USA och Kanada har meddelat att man inte kommer att delta i den så kallade FLF-styrkan som leds av Sverige och som ska baseras i Rovaniemi och Sodankylä, högt upp i norra Finland. Diskussioner har pågått sedan förra hösten om deltagande i styrkan och beskedet nu, som kom vid Natos toppmöte i Haag, är en besvikelse för Finland och Sverige säger Joel Linnainmäki, som forskar om Nato på Utrikespolitiska institutet i Finland, till DN 7 juli. Han menar att USA flyttar fokus från Europa och inriktar sig på den indopacifiska regionen – länderna i det stora havsområdet mellan Indiska oceanen och Stilla havet.
Arméchefen Jonny Lindfors tonar ned betydelsen av USA:s beslut och säger till DN att USA har ett intresse för regionen men inte vill binda upp sig.
USA hoppade också (utan motivering) av deltagandet i den stora övningen Arctic Challenge Exercise 2025 där Sverige, Danmark, Norge och Finland också skulle delta. Övningen som var planerad att äga rum 26 maj till 14 juni fick därmed ställas in. Enligt Försvarsmakten meddelade USA endast att de har andra uppgifter.
För svenska regeringen och försvarsledningen måste USA:s agerande vara ett bakslag, särskilt mot bakgrund av det sätt USA motiverar eller rättare sagt struntar i att motivera sina ställningstaganden för stater som skall vara deras allierade. Det är långt ifrån hur försvarsminister Pål Jonson tidigare beskrivit relationen mellan Sverige och USA som byggd på tillit (därför behövde Sverige inte införa några särskilda deklarationer om respekt för vår nationella suveränitet, nej till permanenta baser och förbud mot kärnvapen i DCA-avtalet).
Nu är det inte troligt att USA helt kommer att lämna regionen. Där USA har tydliga egna nationella intressen som i Arktis kommer man säkerligen att ombesörja egen militär närvaro. Amerikanskt bombflyg som ingår i Strategic Bomber Task Force har tidigare använt Kallax-basen och flugit över Barentshav och närmat sig Kolahalvön med de ryska kärnvapenbaserna under eskort av svenska JAS-plan. (Kallax är en av de 17 utpekade baserna som får disponeras av USA enligt DCA-avtalet.)
Däremot står det klart att USA inte vill binda sig att med egna marktrupper försvara de nordiska länderna, och för vår del är amerikanskt utnyttjande av Kallax för sina strategiska bombplan inte något som säkrar oss utan snarare gör oss till förstahandsmål för Ryssland vid kris eller krig.
Nödvändigheten att bygga upp ett eget territorialförsvar har varit tydlig sedan flera år tillbaka. Stormakterna ger inga säkerhetsgarantier till småstater. Det är ytterst bara vi själva som kan stå för sådana garantier.