USA:s militära närvaro i Irak började 1990 med Gulfkriget följt av kriget mot Irak 2003 och har fortsatt fram till idag och är nu grunden för USA att säkra inflytande i regionen. Genom att ha tillgång till baser i Irak har man kunnat intervenera i Syrien och skapa ett läge av icke krig, icke fred i regionen.
1. USA:s krig mot Irak började med Gulfkriget 1990.
Irak invaderade Kuwait 1990 – ett klart folkrättsbrott. FN:s säkerhetstråds resolution 678 innebar en outsourcing till USA av de militära åtgärderna mot Irak. USA och dess koalition av stater genomförde ett krig som gick långt över Kuwaits rätt till självförsvar. Svenska regeringen var bunden av Säkerhetsrådets beslut, men oroad över att det inte blev en FN-insats.
2. Intervention i norra Irak
USA, Storbritannien och Frankrike gick in med militär trupp i norra Irak 1991 med hänvisning till att skydda kurderna och upprättade flygförbudszoner. Angreppet saknade stöd i någon resolution från Säkerhetsrådet.
Riksdagens utrikesutskott slog fast att interventionen och inrättandet av flygförbudszonerna saknade folkrättslig grund och att bombningarna borde upphöra.
3. Anfallskriget 2003
USA och Storbritannien inledde anfallskriget mot Irak den 20 mars 2003, störtade den irakiska regeringen och ockuperade landet. Angreppet saknade FN-mandat. Flera tunga stater som Ryssland, Kina och Frankrike hade klargjort att de skulle lägga veto mot ett sådant förslag från USA.
USA laborerade med tre olika motiveringar för angreppet.
– Man hänvisade till en resolution 1441 från 2002 där det slogs fast att Irak bröt mot förpliktelserna att nedrusta. FN:s vapeninspektörer, som leddes av Hans Blix, kunde dock visa att nedrustning genomförts.
– USA ansåg sig ha rätt att ”återuppliva” den 13 år gamla krigsresolution 678. Denna hade dock syftet att driva ut Irak från Kuwait och innehåll inte kravet nedrustning.
– USA:s tredje argument var rätten till preventivt krig, pre-emptive war, för avvärja potentiellt hot från Irak, en rätt som avvisades av majoriteten av FN:s medlemsstater.
Göran Persson uttalade sig klart mot angreppet och konstaterade att det saknade stöd i folkrätten.
4. Ockupation på inbjudan
Den 8 juni 2004 antog Säkerhetsrådet resolution 1546, enligt vilken ockupationsstyrkorna nu var i Irak på inbjudan av den tillträdande irakiska interimsregeringen. I realiteten var det dock inte mycket som ändrats. Ockupationsmakten med 138 000 man stannade kvar och kriget fortsatte med oförminskad styrka.
Den folkrättsliga grunden för de utländska trupperna kan ifrågasättas. Inbjudan kom från en interimsregering som ännu inte tillträtt och som saknade kontroll över territoriet. Förfarandet stred mot den grundläggande folkrättsliga principen om folkens självbestämmanderätt.
5. USA tvingas lämna Irak
USA tvingades lämna Irak 2011 efter en förhandlingsuppgörelse med Iraks regering. Beslutet möjliggjordes efter en lång blodig kamp av irakierna mot ockupationsmakten.
6. Koalitionen mot IS
En följd av USA:s intervention var att Irak slogs sönder vilket ledde till uppkomsten av terrororganisationen IS som tog över delar av landet.
FN:s säkerhetsråd antog resolution 2249 från den 20 november 2015 som syftade till att stoppa vapenleveranser, hindra rekrytering med mera, men den innehöll inget mandat för att använda våld. På USA:s initiativ bildades en koalition av stater, Operation Inherent Resolve, däribland Sverige, för att genomföra en militär insats mot IS i Irak och Syrien. Den USA-ledda koalitionens intervention som startade 2015 verkade på inbjudan av Iraks regering men saknade således FN-mandat.
I Sverige var den borgerliga oppositionen tveksam till vårt deltagande i koalitionen på grund av den bristande folkrättsliga grunden och att det kunde bli ett farligt prejudikat för framtiden.
