Om Nato direkt dras in i kriget innan Sverige är fullvärdig medlem kan Sverige komma att gå med på Natos sida, säger försvarsminister Pål Jonson (M). ”Vår linje är att vi ska ligga så nära som möjligt med Nato.” […]
Under sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen berättade försvarsministern att regeringen förhandlar om ett djupare försvarssamarbete med USA, ett defense cooperation agreement (DCA). Det ska underlätta för försvarsstyrkor från USA att verka i Sverige och göra att vi snabbare ska kunna få stöd från USA i händelse av krig eller kris. […]
I en intervju med SvD sa Finlands utrikesminister Pekka Haavisto att den utdragna situationen där länderna inte är fullvärdiga medlemmar innebär en fara om konflikten eskalerar, till exempel så att Nato går i krig mot Ryssland.
Pål Jonson tycker att det är svårt att spekulera i hur Sverige skulle påverkas om Ryssland och Nato hamnade i direkt konflikt.
– Men generella uppfattningar och vår linje är att vi ska ligga så nära som möjligt med Nato. Det är också naturligt för oss, även säkerhetspolitiskt, i väntan på ett fullvärdigt Nato-medlemskap.
Så i ett sådant scenario kan det bli så att vi går i krig på Natos sida?
– Vi har ju haft en säkerhetspolitisk linje från 2009 som säger att Sverige inte kommer att stå passivt i händelse av att ett annat nordiskt eller EU-land skulle utsättas för en katastrof eller ett angrepp. Det är klart att vi nu ligger ännu närmare Nato, så det är i linje med solidariska säkerhetspolitiken helt naturligt att vi också agerar tillsammans med andra.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger i en intervju med SvD att en försvarsbudget på 2 procent av BNP i framtiden kan bli ett golv för Natoländer snarare än ett mål.
Regeringens mål är att den svenska försvarsbudgeten ska vara 2 procent av BNP år 2026. Om den kan öka ännu mer efter det vill Pål Jonson inte säga.
– Jag tycker det är en fråga för försvarsberedningen, så vi får titta på det i bred politisk samsyn. Läs intervjun