Danmark har under en lång period varit USA:s mest pliktskyldiga trotjänare, i vått och torrt, och haft som mål att inhösta värdefulla lojalitetspoäng genom att delta i amerikanska folkrättsstridiga aktioner. Har allt detta varit förgäves? Det frågar sig nu en hårt pressad dansk statsledning, när Danmark gång på gång möts av amerikanska krav på att ta över Grönland, eftersom USA har behov av det. Trump har varit nog så tydlig med vad USA vill: Danmarks statsminister har klart avvisat kraven. Hon har fått stöd från många stater, däribland Sverige.
Mot den bakgrunden var det av betydande intresse hur Danmark skulle ställa sig när FN:s säkerhetsråd den 5 januari i år behandlade USA:s aggression mot Venezuela. Det är inte svårt att föreställa sig att statsledningen i Köpenhamn våndades över hur den skulle formulera sitt ställningstagande. Danmarks sändebud till FN inledde sitt anförande i linje med ett försvar för folkrätten:
“Since this Council met to discuss the situation two weeks ago, we have seen a drastic escalation, culminating in a large-scale military operation on 3rd January.
At our last meeting, Denmark urged all actors to strictly adhere to international law, and to de-escalate tensions and exercise the necessary restraint. Today, we echo the Secretary-General in his concern regarding the worrying implications of this military action. Independent of the situation in Venezuela, these developments constitute a dangerous precedent.
International law and the UN Charter as a pillar of the international security architecture must be respected by all states. Denmark recalls the foundational principle of international law that forbids states from threatening or using force against another state’s territorial integrity and political independence. This imperative is enshrined in Article 2, paragraph 4, of the UN Charter. Members of the United Nations Security Council have a special responsibility to uphold these principles.”
Men uttalandet övergår inte sedan från det underförstådda till att konstatera att det är USA som brutit mot FN-stadgans och att det är den aggressionen som kritiken helt och principiellt måste rikta sig emot. Ambassadören talar om ett hot mot fred och säkerhet när det i själva verket är fråga om en krigshandling riktad mot Venezuelas territoriella integritet och suveränitet. En adekvat och konsekvent reaktion hade varit att understryka att Venezuela har rätt till självförsvar och att stater har rätt att delta i kollektivt självförsvar på inbjudan av Venezuela.
Ett uppenbarligen chokat och vilset Danmark försökte i viss mån sätta sig på flera stolar samtidigt. Visserligen klargör ambassadören att även narkotikabekämpning måste ske i enlighet internationell rätt och FN-stadgans grundläggande principer, men därefter ansluter uttalandet nära till den europeiska jargongen om hur illa ställt det är i Venezuelas inre förhållanden, något som inte är relevant här, där en stat är utsatt för militärt våld från en annan stat.
Mot slutet framhäver anförandet “the right of Venezuelans alone to determine their political, economic, and social future, without coercion, pressure, or manipulation by external actors. No state should seek to influence political outcomes in Venezuela through the use or threat of force, or through other means inconsistent with international law”.
Inget vet säkert hur Trumpadministrationen kommer att agera. Danmark bör självfallet stödjas i försvaret av sin territoriella integritet. Danmarks linje i säkerhetsrådet kunde ha varit principfastare, men var i alla fall tydligare än vad som avhörts från flera andra europeiska stater, däribland Sverige.
Småstater har nu anledning att se om sina egna hus, återgå till att självständigt lita till egna krafter samt verka för bredast möjliga försvar för FN-stadgans grundläggande principer, som utgör den lilla statens yttersta försvarslinje. Medlemskapet i Nato är än så länge ett faktum, och andra kombinationer och allianser kan inte uteslutas, men för Sverige som småstat är det nödvändigt att i sådan sammanhang genomgående manövrera sig fram enligt en försvars- och säkerhetspolitisk linje som vidmakthåller svenskt självbestämmande så långt det bara går och har det egna nationella intresset som ledstjärna.
Uttalandet kan läsas här:
https://dkonunsc.dk/statements/05-01-2026-statement-for-briefing-on-venezuela