Besvärjelser från EU-kommissionen, Lars-Gunnar Liljestrand

I juni i år publicerade Europeiska Unionens representant i utrikes frågor Federica Mogherini rapporten Shared Vision, Common Action –A Stronger europé. EU Global Strategy on foreign and security policy.

Rapporten är ett ambitiöst försök att ena ett allt mer söndrat EU men kom olyckligtvis strax före Brexit som dramatiskt ändrade hela den politiska scenen i Europa. Inte heller valet av Trump som president i USA fanns med i beräkningen.

Rapporten öppnar med erkännandet att ”Vår union är under hot.  Vårt europeiska projekt som har gett fred som aldrig tidigare, välstånd och demokrati är ifrågasatt.”

Bakgrunden är förstås den växande euroskepticismen i länder som Österrike, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Holland, Polen och även Sverige. (För att inte tala om Storbritannien som röstade för att lämna unionen).

Kommissionen pläderar för en starkare, mer sammanhållen union: ”Vi måste enas mer tvärs över olika interna och externa policies.” Kommissionen noterar uppenbarligen hoten från alltmer nationalistiska strömningar och försäkrar att det inte finns någon motsättning mellan nationella och europeiska intressen.

Detta framstår dock mest som besvärjelser från Bryssel i en tid när EU upplever sin största kris hittills.

Rapporten täcker en rad områden inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Läs mer

De tjugosju musketörerna, Henrik Brors , Fokus

Hela efterkrigstiden har Europa förlitat sig på USA. Nu bråkar EU om det är dags att ta till självförsvar.

– Estland är ju en förort till St Petersburg. Jag är inte säker på att jag skulle riskera ett kärnvapenkrig för ett sånt ställe…

Det första testet på Trumps säkerhetspolitiska avsikter kommer redan i januari, samtidigt som han ska tillträda som president. Då ska USA och andra Nato-länder placera 6 000 ytterligare soldater i Polen och övriga östeuropeiska medlemsländer. En styrka med pansarvagnar ska ambulera mellan länderna. Det är den största upptrappningen av tunga vapen i Europa från USA:s sida på tjugo år. Men nu säger president Vladimir Putins talesman att Ryssland hoppas att Trump ska stoppa detta…

För Hultqvists strategiska plan har ju i stället för EU och Nato varit ett direkt militärt samarbete med USA.

I juni fick han flyga till Washington och skriva under avtalet, och under hösten kom vicepresident Joe Biden till Stockholm och deklarerade att Europa är »ett okränkbart territorium«. S-MP-regeringen kunde avfärda snack om Nato-medlemskap och EU-försvar. Sverige behövde inga EU-högkvarter, man hade säkrat skydd av supermakten USA.

Donald Trump lär få svårt att kliva av USA:s åtaganden för övriga Nato-länder. Men det politiska priset för att kliva ur avtalet med Sverige är lågt. Läs artikel

Allt fler kränkningar av svenskt luftrum, svd.se

Sveriges luftrum har kränkts tolv gånger sedan årsskiftet, rapporterar SVT Nyheter. USA och Danmark står tillsammans för hälften av kränkningarna med tre incidenter vardera. Norge hamnar på tredje plats med två kränkningar. Ryssland, som ofta pekas ut som ett hot mot Sverige i den försvarspolitiska debatten, står för en incident. De övriga länderna är Frankrike, Tyskland och Estland som står för varsin händelse. Läs artikel

Ewa Stenberg: Billigare bråka om Nato än om försvarsanslag, dn.se

Danmark och Tyskland har den senaste tiden signalerat kraftiga höjningar av försvarsanslagen. I Sverige bråkar partierna i stället om Nato. Inget av de fem partierna bakom nuvarande försvarsbeslut vill tala kronor och ören.

Danmark kommer att öka sina försvarsanslag och satsa mer på nationell säkerhet, meddelade den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen i onsdags. För en dryg månad sedan, den 15 oktober, deklarerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel att Tyskland ska öka sina försvarsanslag kraftigt.

Men i Sverige råder lugn, trots att vi satsar mindre på försvaret än grannländerna. Partierna bakom försvarsbeslutet sitter still i korvetten. En utredning, Försvarsberedningen, ska tillsättas nästa år och diskutera anslagsökningar efter 2020. M har krävt att utredningen börjar redan i år. Det är ingen dramatisk konfliktlinje.

