FOI-rapport om kärnvapen för slagfältsbruk, Lars-Gunnar Liljestrand

av

En rapport från Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) som publicerades den 13 juni 2017 om utvecklingen av kärnvapen för slagfältsbruk har uppmärksammats stort på vissa håll i media. Dagens Nyheter skrev (14/6):

”Ryssland moderniserar sina kärnvapen och hotar med att sätta in dem på slagfältet. Detta är ett allvarligt hot mot Europa eftersom Sverige och andra västländer utgått från att sådana taktiska kärnvapen skulle försvinna.”

Kärnvapen för slagfältsbruk har kortare räckvidd än medeldistans- och långdistansvapen och skulle därmed kunna sänka tröskeln för ett kärnvapenkrig. Rapporten tar upp Rysslands satsning på modernisering av sin kärnvapenarsenal, och specifikt behandlas kärnvapen som skall kunna sättas in på slagfält. Sedan 2012 skall antalet taktiska stridsspetsar i aktivt bruk ha ökat med upp till 30 procent Om det sedan är en del i Rysslands planering att använda dem i slagfält är dock något oklart, enligt författarna till rapporten.

Läs mer

EU ska inte bli en militärallians, Bodil Valero (MP), etc.se

av

…EU-kommissionen lanserade i förra veckan tre förslag om ökade EU-ambitioner på försvarsområdet: ett diskussionsunderlag kring EU:s framtida försvar, en ny EU-fond för försvarstöd till medlemsländerna och ett program för investeringsstöd till vapenindustrin.

Att kommissionen öppnar för förnyelse och utveckling av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken är väntat, men som gröna vill vi att EU:s säkerhetspolitik ska utvecklas som fredsprojekt – inte gå mot den militarisering som kommissionen föreställer sig…

Ett sätt att effektivisera försvaret är i stället att öka samarbetet kring utveckling och produktion av försvarsmateriel. Kommissionen uppskattar själva att det skulle kunna spara uppemot 100 miljarder euro varje år – alltså nästan 20 gånger de 5,5 miljarder per år som kommissionen föreslår till försvarsfonden. Läs artikel

Brasilien garanterar Gripen-affär, svd.se

av

Trots ekonomisk kris och politisk turbulens – Brasiliens Gripen-köp ska fortgå som planerat. Det lovar landets försvarsminister efter att ha träffat svenske kollegan Peter Hultqvist (S) i Stockholm…

– Det här avtalet är så säkert att vi inte räknar med att med någon form av förseningar vare sig när det gäller tillverkning eller finansiering. Det följer dess tidslinje, säger han till TT i samband med besöket i Stockholm.

På frågan om det kan bli aktuellt med en utökad order, det har tidigare talats om ett brasilianskt behov av 100 flygplan, är dock Raul Jungmann inte lika tydlig.

– Vi är i bara i början av vårt samarbete men det är ingen tvekan att det här öppnar upp för enormt stora möjligheter i framtiden, inte bara för Brasilien utan även för andra länder i Sydamerika, sade han. Läs artikel

Krig och fred, Anders Björnsson

av

Utgångspunkten för oss som har skapat och driver den här sajten är att Sverige måste se till att stå utanför ett krig till varje pris. Till varje pris. För krig är ödeläggande. Och seger i ett krig är en dålig vinst. Ett litet land har allt – sitt folk, sitt land, sin kultur – att förlora på ett krig. Därför får det inte liera sig med en potentiellt krigförande, hur goda avsikterna än må vara.

Detta är inte pacifism. Pacifism är underkastelse och uppgivenhet. Vårt program heter oberoende och ståndaktighet. Detta måste vara stommen i den lilla statens utrikespolitik. Till detta bör fogas smidighet, dialog, kompromissvilja. Allt är inte svart och vitt, småstatsskeppet seglar ofta i en gråzon. Det är viktigt att skapa förtroenden, men man måste också inse att förtroenden kan raseras.

Läs mer

Ett beslut i fel riktning

av

Dagens Nyheter meddelade att regeringen inom kort kommer att besluta att Sverige går med i den brittiskledda styrkan Joint Expeditionary Force (Jef). Försvarsminister Peter Hultqvist motiverade detta med att det var naturligt mot bakgrund av det militärsamarbete som under senare tid byggts upp med Storbritannien.

