Den så kallade FLF-styrkan som leds av Sverige ska baseras i Rovaniemi och Sodankylä, högt upp i norra Finland.
Förra hösten sade ÖB Michael Claesson till SvD att det pågick samtal med USA och Kanada om deltagande. Och ett amerikanskt inslag var efterfrågat av fler, bedömer Joel Linnainmäki, som forskar om Nato på Utrikespolitiska institutet i Finland.
– Det var ganska självklart att Finland var väldigt intresserat av att involvera USA, säger han.
USA är Natos mäktigaste medlem, med ett ett uttalat intresse för Arktis, och den nya FLF-styrkans bas ligger bara 30 mil från Murmansk. […]
Under Natos toppmöte i Haag gav regeringen besked om vilka länder som gått med i FLF-styrkan. Kanada var inte med, och inte USA heller.
– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki.
Men han är inte förvånad. Över 80 000 amerikanska försvarsanställda är baserade i Europa, och USA deltar redan i FLF-styrkorna i Bulgarien, Ungern och Polen.
– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, Framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki.
När DN frågar arméchefen Jonny Lindfors om varför USA och Kanada inte är med svarar han att Kanada redan är upptaget med ansvaret för FLF-styrkan i Lettland. Han pekar på att den svenska styrkan är i ett tidigt stadium, som kommer att utvecklas.
– USA har varit ganska tydliga hela tiden med att de kommer att finnas i det bilaterala samarbetet, och de har ett intresse av regionen, men de kommer inte binda sig i någon FLF, säger Jonny Lindfors. […]
– De måste göra nedskärningar i armén om de vill spara pengar. Det låter rimligt att de kommer att rikta de nedskärningarna mot Europa, eftersom de inte vill minska sin närvaro i det indopacifiska området, säger Joel Linnainmäki. Läs artikel