Redaktionen

Kremlin ‘failing in its obligations’ by saying only three experts can attend as 100,000 troops mobilise on EU’s eastern border…

Under Organization for Security and Cooperation in Europe rules in the Vienna document, nations conducting exercises involving more than 13,000 troops must notify other countries in advance and be open to observers.

Russia and Belarus claim that the Zapad (“west”) exercises, which will be held in Belarus and parts of western Russia between 14 and 20 September, will involve about 12,700 troops.

Nato, however, believes many more troops will be involved. The prime minister of Estonia, Jüri Ratas, who joined Stoltenberg at the base in Tapa, about 75 miles (120km) from the Russian border, confirmed that his government believed about 100,000 Russian soldiers would be mobilised during the exercise. Läs artikel

När Margot Wallström besöker Helsingfors för att diskutera nordiskt samarbete är det en av tre gånger på en vecka hon möter sin finländske kollega Timo Soini. Båda beskriver lyriskt ländernas gemensamma värderingar och det fokus som nu ligger på nordiskt samarbete, inte minst när det gäller försvarssamarbetet…

I frågan om hur kärnvapenhotet ska bekämpas är Finland och Sverige ändå långt ifrån överens.

– Vi har ju valt olika vägar, säger Margot Wallström.

Men hon tillägger:

– Inte i synen på kärnvapen. Men det är klart att när Finland har en så tydlig option på Natomedlemskap så så ville man inte gå med…

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) är lika försiktig när han svarar på frågor om Sveriges agerande.

– Vi ser olika på om det här är en effektiv väg att gå. Finland har alltid ansett att de länder som har kärnvapen ska vara med i alla processer, säger Soini.

Finland anser att icke-spridningsavtalet från 1968 är det viktigaste verktyget för att minska mängden kärnvapen. Wallströms påstående om att Finland är rädd för att stänga dörren till Nato avfärdar han bestämt.

– Det finns inga grunder för sådana spekulationer. Vår kärnvapenpolitik grundar sig på en lång tradition.

Soini vill inte förutspå hur försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland kan påverkas om Sverige ratificerar avtalet om kärnvapenförbud. Han säger att livet har lärt honom att inte spekulera i följderna av andra länders beslut.

– Jag tror att Sverige klarar av att sköta sina angelägenheter. Vi i Finland sköter våra egna angelägenheter i samarbete med såväl Sverige som Nato och USA. Läs artikel

Enligt utrikesminister Timo Soini är det viktigt att analysera faror och risker samt identifiera sårbarheter i samhället då hybridhot bekämpas.

Minister Soini har uppmanat Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot att främja EU:s och Natos samarbete kring bedömningen av faror och risker förknippade med hybridhot inom Östersjöregionen. Initiativet har tagits gemensamt med Sveriges utrikesminister Margot Wallström.

Enligt Soini kunde bedömningsarbetet genomföras som ett samarbete mellan EU och Nato. Detta initiativ – såvida det vidtas av kompetenscentret – kan vara modell för hur man utvecklar bedömningen också inom andra regioner, såsom Medelhavsområdet eller Svartahavsregionen, tror ministern. Läs artikel

När blev det acceptabelt att USA och Nato bestämmer över svensk säkerhetspolitik? Sverige är ett alliansfritt land och inte med i Nato, vilket den socialdemokratiska partikongressen så sent som i våras slog fast. Detta har hittills gällt för Sveriges riksdag även om de borgerliga partierna under senare år talat sig varma för ett Nato-medlemskap…

Sedan decennier har kärnvapnens avskaffande varit svensk politik. Alltifrån den debatt mot svenska atomvapen som Inga Thorsson startade inom socialdemokratin på 1950-talet och som ledde till ett bestämt nej till svenska atomvapen…

Våra förslag har hela tiden handlat om olika metoder för att såväl minska kärnvapen, olagligförklara dem som att avskaffa alla kärnvapen. Sverige har hela tiden haft starkt stöd i FN för sina förslag. I freds- och nedrustningsfrågor var Sverige en stormakt.

Till och med under Bildts regering fick vi med oss samtliga partier i riksdagen, utom Moderaterna, att kräva att regeringen skulle ge till känna till den Internationella domstolen i Haag att användning av kärnvapen eller hot om kärnvapen inte stod i överensstämmelse med internationell lag; något Carl Bildt tvingades svara fem i tolv med orden att Sveriges riksdag ansåg att hot om eller användning av kärnvapen inte står i överensstämmelse med internationell lag.

Den Internationella Domstolen slog också fast detta 1995. Med andra ord användning av kärnvapen eller hot om användning av dem är olagligt. Läs artikel

Ett Gripenplan har startat och landat från en vanlig väg på Gotland. Det är första steget i flygvapnets satsning på att återigen börja använda vanliga vägar för att kunna sprida ut stridsflygplanen om det finns risk för en fientlig attack.