Han underströk att Sverige självt avgör vilka övningar och operationer vi vill delta i utifrån vårt nationella intresse.

Bilden av Jef som tonas fram av försvarsministern och Försvarsmakten är att det är något slags kollektiv självförsvarsstyrka inriktad på Östersjöområdet. Men britterna själva ger en helt annan beskrivning av syftet med Jef. Det är en styrka som skall kunna operera globalt och sättas in i krisområden runt om i världen. Interventionen i Afghanistan anförs som exempel.

Sverige skall bidra med JAS, korvetter och specialstyrkor, vilket passar för en interventionsstyrka men inte är det vi i första hand behöver för att försvara det egna territoriet mot angripare.

Jef är att gå i helt fel riktning. Försvarsmakten måste inriktas på att värna vårt territorium i enlighet med Försvarsberedningens tydliga markering att det nationella försvaret kommer främst och att vi inte som under en tidigare period skall prioritera deltagande i operationer utomlands.

Sveriges knappa militära resurser skall inte användas för styrkor under befäl av främmande makter. Ett deltagande i Jef riskerar också att omgivningen kan ifrågasätta vår alliansfrihet.

Sverige går med i brittisk militärstyrka, dn.se

av

Regeringen beslutar inom kort att Sverige ska gå med i den militära utryckningsstyrkan JEF som leds av Storbritannien. Styrkan som består av sex Nato-länder utökas nu med både Sverige och Finland. Förbandet, Joint Expeditionary Force (JEF), leds av en stab i Storbritannien. Det är ingen stående styrka, utan nationerna anmäler olika militära enheter som kan sättas samman i efter behov i ett krisläge.

– Jag ser detta som en naturlig del av det samarbete vi byggt upp med Storbritannien och som utvecklats väldigt starkt på senare tid, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN.

Ministern underrättade på tisdagsförmiddagen riksdagens försvarsutskott om Sveriges anslutning till JEF. Konkret innebär beslutet att två av den svenska marinens korvetter nästa år kommer att ligga i beredskap för att sättas in i JEF. Längre fram kan också svenskt stridsflyg och specialförband stå redo, enligt en utredning som Försvarsmakten gjort på uppdrag av regeringen. Kostnaderna för att öva med JEF bedöms bli 10 miljoner kronor per år.

– Vi har koordinerat detta med Finland, gjort en gemensam analys och kommit fram till att det här är väl förenligt med vår alliansfria position. Det ger också ökade möjligheter att bygga interoperabilitet (samverkansförmåga) med partners, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

 

Förbjuden frukt på Gullranda, hbl.fi

av

EU:s försvarsdimension och en gemensam försvars- och säkerhetspolitik har diskuterats länge. Men de har inte fått något konkret innehåll.

President Sauli Niinistö sade när han öppnade årets diskussioner på Gullranda att ett gemensamt europeiskt försvar har varit en förbjuden frukt som européerna många gånger har smakat, samtidigt har frukten blivit mindre förbjuden. Sauli Niinistö har själv länge och aktivt talat om ett europeiskt försvar, och nu vid de femte Gullrandasamtalen kunde han konstatera att tanken har ett större stöd än tidigare.

Ett konkret uttryck för det är det diskussionsunderlag om en säkerhets- och försvarsunion som EU-kommissionen lade fram så sent som den 7 juni. Läs artikel

Sverige bjuds in till Natomöte – Östersjön på agendan, svd.se

av

Sverige kommer att bjudas in till nästa försvarsministermöte i Nato i slutet av juni, erfar SvD. Försvarsminister Peter Hultqvist får chansen att vara med igen efter att ha stått utanför sedan Trumpadministrationen tog över i Washington. Vid den amerikanske presidentens eget besök vid Nato i slutet av maj deltog enbart stats- och regeringschefer från försvarsalliansens 29 medlemsländer. Likaså vid det första Natomötet med den amerikanske försvarsministern James Mattis i Bryssel i februari…

Nu ska det kommande försvarsministermötet i Bryssel den 29 juni klaras av på en dag, enligt uppgifter om det preliminära programmet till SvD.

