I ti dager skal rundt 20 amerikanske soldater øve på transport og oppsetting av missilsystemet SM-6 på den danske øyen Bornholm. I løpet av øvelsen vil transportfly av typen C-17 Globemaster lande på Bornholm Lufthavn. Det skriver det danske forsvaret i en pressemelding.

Soldatene skal øve på transport og oppsetting av Standard Missile-6 (SM-6). Øvelsen skal ikke innebære simulert skyting eller skyting med skarp ammunisjon, opplyses det.

SM-6 er et amerikansk ballistisk missilsystem som brukes til blant annet luftvern. Det kan ta ut innkommende ballistiske missiler og andre trusler fra luften, samt brukes i angrep mot fiendtlige fartøy.

Danmark gir vertsnasjonsstøtte under øvelsen og soldatene skal innkvarteres på Almegårds kaserne. Selve øvelsen skal foregå i øvingsfeltet Raghammer Skydeterræn.

– Vertsnasjonsstøtte er en viktig oppgave for Danmark, og øvelsen viser at vi, som alltid, er klare og i stand til å støtte våre nære Nato-allierte, sier sjef for Operationsstaben i Forsvarskommandoen, generalmajor Ulrich J. Hellebjerg. Läs  artikel

Till slut tröttnade USA på den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans dubbelspel. Erdogan har varit mer mån om att bevara sin goda relation med Putin än att få stopp på den ryska aggressionen.

Trots att Turkiet är Nato-medlem har landet inte infört några sanktioner mot Ryssland och dessutom fungerat som ett transitland för känsliga produkter som övriga Nato-länder infört sanktioner mot att sälja till Ryssland.

Detta trots upprepade amerikanska varningar de senaste 18 månaderna.

USA:s finansdepartement införde i går sanktioner mot fem stora turkiska företag och en turkisk företagsledare för att de hjälpt till att förse Ryssland med högteknologi och elektronisk utrustning som gör att Ryssland kan fortsätta producera bland annat drönare för användning i angreppskriget mot Ukraina.

Beslutet kommer bara några veckor innan det turkiska parlamentet åter öppnar efter sommaruppehållet. President Erdogan lovade vid sommarens Nato-toppmöte i Vilnius att se till att Sveriges Nato-ansökan ska godkännas ”så fort som möjligt”.

Han kunde ha sett till att parlamentet extrainkallades under sommaren men lät bli. Men ”så snart som möjligt” bör rimligen inträffa senast i början av oktober. USA:s sanktioner kan dock få Erdogan att förhala frågan ytterligare.

Läs artikel

Sist uke ble det avholdt en regelmessig runde med russisk-kinesiske konsultasjoner rundt arktiske spørsmål, ifølge det russiske utenriksministeriet.

I spissen for dialogen var Russlands arktiske ambassadør Nikolaj Korchunov – og Kinas spesialutsending til Arktis, Gao Feng. Andre deltakere var representanter for interessenter i begge land, både offentlige organer og andre typer organisasjoner.

– Det fant sted en konstruktiv og substansiell meningsutveksling rundt ulike tilnærminger for videre interaksjon i Arktis under nye geopolitiske forhold – i ånd av et omfattende strategisk partnerskap, skriver utenriksministeriet og fortsetter:

– Partene diskuterte i detalj realiseringen av felles prosjekter ved høye breddegrader, spesielt innenfor energi, investeringer, vitenskap og transport, inkludert utvikling og bruk av infrastruktur ved Den nordlige sjørute – samt utsikter for videre samhandling innenfor rammen av det sentrale mellomstatlige forumet i Arktis, Arktisk råd. Läs artikel

[…] Under Nato-toppmøtet i Vilnius i juli, ble det vedtatt at en ny styrkekommando skal opprettes i Norfolk, Virginia, USA, og sidestilles med styrkekommandoene i Brunssum i Nederland og Napoli i Italia. Norge flyttes fra Brunssum, der de er i dag, til den nye styrkekommandoen i Norfolk.

Norfolk skal ha ansvaret for nordområdene og Atlanterhavet, Brunssum, Sentral-Europa og Baltikum og Napoli, Middelhavet og Svartehavet.

