När Ursula von der Leyen i slutet av juli förra året tog i hand med Donald Trump på en handelsöverenskommelse, var den dikterad av USA från början till slut.
EU accepterade tullar på sin export från 15 procent och uppåt (snittet hade legat på drygt 2 procent innan), bl a 50 procent på stål och aluminium. I utbyte fick USA noll i tull.
EU gick med på att köpa för cirka 1,5 triljoner dollar i amerikansk industri, fossilenergi och vapen.
EU gick dessutom med på att se över sin lagstiftning på en lång rad punkter som amerikanska bolag ogillade.
Detta totala nederlag kallade förhandlarna ”bättre än ingenting” och lovordade den stabilitet i handelsrelationerna med USA som handslaget skulle ge.
Mellan skål och vägg erkände samma förhandlare att ett tungt vägande argument för EU hade varit rädslan att USA skulle sluta stödja Ukraina om man inte böjde nacken. Läs artikel