Russia plans air defence reform, to bolster defences near Finland, reuters.com

Russia plans to overhaul its air defence forces after gaining new experience in the war in Ukraine and will also bolster its air defences to counter Finland’s accession to the NATO military alliance, a commander in Russia’s aerospace forces said.

Since Russia invaded Ukraine on Feb. 24 last year in what it calls ”a special military operation”, the fighting has descended into a grinding artillery war with extensive use of drones and missiles, testing the air defences of both Russia and Ukraine. […]

Demin (deputy commander-in-chief of aerospace forces)  that Russia would also bolster is defences after Finland, which shares a 1,300-km (800-mile) border with Russia, joined NATO.

”In these conditions, the air defense forces are working out issues of protecting the state border in the north-west of the country in accordance with the increased threat level,” Demin said. Läs artikel

Danske kampsoldater forlader Letland – de bliver ikke afløst, bt.dk

Om kun få uger rejser de 800 danske kampsoldater hjem fra Letland.

Ingen vil afløse dem på den yderste Nato-front mod Rusland, hvor de ellers blev sat ind under stor opmærksomhed for kun et år siden efter den russiske invasion af Ukraine. Det bekræfter både den danske bataljonschef, det danske forsvarsministerium og det lettiske forsvar over for Berlingske.

»Nu har man sendt de her to hold afsted, og så skal man hjem og samle kræfter, inden man kan være klar igen,« som bataljonschef Thomas Lunau siger til mediet. Läs artikel

Vad nu, Åland? 4 saker som Nato-Finland måste överväga, is.fi

Forskare och politiker funderar på om överenskommelsen om demilitariseringen av Åland finns kvar idag. Provinsledaren stöder fortsatt demilitarisering.

Åland har varit ett demilitariserat område sedan 1856. Ön får inte ha fasta soldater och kan inte befästas, beslutade stormakterna efter Krimkriget. Efter att Finland blev medlem i Nato uppstår frågan om överenskommelsen om demilitariseringen av Åland finns kvar än idag.

– Nu har Ryssland på ett visst sätt större chans att vara närvarande på Åland än försvarsmakten, påminner Henri Vanhanen, forskare vid Utrikespolitiska institutet. […]

Demilitariseringen av Åland  måste fortsätta, insisterar Ålands ende riksdagsledamot Mats Löfström (r). Enligt honom kommer Finlands Nato-medlemskap inte att påverka demilitariseringen av Åland.

– Natoländerna problematiserade inte demilitariseringen och det finns även andra demilitariserade områden i Natoområdet, som till exempel Norges Svalbard.

Enligt Löfströms mening innebär inte en demilitarisering att Åland inte kommer att försvaras. Enligt internationella överenskommelser har Finland rätt att försvara Åland.

– Natomedlemskapet stärker denna förmåga ännu mer. Läs artikel

Upplys Erdogan om vårt svenska grundlagsskydd, dn.se

Ingemar Folke, jurist

Trots Lagrådets avrådan har regeringen för riksdagen lagt fram förslaget att kriminalisera deltagande i terroristorganisation. Sannolikt kommer riksdagen att anta det. I så fall träder lagen i kraft den 1 juni. Regeringen hoppas att Turkiet tar sådant intryck av den nya lagen att man ratificerar Sveriges anslutning till Nato. Men de organisationer som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan Erdogan vill att Sverige ska ta itu med kan sannolikt fortsätta att bedriva opinionsbildning i skydd av de svenska mediegrundlagarna.

Regeringen utgår från att man med den föreslagna lagen ska komma åt ”sådan journalistisk verksamhet som bedrivs inom ramen för en terroristorganisation och som är en integrerad del av denna”. Om regeringen avser sådan verksamhet som bedrivs i tryckta skrifter och andra grundlagsskyddade medier, som exempelvis webbaserade publikationer med utgivningsbevis, misstar sig regeringen. En vanlig lag som terroristbrottslagen biter inte på verksamhet som skyddas av grundlagar som tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Läs artikel

Aurora 2023 skall ”Öka den militära förmågan att möta ett väpnat angrepp mot Sverige” – stärker övningen vårt nationella försvar?

Utgivarna

Den stora militärövningen Aurora 23 omfattar totalt 26 000 deltagare från svenska försvaret och från 14 andra länder (13 Nato-medlemmar och det alliansfria Österrike).