På agendan står fyra punkter, överst hur alliansen ska finansieras i framtiden och amerikanska krav på en jämnare fördelning av kostnaderna. Läs artikel

Här går ryskt jaktflyg upp mot USA:s bombare, svd.se

av

Spektakulära bilder från Östersjön visar hur ett ryskt jaktplan följer amerikanska bombplan under pågående Nato-övningen Baltops, där Sverige deltar. ”Ryssland vill markera närvaro”, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Bilder som visar hur en amerikansk formation med bland annat strategiska bombplanen B-52 och B-1 följs av ett ryskt jaktplan av typen Su-27 över Östersjön har släppts av det amerikanska försvarsdepartementet…

Enligt Stefan Wilson, chef för taktikavdelningen på Försvarshögskolan är bilderna spektakulära, men situationen i sig är inte dramatisk.

– De amerikanska planen flyger i internationellt luftrum och det är inget konstigt att rysk incidentjakt går upp för att visa sin närvaro. Båda sidor har ett intresse av att vara närvarande i det här gränsområdet mellan forna öst och väst, säger Stefan Wilson. Läs artikel

 

Olof Kleberg ,tidigare chefredaktör för VK: Putin ser realistiskt på Sverige, Västerbottens-Kuriren

av

Det självklara bör sägas tydligt. Som att det får stora följder i Östersjöområdet om Sverige (och Finland) skulle bli medlemmar i Nato. Det menar ju Natomotståndarna i Sverige och det inser nog de flesta Natoanhängare – här och utomlands.

Denna självklarhet understryks nu av president Putin i en intervju (VK 2 juni). Det är upp till svenska folket att bestämma om landet ska gå med i Nato – men ett medlemskap skulle ha en negativ effekt på våra bilaterala relationer, betonade han.

Ingen borde drabbas av upprördhet eller oro av detta. Vilket dock skedde, när den utrikesministern Sergej Lavrov för något år sedan sa att Ryssland i det läget ”kommer att vidta nödvändiga åtgärder”. Ändras spelplanen så ändrar olika parter sin syn. Mer eller mindre. Det senaste allvarliga exemplet var när Ryssland bröt den europeiska efterkrigsordningen genom att annektera Krim från Ukraina 2014…

För Sveriges del har det också medfört ett alltmer intimt militärt samarbete med USA direkt (inte med Nato). En avsiktsförklaring undertecknades sommaren 2016, under president Obama, om fördjupat samarbete på en rad områden. Den befästes med försvarsminister Peter Hultqvists besök hos sin kollega i USA, James Mattis, nu i maj. Mattis sa: ”vi kommer att stå vid Sveriges sida”.

Vad har Sverige gett i utbyte? Därom har det varit tyst…

Putin talar därför inte längre om Storryssland och en euroasiatisk union. I stället vänder han sig nu alltmer till väst. Men där möts han av motstånd (Tyskland och Frankrike) och oklara signaler (USA). Så just nu vet Putin inte vilken strategi han ska använda.

Han har i vart fall långt viktigare saker att bekymra sig för än Sverige. Läs artikel

Baltops 2017 -underifrån sett, forsvarsmakten.se

av

Den stora marinövningen, Baltops 2017, är inne på andra veckan. Övningen ger svenska marinen möjlighet att öva tillsammans med, men även mot, andra motståndare än de vanliga. Ett exempel är ubåtsjaktflygplan, något som ger den deltagande svenska ubåten utmaningar…

En modern ubåt behöver sällan visa någon mast eller periskop över ytan. De avancerade sensorerna som finns på ubåtens skrov fångar upp ljud från omgivande fartyg och ger tillsammans med annan avancerad utrustning en bra bild av vad som sker både över och under havsytan. På samma sätt ger det luftoberoende Stirlingmaskineriet möjlighet för ubåten att befinna sig i undervattensläge länge, utan att någon dieselmotor behöver startas som kan röja ubåtens läge. Detta ger ubåten en unik förmåga att färdas dolt för att operera över stora havsområden. Läs pressmeddelande

 

Bevara alliansfriheten

av
Bevara alliansfriheten
Bevara alliansfriheten

Utan att Sverige är militärt hotat från något håll har det uppstått en yvig debatt om Sveriges ställning som alliansfritt land. Steg för steg har politiska beslutsfattare och militärer ökat samverkan med den västliga militäralliansen Nato – utan att det finns några militära hot mot Sverige och utan att varje steg prövats mot bakgrund av Sveriges traditionella ställning som alliansfritt och fredssinnat.

Läs mer