Under det kommande Nato-toppmötet i Haag den 24–25 juni sitter de svenska och turkiska delegationerna – som brukligt – sida vid sida. Numera deltar de inte bara som allierade inom Nato, utan som nära samarbetspartners även utanför den militära alliansens ramar.
Sedan Sverige, Finland och Turkiet undertecknade den trilaterala överenskommelsen om Natomedlemskap i juni 2022 har säkerhetssamarbetet med Turkiet fördjupats. Enligt avtalet har en permanent struktur etablerats mellan de tre länderna: Joint Security Mechanism.
Utöver detta har Sverige och Turkiet sedan januari i år även inlett ett nytt bilateralt samarbete kallat Security Compact.
Det första mötet inom ramen för detta avtal var planerat till september 2024, bara dagar efter att Maria Malmer Stenergard tillträtt som utrikesminister. […]
I noteringarna från det senare genomförda mötet, som Blankspot begärt ut, framgår att Sverige och Turkiet lägger olika tonvikt vid samarbetet. Sverige fokuserar främst på att bekämpa gängkriminalitet med koppling till Turkiet, medan den turkiska sidan betonar arbetet mot terrorism. […]
Socialdemokraternas presstjänst har tidigare uppgett för Blankspot att den ursprungliga förhandlingen, under dåvarande utrikesminister Ann Linde (S), inte inkluderade att Sverige ska ta avstånd från kurdiska grupperingar i norra Syrien (PYD/YPG). Dessa betraktades då som separata från PKK – i linje med Socialdemokraternas samarbete med PYD genom det så kallade Kakabavehavtalet.
Enligt denna historieskrivning ändrades synen först i november 2022, då utrikesminister Tobias Billström (M) förklarade att PYD/YPG stod PKK tillräckligt nära för att Sverige skulle ta avstånd från dem. Han varnade också för att fortsatt stöd till dessa grupper skulle riskera relationen till Turkiet.
Det ska dock noteras att det redan i Natoavtalet fanns skrivningar om att Sverige och Finland skulle avstå från stöd till PYD/YPG och FETÖ (Gülenrörelsen). Läs artikel