I flera decennier hade Sverige ett omfattande system med militära flygbaser. I många fall använde man sig bara av en vanlig väg som var rak och som breddats och förstärkts för att stridsflygplanen skulle kunna starta och landa där. Systemet med vägbaser avvecklades efter att kalla kriget tagit slut och hotet från Sovjetunionen försvunnit. Men nu, i spåren av det försämrade säkerhetsläget, har flygvapnet börjat arbetet med att väcka liv i systemet igen. Läs artikel

This latest action further raises the already heightened tensions in the region as a result of the DPRK’s actions in recent months. The potential for mistakes, misunderstandings and miscalculations is high. There is a pressing need for measures to reduce tensions in the region and to consider how this Council can facilitate a comprehensive solution to the situation.

We renew our call on the DPRK to abandon the dangerous path it is pursuing, to comply with its international obligations and to take positive steps in line with the Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty and the Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons (NPT). ..

However, sanctions must be duly implemented to have the desired effect. This is also a matter of credibility for the UN system. All countries have a duty to effectively implement the relevant sanctions in line with relevant Security Council Resolutions. Yet, the implementation of the sanctions against the DPRK remains insufficient and highly inconsistent. All UN member states must do their utmost in this regard. The Council should make full use of the tools at its disposal. In this context, we look forward to the briefing on the 1718 Committee on 11 September and discussion of further measures to strengthen the implementation of sanctions in force…

At the same time, sanctions alone will not solve the situation on the Korean peninsula. And there is no military solution to the tense situation.

In light of the continuous growth in tensions, there is an urgent need to avoid escalation, and to take steps to prepare for a peaceful, diplomatic and comprehensive solution to the situation. Intensified and creative diplomatic efforts are urgently needed. A regional security mechanism should be a medium-term goal. Läs uttalandet

Hur ska vi förhålla oss till Ryssland? I boken Beyond NATO, A New Security Architecture for Eastern Europe, argumenterar den amerikanske statsvetaren Michael O´Hanlon för en ny syn på hur säkerheten I Europa ska formas. Han menar att NATO genom sin utökning av antalet medlemsstater gått för långt och skapat en situation som ökar risken för krig med Ryssland. Hans tankar liknar dem som fördes fram av John Mearsheimer i en artikel i Foreign Affairs i numret september/oktober 2014 med titeln Why the Ukraine Crisis Is the West’s Fault.

Mearsheimer anser att västvärlden borde ha förstått att Ryssland har rätt till en intressesfär nära sina gränser och där västliga intressen inte ska göra sig gällande, oavsett vilken uppfattning som staterna inom detta område har. O´Hanlons lösning på detta problem är att skapa en buffert av neutrala stater som ska skapa en ”säkerhetszon” mot Ryssland. De länder som han föreslår är i första hand Finland, Sverige, Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien, Azerbajdzjan, Armenien och Cypern…

I stället för att skapa säkerhet, bidrar O´Hanlons förslag till att förstärka den ryska självuppfattningen som ett offer för omvärldens komplotter. Något som kommer att ytterligare försvåra för de krafter som vill åstadkomma demokratiska förändringar i Ryssland och i stället förstärka Putins autokratiska regim. Vårt förhållningssätt mot Ryssland måste bygga på liberala, demokratiska värderingar och där alla stater respekteras för de säkerhetspolitiska lösningar som de väljer. Läs artikel

Beskedet att regeringen ska utreda konsekvenserna av att godkänna konventionen om förbud mot kärnvapen kan rymma en förvarning om en dramatisk kursändring och anpassning till signalerna från Washingtons Trump-regim, skriver Thomas Hammarberg.

Försvarsminister Peter Hultqvists uttalanden i Aktuellt nyligen har väckt frågor, förståeligt nog. Han antydde en total omsvängning av den svenska hållningen till internationellt arbete mot kärnvapen. Det var, enligt honom, inte självklart att Sverige skulle ställa sig bakom den nya FN-konventionen mot kärnvapen – ett fördrag som vårt land länge efterfrågat, tillsammans med en majoritet av FN:s medlemsstater…

Brevet nyligen från den amerikanske försvarsministern till Peter Hultqvist andades ett direkt hot om att Sveriges möjlighet till fortsatt nära samarbete med NATO skulle äventyras av en svensk anslutning till FN-konventionen.

Det har blivit känt att även andra stater utsatts för den typen av hotelser.

Liknande påtryckningar har skett tidigare i en rad andra fall med anknytning till internationella överenskommelser som Washington ogillade, t.ex. det fördrag som var grunden för den internationella brottsdomstolen med inriktning på folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Den typen av muskulär »diplomati« har svenska regeringar tidigare haft kraft och integritet att motstå…

Det finns skäl varför vi inte är med i NATO. Ett är att alliansfriheten ger större utrymme att oberoende verka för folkrättsliga normer med universell räckvidd. Läs artikel

En statsman sa en gång: Vi utfäster oss att söka fred och säkerhet i en värld utan kärnvapen. Detta är vårt moraliska ansvar Vi kan inte lyckas i denna strävan ensamma men vi kan leda den.

Detta var inte så länge sen, 2009 i Prag. Mannen hette Barack Obama, nyvald amerikansk president. Han fick (alltför) snabbt Nobels fredspris.

