Boktips 1: Tre titlar i julboksfloden

Anders Björnsson

Årets kanske viktigaste bok, översatt till svenska, är schweizaren Nils Melzers undersökning Fallet Julian Assange. En historia om förföljelse (Karneval). Det är en detaljerad granskning av olika judiciella myndigheters försök att stämpla journalistik som spioneri. Det svenska åklagarväsendet råkar mycket illa ut för sin ådalagda servilitet gentemot främmande makt. Folkrättsexperten och FN-rapportören Melzers otvetydiga slutsats är att Assange har utsatts för grym och tortyrliknande behandling under den utdragna process som pågått mot honom, sedan han och Wikileaks, efter att ha fått material av visselblåsare, avslöjade allvarliga krigsbrott från den amerikanska regeringens sida i Irak och annorstädes.

Kent Zetterbergs bok Sverige och Hitler 1939–1945 (Carlssons) bringar balans i historieskrivningen om vårt land under andra världskriget. Vi var inte ett folk av feglingar, och våra valda ombud lyckades framgångsrikt hålla det omringade Sverige utanför krigshändelserna. Hitler & Co avstod från att försöka inta Sverige, eftersom de visste att de skulle stöta på motstånd, trots uppenbara Tysklandssympatier inom den svenska officerskåren. Eftergifter behövde göras åt olika håll, men den svenska samlingsregeringens pragmatiska utrikespolitik hade stark uppslutning inom befolkningen. Den svenska krigsmakten förstärktes metodiskt, och efter krigets slut bidrog den effektivt till stabiliteten i Nordeuropa.

Dante Alighieri var den kanske första moderna författaren i Europa, som Anders Cullhed har velat visa i ett nyutkommet arbete. Nu föreligger också en cirka hundra år gammal översättning från latinet av avhandlingen Om monarkien (Engelsbergs Akademi, med fyllig introduktion jämte kommentarer av Peter Luthersson), där Dante ser en väg ut ur medeltidens statssplittring i det universella världskejsardömet, såsom det framgick ur senantikens Rom. Det är en skrift som i hög grad riktar sig mot papismens och det katolska prästerskapets profana intriger och penningbegär. Översättaren Arnold Norlind (1883–1929) ansluter sig till Dantes längtan efter harmoni och enhet som en grundval för varaktig fred. Naturligtvis blev skriften satt på index av inkvisitionen och kurian i Rom.