Den försvarspolitiska debatten handlar i stället om huruvida Sverige ska gå med i Nato. Det är förstås en viktig fråga. Men eftersom en majoritet i riksdagen är emot ett Natomedlemskap är det inte en genomförbar strategi för att möta en allt osäkrare värld de närmaste åren. Däremot gör den att partierna slipper tala om pengar.Läs artikel

ÖB om hotet: Svenska försvaret måste stärkas, Dagens Nyheter

Rysslands militära styrka fortsätter att växa under lång tid framåt. Det ökar riskerna för Sverige och försvaret måste stärkas, enligt överbefälhavaren Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist säger till DN att det ”är absolut nödvändigt” att öka Sveriges militära förmåga…

I juni 2015 beslutade de fem riksdagspartierna S, MP, M, C och KD att höja anslagen till försvaret fram till och med 2020. Liberalerna och SD ville satsa ännu mer på försvaret och V mindre.

Efter försvarsbeslutet 2015 så har läget i omvärlden försämrats ytterligare. I Ukraina fortsätter strider med rysk inblandning att kräva dödsoffer. I Syrien har Ryssland gått in med bomb- och robotanfall från flyg och fartyg. I Europa har IS terrordåd lett till att Sverige i Irak deltar i den USA-ledda koalitionen mot IS.

Närmare Sverige genomför Ryssland alltmer avancerade och överraskande övningar. Den ökade hotbilden bidrog till att ÖB i september i förtid återmilitariserade Gotland. I oktober sändes ryska Iskander-robotar och avancerade robotfartyg till Östersjöenklaven Kaliningrad. I början av 2017 kommer flera Natoländer att sända mindre trupper till Norge, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

– I Sveriges fall utgör Rysslands agerande, Rysslands upprustning och förmågor vår främsta utgångspunkt. Så länge den svenska försvarsförmågan inte utvecklas i takt med de förändringarna så kommer de operativa risktagningarna att öka.

Varningen kommer från Sveriges överbefälhavare sedan 13 månader tillbaka, Micael Bydén. Det är nya signaler. Tidigare har ÖB sagt att försvaret ”ägnar all kraft” åt att genomföra 2015 års beslut. Men när Micael Bydén förra lördagen höll ett inträdesanförande i Kungliga Krigsvetenskapsakademien sade han:

– Tiden är nu inne att se bortom inriktningsbeslutet. Avgöranden måste göras i närtid för att hantera den operativa risken på sikt.Läs artikel

”Låna 35 miljarder för att snabbt rusta upp försvaret”, Gunnar Hökmark, DN Debatt

Sverige alltmer ensamt. Genom att tillföra ett engångsbelopp som motsvarar 3 miljarder per år sedan 2004 kan vi snabbt komma ikapp genom att låta befintlig matriel återföras förband, förnya fungerande vapensystem och tillföra ammunition och beväpning som saknas, skriver Gunnar Hökmark (M).

Sverige behöver genomföra en snabb förstärkning av försvarsförmåga med ökade anslag under de kommande åren. Samtidigt behöver vi i nuet återhämta konsekvenserna av en försvarspolitik som sedan 2004 har förts på felaktig grund. Vi behöver därför göra både en engångsinsats för att omedelbart stärka svensk försvarsförmåga, beredskap och närvaro i och ovanför Östersjön.Läs artikel

Vårt försvar är militärt försvagat, Robert Sundberg, ledare i Sydöstran

Det sägs att i valet 2014 undrade moderata valarbetare vad de skulle svara väljare som kom in i valstugor och ville att partiet skulle satsa mer på försvaret. Valarbetarna framförde frågan till partiledningen, ytterst ledaren tillika statsministern.

Fredrik Reinfeldt ska ha svarat: ”Säg hej då!” Bakgrunden var att den moderatledda regeringen nedrustat försvaret. Pengar hade frigjorts från försvarsbudgeten för att användas till skattesänkningar…

Sverige är militärt försvagat då det säkerhetspolitiska läget försämrats med Rysslands upprustning i Östersjöområdet och Trumps krav på allierade i Nato om ökade anslag till sina försvar.