Scenariot bygger på att Sverige utsätts för påverkansoperationer och sabotage över hela landet, som övergår till militära angrepp.

Försvarsmakten poängterar att det gäller försvar av Sveriges territorium och att övningen innebär att man skiftat fokus från internationella insatser till ett nationellt försvar. Inriktningen understryks av att man övar förmågan att leda brigader med en divisionsledning vilket är vad som krävs för att slå en kvalificerad fiende.

Syftet är alltså ett territorialförsvar av hela landet men övningen kommer att synas främst i södra Sverige och på Gotland.

För en nationell försvarsopinion borde därmed Aurora 23 hälsas som ett viktigt led i att stärka försvaret.

Försvarsmakten framhäver med rätta betydelsen av att öva stora markförband. Det är vad som slutligen kommer att krävas för att kasta ut en utländsk makt som tagit en del av territoriet.

Trovärdigheten i den strategin kan dock fortfarande ifrågasättas då  politikerna trots löften om territorialförsvar fortfarande inte gett försvaret förutsättningar att bygga ett territorialförsvar. Idag har Sverige endast 1 1/2 övad brigad och ytterligare 2 kommer inte förrän om flera år.

Förutom stärkandet av det svenska försvaret är syftet med Aurora 23 att öva för att möjliggöra för utländska trupper att komma till hjälp. Det ligger i vårt eget nationella intresse att vi kan ta emot militärt stöd genom kollektivt självförsvar om vi blir angripna men att så stor vikt läggs vid utländskt stöd avspeglar svagheterna i det svenska territorialförsvaret.

Läs mer

Experten listade: Finland måste implementera dessa Nato-lösningar snabbt, verkkouutiset.fi

Google-översatt

Enligt säkerhetsexperten Jarno Limnell (koordinator) markerar Nato-medlemskapet en ny era i Finlands säkerhetspolitik. Limnell, som valdes in i riksdagen från Nyland, har sammanställt en lista med tio viktiga frågor på Twitter, utifrån vilka Finland enligt hans mening bör utforma sin Nato-strategi. Enligt experten behövs detta snabbt.

– Vårt NATO-medlemskap är en betydande andlig förändring för Finland till det tidigare sättet att tänka. Nu är vi ett militärt allierat land och vid sidan av det nationella perspektivet finns hela försvarsalliansens säkerhet. Den här kulturförändringen kommer att ta tid, men den kräver politiskt ledarskap, säger Limnell, doktor i militärvetenskap, arbetslivsprofessor i cybersäkerhet vid Aalto-universitetet.

Enligt honom är den största faran med medlemskap att man börjar kompromissa med sin egen försvarsförmåga.

– Det är väldigt viktigt att se till att upprätthålla vår vilja att försvara vårt land och vår försvarsförmåga – de kommer även fortsättningsvis att vara vår viktigaste garanti för militär säkerhet. Här är vi också ett exempel för Nato-länderna. […]

Enligt honom borde Finland också beakta att Natos medlemsländer själva bestämmer hurdan militär verksamhet, baser eller utrustning de ska ta med sig på sin mark. Anslutningsförhandlingarna innehöll inga begränsningar i detta avseende.

”Det finns nu ett behov av att förhandla och politiskt anpassa detta till konkretitetens nivå. Besluten är långtgående. Läs artikel

 

 

 

 

 

——-

 

Enligt honom borde Finland också beakta att Natos medlemsländer själva bestämmer hurdan militär verksamhet, baser eller utrustning de ska ta med sig på sin mark. Anslutningsförhandlingarna innehöll inga begränsningar i detta avseende.

”Det finns nu ett behov av att förhandla och politiskt anpassa detta till konkretitetens nivå. Besluten är långtgående.

 

Demilitariserade Åland är nu Nato-territorium: Vad ska göras åt det?, iltalehti.fi.fi

Google-översatt

Åland är ett demilitariserat område. Under vinter- och fortsättningskriget var infanteri, kustartilleri och luftvärn stationerade på öarna för att hindra Sovjetunionen från att ta över området.

Enligt den tidigare underrättelsechefen för generalstaben skulle ett avbrytande av demilitariseringsavtalet ge Finland bättre möjligheter att försvara ögruppen. Men enligt hans uppfattning kommer Åland inte att behöva permanenta trupper under fredstid.

Åland är ett viktigt och centralt område för Finland, som måste hållas under egen kontroll. Detta säger generalmajor  Pekka Toveri till Iltalehte. I april valdes han in i riksdagen från koalitionslistorna från Nylands valdistrikt.