– Utfordringen nå er at Norfolk ikke er klart ennå, så det kommer til å bli et tema under møtet, på hvor raskt hvert land kan bidra til oppbyggingen, sier Kristoffersen.

Ifølge forsvarssjefen er målsettingen at den Norfolk skal være fullt operativt innen 2025, og at alle de fem nordiske landene skal tilhøre den samme styrkekommandoen i Norfolk. Läs artikel

Ungerns regering klagar på att Utbildningsradions utbildningsprogram sprider lögner om Ungern och att svenska regeringen har godkänt det.

Men att UR:s program från 2019 uppmärksammas just nu följer på att Turkiets president Erdogan också trappat upp retoriken om det svenska Natomedlemskapet. […]

Ungern, tillsammans med Polen, är under så kallat artikel 7-förfarande inom EU. Det betyder att EU-kommissionen anser att Ungern åsidosätter EU:s grundläggande värderingar, som ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna”. Övriga EU-länder håller regelbundet en sorts förhör med Polen och Ungern.

EU-kommissionen har dessutom strypt pengar till Ungern och Polen till dess länderna genomfört reformer, som att garantera rättsväsendets oberoende och att bättre motverka korruption. […]

De senaste dagarnas utspel följer på att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan åter börjat mullra om medlemskapet. I hans fall handlar det om att amerikanska kongressledamöter inte vill godkänna att stridsflyget F-16 exporteras till Turkiet innan turkiska parlamentet godkänt Sveriges Natoansökan. Läs artikel

Den svenska och finska marinen har under de senaste veckorna genomfört en serie av snabbt uppkommen övningsverksamhet. Inom ramen för den här övningen har marinen mottagit och lett finska amfibieförband samt bidragit till en simulerad gemensam sjömålsstrid under finsk ledning. […]

Övningen genomförs inom ramen för det svensk-finska samarbetet FISE, som är Sveriges mest långtgående militära samarbete. Ledningen för övningen har delvis genomförts från Marinstaben på Muskö, där samverkan mellan Finlands och Sveriges operationsavdelningar har övats. Tillsammans har även det finska amfibiekompaniet Nylands brigad övat med svenska amfibieförmågor. Övningen visar både på det nära samarbetet mellan Sverige och Finland, samt den svenska marinens välutvecklade förmåga till samverkan med andra länders försvarsmakter. Läs pressmeddelande

Norsk Reservistforbund (NROF) mener at det i en tid med økt fokus på samfunnssikkerhet og totalberedskap, er viktig å ha forståelse for verdien av verneplikten, i tillegg til tjenesteplikten i sivilforsvaret.

Dette kan i en krisesituasjon gi samfunnet tilgang på viktige menneskelige ressurser på en måte som mange land misunner oss. Ukraina har vist oss verdien av å kunne kalle på befolkningen til både de stridende styrker og andre samfunnskritiske funksjoner.

Verneplikten i Norge er regulert gjennom Forsvarsloven, og beskriver plikten norske statsborgere har fra og med det året de fyller 19 år, til utgangen av det året de fyller 44, til å gjøre tjeneste i Forsvaret i fred, krise og krig. (Verneplikten gjelder ikke for kvinner som er født før 1. januar 1997.) […]

Verneplikten er et «gullkort» Norge besitter, som må anvendes med den nødvendige forutseenhet og klokskap for å skape nødvendig forsvarsevne både med hensyn til bredde, dybde og nødvendige kapasiteter.

NROF mener at forsvarsevne er avhengig av forsvarsvilje, og at det er viktig med snarlige tiltak for å styrke kompetansen på sikkerhet, forsvar og beredskap i hele befolkningen. […]

Forsvaret har i dag rundt 170.000 reservister, hvorav om lag 50.000 er disponert i styrkestrukturen. Av de som er i styrkestrukturen, er rundt 40.000 i Heimevernet.

