Statsvetaren Björn von Sydow skriver i Statsvetenskaplig tidskrift nr 2/2025: Därför ska vi ha ett försvar. Författaren utgår från en äldre artikel där han resonerar utifrån olika tankeskolor. Den har nu försetts med en Eftertext 2024, som vi här tar fasta på.
von Sydow ställer frågan hur vi i vårt medlemskap i Nato ska hantera de säkerhets- och försvarspolitiska utmaningarna. Författaren gillar den ”radikala tankeskolan” och framhåller:
”Med medlemskapet understryks Sveriges karaktär av att vara del i den radikala tankeskolan. Det tidigare nära samarbetet med Nato har nu övergått till att vara ett medlemskap fullt ut. Det betyder att det mellan medlemsstaterna i princip inte finns några rustningar och internt förlitar man sig på avspänning (med ett frågetecken för Grekland – Turkiet). Detta leder också till att Sverige inte längre bör ha en egen ledningsförmåga vid sidan av Natos.”
Von Sydow citerar sedan ur sin äldre artikel:
”För egen del ser ju läsaren, att jag tror och hoppas att huvudutvecklingen oss människor emellan ska gå i den riktning som den radikala tankeskolan förespråkar.” Och:
”Så avrundade jag texten 2012. Mycket har hänt sedan dess, men huvudlinjerna står sig.”
Att visionärt främja en utveckling i riktning mot att ”Sverige inte längre bör ha en egen ledningsförmåga vid sidan av Natos”, skulle leda till ett prisgivande av landets säkerhetspolitik. Den tendensen ligger emellertid i linje med tongångarna under senare tid från försvarsminister Pål Jonson, överbefälhavaren Michael Claesson och arméchefen Jonny Lindfors, vilka verkar för att svenska styrkor ställs under Natobefäl i länder som Finland, Lettland och Polen, liksom för marina operationer i östersjön och bortom den. Att Sverige försvaras bäst utanför landets gränser och genom militär integration i överordnade multidomäna operationer, medan vårt territorium på det hela taget förblir ett militärt vakuum, är dock ingen hållbar försvarspolitik.
Artikeln av Björn von Sydow, tidigare Försvarsminister och Talman, samt Kungl Krigsvetenskapsakademiens Styresman, kan läsas här:
https://journals.lub.lu.se/st/article/view/28164/24439