– 80–90 procent av vår handel går längs de västra sjövägarna och går från Åland. Dessutom finns kommunikationskablar och andra kritiska funktioner i området. […]

Än idag ligger det ryska konsulatet i Mariehamn på Åland. Konsulatet inrättades 1940 efter vinterkriget på begäran av Sovjetunionen. Konsulatet övervakar nedrustningen av det demilitariserade Åland. Vid den tiden tvingades Finland gå med på Sovjetunionens krav.

– Ja, det är ganska mycket en överenskommelse bakom sin tid, när den andra avtalsparten också har upphört att existera efter att Ryska federationen ersatts av Sovjetunionen.

Även om demilitariseringen av området skulle hävas tror inte den tidigare underrättelsechefen för Finlands generalstaben att fler Nato-trupper än nationella skulle koncentreras till området.

– Jag tror inte att det skulle byggas någon större militärbas där. Det är inte nödvändigt för försvaret av Åland att ha en permanent militär närvaro där. […]

Enligt Toveris mening bör dock demilitariseringsavtalet sägas upp eftersom försvarsmakten vid behov skulle få en lättare möjlighet att utöka sin närvaro på Åland utan separata politiska beslut. Det skulle enligt honom göra det mycket lättare att försvara ögruppen.

För närvarande övervakas Ålands områden av Kustbevakningen under inrikesministeriet, som tillsammans med polisen representerar den finska statens säkerhetssida. Finska försvarsmakten är ytterst ansvarig för försvaret av Åland.

För närvarande övervakas Ålands områden av Kustbevakningen under inrikesministeriet, som tillsammans med polisen representerar den finska statens säkerhetssida. Finska försvarsmakten är ytterst ansvarig för försvaret av Åland. Läs artikel

 

India on a road not taken, deccanherald.com

MK Bhadrakumar, former diplomat

India’s policymakers understand that 13 months after the Ukraine war began, the world order will not survive in its previous form; and the country has to adapt quickly, since a prolonged period of big power confrontation is to be expected with Russia …

The struggle is attritional, and endemic to prolonged transitions. Meanwhile, the Ukraine crisis revealed an increasingly complex international picture, as important emerging economies — such as Brazil, India, South Africa, and most of West Asia.
Without doubt, the Global South will play a major role in shaping the outcome of the current struggle — and, indeed, many among them and their regions remember the brutal era of colonialism, and the bitter legacy of the US hegemony in the recent past. A great revision of the world order is under way. The bell tolls for the end of Western dominance of the international system. […]

Expectations are high that India will be on the right side of history — and be an anchor sheet of a democratised world order and of global governance rooted in genuine multilateralism, where all countries, big and small, have the space and freedom to choose their way of life. India should not shrink into the mindset of a ‘swing’ state or remain a ‘counterweight’ in the toolbox of some big power, content with short-term gains. Läs artikel

 

 

Vem är terrorist och vem är ansvarig när det i sådana sammanhang skrivs grundlagsskyddat?

Ingemar Folke, företrädde som advokat under åren 1980-2013 parter i yttrande- och tryckfrihetsrättsliga ärenden

Trots lagrådets avrådan har regeringen lagt fram förslaget att kriminalisera deltagande i terroristorganisation för riksdagen (proposition 2022/23:73). Sannolikt kommer riksdagen att anta det. I så fall träder lagen i kraft den 1 juni. Regeringen hoppas väl att Turkiet ska ta sådant intryck av den nya lagen att landets parlament ska ratificera Sveriges anslutning till Nato före Natotoppmötet i Vilnius den 11-12 juli. Men ger verkligen lagen det som Erdogan vill ha av Sverige? Regeringens uttalanden om vem som ska räknas som terrorist gör det i hög grad oklart om alla sådana organisationer som Erdogan ogillar i Sverige kommer att träffas av lagen. De svenska mediegrundlagarna ger sannolikt också sådana organisationer, med eller utan terrorism på programmet, möjlighet att bedriva opinionsbildning utan att komma i konflikt med den nya lagen.