Bruk av reservistene i Forsvaret er økonomisk fornuftig, da Forsvaret allerede har brukt betydelige ressurser på å utdanne dem. Reservistenes kombinasjon av sivil og militær kompetanse gjør dem også verdifulle. Reservister bør derfor brukes i større grad, både i stående og i mobiliserbare avdelinger. Läs artikel

Hungarian Foreign Minister Péter Szijjártó on Thursday accused Stockholm of making “unfair and unjust” remarks on the state of democracy in Hungary, which he said were in “contradiction” to Sweden’s bid to join the NATO military alliance, which Budapest hasn’t yet ratified.

“You urge our parliamentarians to ratify your accession to NATO, while you continue to accuse them as if they had destructed [sic] democracy in Hungary,” Szijjártó wrote in a letter to his Swedish counterpart Tobias Billström posted on X (formerly Twitter).

“This contradiction became now even stronger and definitely does not help your continuously raised demand to be fulfilled,” the minister warned about Stockholm’s NATO aspirations. Läs artikel

Ruska 23 luftoperationsövning ordnas 25.–30. september 2023. I övningen deltas cirka 60 flygplan och cirka 4 500 person.

I år utbildas kader och reservister speciellt i Lapplands och Satakunta Flygflottiljer. I övningen deltas cirka 2600 reservister. Alla Flygvapnets truppförband kommer att delta i övningen. Dessutom flygplan och personal från Finlands partnerland och allierade kommer att ta del i övningen. […]

Partnerna och allierande deltar i övningen med tiotal flygplan. Avdelningar från Sverige och Storbritannien kommer att delta i övningen. Sverige kommer att delta i övningen med JAS-39 Gripen stridsflygplan och Storbritannien med F-35 stridsflygplan. Svenska Gripens kommer att stöda sig i Pirkkala flygbas. De brittiska F-35 jaktflygplan kommer att stöda sig på hangarfartyget Queen Elizabeth utanför Norges kust och kommer inte att operera från finska flygbaser. Läs  pressmeddelande

Ukrainska piloter har nu fått provflyga Gripen-stridsplan. Det uppger försvarsminister Pål Jonson i ett skriftligt uttalande.

”Orienteringsutbildningen har avslutats och enligt den redogörelse jag fått från Försvarsmakten har utbildningen gått bra”, säger han.

Orienteringsutbildningen inkluderar provflygningar både i flygplan och simulator och genomgångar för markpersonal. Läs artikel

Det blev ingen amerikansk fred när Sovjet föll samman. I stället ökade USA:s krigföring utomlands, där den många gånger gjort mer skada än nytta, och dessutom genom sina stora kostnader också skapat en farlig instabilitet i USA.
Dessa slutsatser drar Frida Stranne i sin forskning om USA och om det berättade hon när hon besökte Hunnebostrands Folkets Hus på inbjudan av Bottna för Fred.

Frida Stranne är född i Halmstad och är lektor och forskare med särskild inriktning på amerikansk utrikes- och säkerhetpolitik. På senare tid har hon också studerat och skrivit om den inrikespolitiska utvecklingen och demokratins försvagning i USA. Hon är aktuell med boken Illusionen om den amerikans freden, som hon har skrivit tillsammans med Trita Parsi, född i Iran, uppväxt i Sverige, men verksam i USA och tre år i rad utsedd av Washington Magazine till en av 25 mest inflytelserika rösterna inom amerikansk utrikespolitik i Washington DC. […]

– Många länder hoppades att USA skulle axla rollen som unipolär makt på ett sätt som skulle främja deras utvecklng till fred och demokrati, berättade Frida Stranne.

Men så blev det inte riktigt.

– Det resulterade i allt utom fred utan i stället har vi sett en supermakt som svarat på alla hot med militära medel. USA har agerat och använd sin överväldigande makt, inte som stabiliserande utan på ett sätt som skapat instabilitet och i flera fall kaos, menade Frida Stranne.

Hon hänvisade inte minst till Mellanöstern där kriget mot terrorismen slagit sönder länderna och framkallat sekteristiskt våld och väldig oordning. Såväl Frida Strannes forskning som andras forskning visar att den här utvecklingen inte börjad med kriget mot terrorismen utan i början på 90-talet när kalla kriget tog slut. Läs artikel