Vid ett sammanträde i riksdagen den 10 oktober med EU-nämnden berördes de militära förmågemål som Nato tilldelat Sverige och som Sverige åtagit sig att leva upp till. Som nog var och en lätt inser torde det vara hart när omöjligt att föra en verklighhetsförankrad diskussion om det svenska försvarets utveckling utan att medborgarna informeras om vad dessa förmågemål innebär.
Försvarsminister Pål Jonson berörde under sammanträdet de militära förmågemål, som vi har fått oss tilldelade i Nato, och förklarade:
”De militära förmågemålen är hemliga när det gäller kvantitet. Det man kan säga är att vi har ett behov av att stärka vårt luftförsvar genom
omfattande satsningar på luftvärn och antidrönarsystem i olika dimensioner. Vi har också ett behov av att fortsätta arbeta med att stärka
vår markstridsförmåga på ett antal områden, och vi har behov när det kommer till logistik, underhåll och reservdelar. Det är några av de saker
som har guidat våra preferenser.”
Vad innebär förmågemålet att ”stärka vår markstridsförmåga på ett antal områden”?
Hur hänger förmågemålen ihop med den utstakade inriktningen att göra Sverige till en logistikhub och ett baserings- och uppmarschområde för Nato, samtidigt som vår lilla armé ska koncentreras till insatser i utlandet?
Är förmågemålen hemliga även för riksdagens ledamöter, kan man inte låta bli att undra?
Om det bara är ”kvantiteten” som är hemlig så bör åtminstone full information om förmågemålen i övrigt omgående läggas på bordet. Så har inte skett vad vi kunnat se.
Vi skrev till regeringen den första oktober 2025 och begärde att få ta del av förmågemålen. På denna begäran som enligt lag ska behandlas skyndsamt har vi alltjämt inte fått något svar.
Vi återkommer så snart vi får ett svar.
En alltför långtgående sekretess beträffande Natosamarbetet och samarbetet med USA enligt DCA-avtalet är skadlig för en nödvändig debatt om det svenska försvarets inriktning och möjligheterna till folkliga förankring
https://data.riksdagen.se/fil/EDCEB3C3-96E3-4886-BAE1-60ECF5690592