Läget är allvarligt för Sverige med ett litet försvar. ”Av Östersjöländerna satsar Sverige minst på försvaret” stod det på DN:s förstasida på tisdagen. Man kan fundera över vad Trump skulle säga om det svenska försvaret?Läs ledaren

Trump gör Europa svagt igen, Karin Pihl, ledare i norran.se

Donald Trump har tidigare sagt att han tycker att USA står för en för stor del av försvarsalliansens budget. Han har också antytt att USA kommer att lämna de baltiska staterna åt sitt öde vid ett ryskt angrepp. Tydligare argument för militär upprustning finns knappast…

Utöver att försvara sanktionerna och bistå Ukraina med lån måste Sverige rusta upp försvaret. För vår egen skull, men också för solidariteten. Om vi i Sverige inte kan försvara vår del av Östersjön ligger baltstaternas suveränitet pyrt till. Läs ledaren

Vem vill gå med i Trumps Nato? Anders Lindberg, Aftonbladet

…Det rimliga nu är att vi trycker på paus i Natodebatten och lägger energin på att prata om Sveriges försvar i stället. Det är uppenbart att mer pengar behövs och att nivån måste höjas snabbt. I en osäker värld är vårt ­nationella intresse att öka vår egna militära förmåga. Andra säkerhetspolitiska debatter är sidospår. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist på försvarsövning med sin finländske kollega, regeringen.se

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist reser till Finland för att med deras försvarsminister Jussi Niinistö genomföra ett bilateralt möte samt närvara vid militärövningen ”Northern 16”.

Sverige och Finland har ett nära försvarssamarbete som bland annat syftar till att utveckla våra försvarsmakters krigsduglighet och skapa kostnadseffektiva övnings- och utbildningsmöjligheter för båda parterna. Den finska övningen som försvarsministrarna besöker är ett av många exempel på detta samarbete. Från Sverige deltar ca 30-talet soldater och officerare. Läs pressmeddelande

Ansvar för vårt eget försvar, ledare i Nya Wermlandstidningen

…Förutom detta så måste vi nu vakna upp och ta vår egen försvarspolitik på allvar. Det måste vi göra oavsett Nato-medlemskap eller inte. Vårt läge i en allt mer säkerhetspolitisk betydelsefull Östersjö är mycket utsatt. Vi är också det Östersjöland som satsar minst på försvaret i förhållande till BNP – strax över 1 procent, en andel som dessutom kommer att sjunka de kommande åren om inget görs. Den blocköverskridande försvarsuppgörelsen är fullkomligt otillräcklig och var underfinansierad redan från början.

Det behövs ett snabbt och kraftigt resurstillskott för att visa omvärlden att vi menar allvar med att vilja försvara vårt eget land. Helst så att vi i närtid når upp i Nato-rekommendationen om 2 procent av BNP på försvaret. Viktigast är att återbesätta Gotland och att vi skaffar ett ordentligt luftvärn, samt ökar möjligheterna till snabba och rörliga insatser över hela vårt territorium. Det skulle öka stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet, som i dag närmast är ett säkerhetspolitiskt vakuum.Läs artikel

Årsbok om krig och fred – en anmälan, Mats Björkenfeldt

Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) årsbok 2016/2017 (Makadam förlag 2016) har titeln Krig/fred och innehåller sjutton bidrag av forskare från skilda discipliner. Rubrikerna är hoten mot freden, vägen till fred och hållbar fred. Boken avslutas med ett rundabordssamtal mellan Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori.

I boken görs inga direkta analyser av för- eller nackdelar med en Nato-anslutning för Sverige och/eller Finland. Vad gäller frågan om värnplikt påtalar Hans Blix ”att om värnplikten baserar sig på hela samhället kan den vara fredsfrämjande. Värnplikten bidrog därför till ett engagemang för fred eftersom alla i samhället riskerade att drabbas. I en yrkesarmé tar folk värvning och får betalt och då protesterar få mot krig, jämfört med värnpliktsarmén som leder till ett engagemang mot krig och för fred. Irakkriget 2003 hade knappast ägt rum om USA:s armé byggt på värnpliktiga…”

Vad gäller krigsrisken noterar Hans Blix att ”Ryssland är beroende av att sälja sin olja och kan inte starta krig hur som helst”. Han pekar på det som kallas mutual economic dependence, MED. ”Det är viktigt för freden. Mycket forskning tyder också på att ekonomiskt utbyte och ekonomiskt beroende spelar en viktig roll för en fredlig utveckling, och i dag är världens länder mycket mer beroende av varandra än för hundra år sedan.”

Läs mer