Försvarsberedningen lägger ribban högt när de kallar sin rapport om totalförsvaret 2021–2025 för ”Motståndskraft”, för om det är något som rapporten kartlägger är det vårt samhälles sårbarhet och bristande förmåga till uthålligheten under press. Rubriken skulle lika gärna kunna vara en galghumoristisk beskrivning av sakernas nuvarande tillstånd.
Läsaren möter rena katalogarian över aningslöshet, lättsinne och fromma förhoppningar. På punkt efter punkt har de ansvariga tagit för givet att det här med hot och prövningar är ett avslutat kapitel och inget som moderna människor ska behöva bekymra sig över och än mindre ägna tankemöda och resurser.
Och då tas ändå inte totalförsvarets militära delar, som ändå har kommit att ventileras med något större verklighetskontakt under senare år, upp i denna skrift. Till dem ska man återkomma i slutrapporten. Denna gång diskuteras alltså inte att armén i mobiliserat skick numera är stor som läktarpubliken på en halvbra allsvensk fotbollsmatch eller att en av Europas längsta kuststräckor ska försvaras av sju fartyg över och fyra under vatten. Det är andra och betydligt mindre kända brister som gås igenom. Läs artikel