt gjorde tjänst. Kroaterna rensade “sitt” område från bosniaker och främst genom grymma blixtkriget “Operation storm” från serber med USA:s starka stöd. Serberna var inte bättre. De rensade skoningslöst “sitt” område från kroater och bosniaker.
Det blev många massakrer. Läs artikel