I detta lagstiftningsärende framträder klart den tvetydighet och den obeständighet över tid som präglar ett begrepp som terrorist. En person som för den ene framstår som terrorist kan av en annan hyllas som frihetskämpe. Det är också en fråga om tid. Det är således välkänt att personer, som senare i livet hyllas som landsfäder och fredspristagare, i början av sin karriär har betecknats som terrorister. Nelson Mandela och Menachim Begin är båda exempel på detta. Det är svårigheterna att definiera vad terrorism är som har lagt hinder i vägen för försök som gjorts i FN att klarlägga begreppet i bindande konventioner. FN-konventionerna på området har i stället fått inriktas på olika slag av terrordåd, såsom flygplanskapningar och sjöfartssabotage.

Läs mer

Huvudspåret om Nord Stream: Stat ligger bakom, dn.se

Utredarna har tidigare konstaterat att det rör sig om grovt sabotage. Åklagare Mats Ljungqvist meddelar att förundersökningen fortsätter, men att det är ett komplext ärende.

”Det rör sig om ett brott vars omständigheter av naturliga skäl är svåra att utreda. Detonationerna har skett på 80 meters djup på havsbotten i Östersjön”, säger han, enligt ett pressmeddelande. […]

Det förekommer många olika uppgifter om vem som ligger bakom, och åklagaren vill inte spekulera. Men det står klart att det rör sig om en aktör med betydande resurser och kunskaper, enligt Ljungqvist.

– Vi utesluter inte att det skulle kunna finnas aktörer som inte tillhör en stat som har förmåga att göra det här. Men då är vi inne på ytterst få företag eller grupperingar. Med tanke på samtliga omständigheter är huvudspåret att det är en stat som ligger bakom, säger han till TT.

Förundersökningen bedrivs av Säpo under ledning av kammaråklagaren vid Riksenheten för säkerhetsmål. Det handlar om grovt sabotage på internationellt vatten riktat mot ledningarna, vars ägare inte är kopplade till Sverige, konstaterar åklagaren. Den svenska utredningens fokus är att ta reda på om svenskt intresse eller säkerhet hotats. Läs artikel

 

Finland Gives NATO a King in the North, foreignpolicy.com

[…] And Finland’s military is going to be put to NATO-standard tests almost immediately on entry. Though Finland has participated in low-level exercises with NATO troops before, the multinational Defender 23 exercise kicking off in Europe this month will see Finnish troops participating shoulder-to-shoulder with 9,000 U.S. forces, the first large-scale operation the Nordic country has conducted with the alliance. Finnish pilots will conduct overflights of the North Sea in F/A-18 Hornets during the exercise that spans 10 countries, German Air Force commander Lt. Gen. Ingo Gerhartz said in a press conference at the German Embassy in Washington on Tuesday. He sketched a scenario that maps how the alliance would respond to the invocation of NATO’s Article Five self-defense clause on the European mainland. From an airpower perspective, U.S. military officials are already looking at options to integrate Finland’s intelligence collection capabilities into NATO, as well as extending the ability of the alliance to operate in frigid conditions. And Finland has kept a “Winter War” mindset stemming from the 1939 Soviet invasion, Läs artikel

Ukraine War Plans Leak Prompts Pentagon Investigation, nytimes.com

Classified war documents detailing secret American and NATO plans for building up the Ukrainian military ahead of a planned offensive against Russia were posted this week on social media channels, senior Biden administration officials said.

The Pentagon is investigating who may have been behind the leak of the documents, which appeared on Twitter and on Telegram, a platform with more than half a billion users that is widely available in Russia.

Military analysts said the documents appear to have been modified in certain parts from their original format, overstating American estimates of Ukrainian war dead and understating estimates of Russian troops killed.

The modifications could point to an effort of disinformation by Moscow, the analysts said. But the disclosures in the original documents, which appear as photographs of charts of anticipated weapons deliveries, troop and battalion strengths, and other plans, represents a significant breach of American intelligence in the effort to aid Ukraine. […]

The documents do not provide specific battle plans, like how, when, and where Ukraine intends to launch its offensive, which American officials say is likely coming in the next month or so. And because the documents are five weeks old, they offer a snapshot of time — the American and Ukrainian view, as of March 1, of what Ukrainian troops might need for the campaign. […]

To the trained eye of a Russian war planner, field general or intelligence analyst, however, the documents no doubt offer many tantalizing clues and insights. The documents mention, for instance, the expenditure rate of HIMARS — American-supplied high mobility artillery rocket systems, which can launch attacks against targets like ammunition dumps, infrastructure and concentrations of troops, from a distance. The Pentagon has not said publicly how fast Ukrainian troops are using the HIMARS munitions; the documents do. Läs artikel