7. Angrepp mot Syrien utan folkrättslig grund
Från 2015 hade USA tillgång till baser i Irak varifrån man angrep mål i Syrien. Koalitionen saknade samtycke från Syriens regering som istället fördömde angreppen vilka var inriktade på att stödja oppositionen och stärka separatisterna i landet.
8. USA-baser i Irak för att nå inflytande i regionen
Mönstret med att använda baser i Irak för att genomföra militära operationer mot Syrien upprepas idag. Vidare används den militära närvaron i Irak för att bekämpa Iran-stödda miliser, motverka Rysslands inflytande i regionen och att på olika sätt balansera Turkiet samt backa upp Israel när man olagligt bombar mål i Syrien.
President Trump förklarade att USA:s militära närvaro både i Syrien och i Irak hade som syfte att stoppa Irans inflytande. Efter mordet i januari 2020 på den iranske befälhavaren Qasem Soleimani uttalade regeringen i Bagdad att Irak inte fick bli skådeplatsen för en militär uppgörelse mellan USA och Iran. Det skulle innebära ett hot mot landets säkerhet.
9. USA får tillstånd till fortsatt militär närvaro i Irak
Trots att en majoritet i det irakiska parlamentet har uttalat sig för att USA måste lämna landet har Washington lyckats komma överens med Bagdadregeringen om fortsatt militär närvaro. Det finns nu 2500 USA-soldater i Irak. Syftet med USA:s styrkor är officiellt att bekämpa kvarvarande IS-styrkor men de har som påpekats här ett vidare syfte att säkra amerikanskt inflytande i regionen.
10. USA-baser i Irak för samverkan med kurdiska organisationer
USA har stött separatistiska kurdiska grupper vilket fördöms av den syriska regeringen som ett sätt att försvaga och dela upp landet. Den amerikanska politiken är ett brott mot folkrätten då det innebär otillåten inblandning i andra staters inre angelägenheter.
Den amerikanska militära närvaron i norra Syrien med 900 soldater används för samverkan med amerikanska styrkor i Irak. Konvojer med oljetankers eskorteras av USA-trupper och kurdiska styrkor ut ur Syrien och in till baser i Irak. Bara under december förra året kunde Prensa Latina meddela att en konvoj på 30 tankbilar och en annan på 65 tankbilar förts över till Irak. Kinesiska Xinua kunde i oktober rapportera om USA:s stöld av syrisk olja i form av 92 tankbilar som slussades från amerikanska baser i norra Syrien till amerikanska baser i Irak.
11. Framtiden med USA-styrkor i Irak
Med fortsatt amerikansk militär närvaro i Irak kommer ett tillstånd av icke krig, icke fred råda i hela regionen vilket öppnar för amerikanskt inflytande. Stormaktspelet med skiftande allianser och ständiga militära interventioner kommer att fortsätta.
I Irak kommer de amerikanska styrkornas närvaro att som tidigare leda till konfrontationer och sannolikt väpnade konflikter mellan USA-styrkorna och shiamuslimska miliser.
12. Sverige deltagande i stormaktspelet i Mellanöstern
Sverige gick 2015 med i den USA-ledda koalitionen. Förra utrikesministern Margot Wallström skrev på koalitionens hemsida att man stödde de amerikanska bombattackerna från Irak och andra baser mot Syrien. Sverige ställde sig därmed bakom en olaglig aggression.
Svenska soldater skötte bevakningen av amerikanska baser i Irak varifrån bombflygen lyfte mot Syrien.
Den förra svenska regeringen stödde de kurdiska separatistgrupper i norra Syrien som samarbetade med USA-styrkorna i området vilket var otillåten intervention i inre syriska angelägenheter.
Sverige har inga nationella säkerhetsintressen att bevaka i Mellanöstern. Vi kan som en småstat inte påverka skeendet i någon riktning utan blir snarast ett redskap för större makter som har sina egna agendor vilket vårt medlemskap i den USA-ledda koalitionen visar. Det är ett svenskt intresse att upprätthålla respekten för folkrätten och då måste Sverige hålla sig borta från stormaktspelet i Mellanöstern.
Anförande vid möte:
SÖNDAG 19 MARS 2023 KL. 14:00–16:00
20 år efter USA:s och Storbritanniens folkrättsstridiga angrepp på Irak-Assange och yttrandefriheten
Hartwickska Huset, S:t Paulsgatan 39 C, Stockholm