I dag har USA en president som satsar mer på sina kärnvapen och tycker att Sydkorea och Japan själva kan skaffa. Samtidigt moderniserar Ryssland sina kärnvapen och använder dem i sin planering. Nordkorea arbetar alltmer desperat fram egna. Hotet om en kärnvapenkatastrof är större än under kalla kriget. Ändå behåller USA (trots försök från Obama) och förnyar Ryssland rätten att vara först med att använda kärnvapen. Motkrafterna mot dem som tror på kärnvapen har varit alltför svaga…

Ett kärnvapenförbud omöjliggör ett medlemskap i Nato för lång tid, deklarerar Liberalernas Allan Widman och avslöjar var skon klämmer…

Finland är inte för ett kärnvapenförbud, triumferar de borgerliga. Det är sant – för Finland har aldrig deltagit i förhandlingar om nedrustning. Man ligger alltid mycket lågt.

Vi kan inte vilja förbjuda kärnvapen för då kan vi inte samarbeta med USA, varnar de också. Men Danmark och Norge kan – de har förbjudit kärnvapenplacering i fredstid och tillåter inga kärnvapenbärande fartyg i sina hamnar…

Vissa oklarheter i konventionen ska nu utredas. Det är bra. Men, som försvarsminister Peter Hultqvist sa i teve häromsistens: det är inte förbjudet att agera mot kärnvapen! Läs artikel

Unionsminister Frank Bakke-Jensen (H) har i finnmarksavisene, og sikker i andre nordnorske aviser, vært ute med en artikkel om at Høyre vil «forsvare Norge fra russegrensa og sør». Han skryter av at regjeringen overtok et sultefôret forsvar, og at de nå er i gang med opprustningen. Dette er direkte tøvprat…

Det er derfor all grunn for å spørre høyre og unionsministeren om hva de skal forsvare Norge med? Faktum er at mobiliseringshæren ble demobilisert fra det den engang var på 185.000 mann til ca. 10.000 mann, inklusiv vervede. Sjøforsvaret er lagt i bøyene, Olavsvern som ble opprettet på 50-tallet, og var en toppmoderne ubåtbase med alle fasiliteter, ble i jan. 2003 underlagt Haakonsvern Orlogsstasjon, som første skritt å veien mot nedleggelse, og reelt nedlagt av en Ap-regjering, men solgt av nåværende regjering og kan aldri tas tilbake, Luftforsvaret nærmest utradert og blir ytterligere svekket i nord etter det hodeløse vedtaket om å nedlegge Andenes flystasjon og fjerne Bell-helikoptrene fra Bardufoss, kystfortene er alle nedlagt, garnisonen i Porsanger nedlagt, samt Banak flystasjon, heimevernet er vedtatt kuttet fra 42.000 til 30.000, Sjøheimevernet er vedtatt nedlagt, samt HV-11.

Heimevernet har av forvirrede politikere og med god hjelp fra Politidirektoratet fått vedtatt at tennstiften til heimevernssoldatens våpen, skal samles på et sentralt lager rundt i landet. Tror man virkelig at en eventuell fiende venter, eller skal unionsministeren ringe til angriperen og be om at de utsetter angrepet til hæren er bygget opp om noen år, eller at HV-soldaten har fått fatt i tennstiften og dermed fått et funksjonelt våpen.

Videre har den privatiseringskåte regjeringen, vedtatt at private aktører skal stå for transport av krigsmateriell for Heimevernet, riktignok i fredstid, men det innebærer at personellet ikke får øvd på logistikk før eventuelt i en krise/krigssituasjon. Läs artikel

…I DN 15 maj konstaterade Hultqvist och Bydén:

”Påverkans- och informationsoperationer är en realitet i dagens säkerhetspolitiska miljö. Risken att sådana händelser kan ske i anslutning till Aurora 17 är uppenbar. Syftet kan vara att sprida en felaktig bild av övningens syfte och inriktning, att skapa oro hos allmänheten och underminera förtroendet för våra myndigheter.”

Mot den bakgrunden är det inte förvånande att det nu börjar dyka upp aggressiva insändar- och debattartiklar som beskriver Aurora 17 som ”krigshets”.

Sådana beskrivningar är dock inte med sanning överensstämmande. Aurora 17 är en övning som är helt defensiv till sin karaktär. Det klart uttalade syftet är att öka Försvarsmaktens samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige – inget annat.

Att övningen sker i samarbete med andra länder är dessutom helt i linje med riksdagens – de folkvaldas – uppfattning. Sveriges försvars- och säkerhetspolitik bygger på samverkan med andra. Utifrån en militärt alliansfri position samarbetar Sverige med andra länder för att värna sitt nationella oberoende. Förutom de nordiska och baltiska staterna kommer även USA och Frankrike att delta i Aurora 17. Det internationella bidraget uppgår till sammanlagt 1500 soldater.

Jag har all respekt för människor som demonstrerar för en fredligare värld. Men det blir en smula knepigt när Gudrun Schyman, Mikael Wiehe och andra kritiserar Aurora 17, men inte säger ett ord om Rysslands jätteövning Zapad 17. Läs ledaren