[…] Dagens Ryssland må vara en korrupt diktatur, där den statliga propagandan flödar. Men paralleller till 1930-talet ger högst begränsade insikter. Att Putin visat sig allt mer hänsynslös betyder inte att han är en kopia på Hitler. Den säkerhetspolitiska situationen 2025 är inte heller densamma som 1938. Historiska lärdomar är generellt ofta vanskliga. I praktiken reduceras de lätt till retorik. Den som förespråkar total kompromisslöshet kan alltid vifta med München 1938. Krigsmotståndare har ett nästan lika tacksamt kort i Vietnamkriget, där linjen att aldrig vika ned sig slutade i totalt fiasko för USA. Även första världskrigets olycksaliga start används i bland som argument för vikten av förhandlingar. Men konflikter skiljer sig åt, både i tid och rum.
Ett slut på kriget i Ukraina kräver en självständig analys av maktförhållanden och militärteknik i dag, liksom en eventuell freds konsekvenser. Det gäller förstås även konsekvenserna av ett fortsatt krig. Uppskattningsvis har kriget hittills skördat över en miljon offer i döda och skadade. Om ett halvår har det pågått längre än andra världskriget för Rysslands och Ukrainas del. […]
Att Ryssland, närmare bestämt Vladimir Putin och hans krets, bär den moraliska skulden för slakten på slagfältet är helt självklart. Ryssland startade kriget 2014 och expanderade det kraftigt 2022. […]
Därför är en fredsuppgörelse som innebär frysta frontlinjer på många sätt försvarbar. En lösning som i viss mån skulle påminna om det över 70 år gamla vapenstillestånd mellan Syd- och Nordkorea som fortfarande gäller.
Men en fred måste också vara strategiskt försvarbar för Europas del. Ett avgörande villkor är att Putin inte ska kunna återuppta kriget igen. Ukraina behöver få säkerhetsgarantier från Väst, inklusive USA. Ännu viktigare är att Ukraina måste kunna ha en stark egen vapenproduktion och armé utan några restriktioner samt att Moskva inte får igenom några villkor som berör Ukrainas inrikespolitik och interna maktförhållanden. […]
Våra värderingar är inte universella. Det kräver att vi kan försvara oss. Vi kan inte bara blunda och tro att någon annan ska göra det åt oss, så som Europa i praktiken länge förlitat sig på USA. Men vi kan inte heller räkna med att en gång för alla få bort ondskan från världen genom att bomba eller predika bort den – den logik som dominerade under det tidiga 2000-talet olika interventionskrig. Illusionernas tid är förbi. Alternativet är inte cynism eller defaitism, utan att hantera verkligheten som den ser ut och försöka bemästra konsekvenserna så gott det går. Det är betydligt svårare. Läs ledaren