Länkar

Kerstin Lundgren (C): I mitt anförande – som Kenneth G Forslund inte hade möjlighet att lyssna till, herr talman – tog jag upp
frågan om alliansfria östliga länder. Jag nämnde Georgien, som är alliansfritt, och jag nämnde Ukraina, som är alliansfritt. I båda fallen äts ländernas territorier upp av vår stora granne Ryssland, som inte bryr sig om normer och inte bryr sig om den säkerhetsordning vi har varit överens om i Europa. Den alliansfria rösten, herr talman, önskar sig medlemskap i Nato. De önskar sig en tydlig säkerhet från demokratier.
Vad är problemet för Socialdemokraterna och Kenneth G Forslund när det gäller att bygga säkerhet tillsammans med andra demokratier för att vara tydlig mot vår stora granne Ryssland?

Kenneth Forslund (S) replik: Herr talman! Givet det geografiska läget och den historia som de tre baltiska staterna bär på som tidigare sovjetrepubliker tycker jag att det är förståeligt, självklart och till och med önskvärt att de är med i Nato. Kom ihåg att Socialdemokraterna i Sverige vid den tid då det var aktuellt med ansökan om medlemskap i Nato för de tre baltiska staterna var för detta, eftersom vi tyckte att det var relevant i deras fall. Att Sverige skulle gå med i Nato, utifrån sin historiska och geografiska position, är däremot en annan sak. Där delar jag inte Kerstin Lundgrens åsikt.

Kerstin Lundgren framför också det ganska vanliga brandförsäkringsargumentet – att vi ska teckna försäkringen innan det börjar brinna. Det är ju en enkel retorik, men jag är tyvärr inte alldeles övertygad om att Nato kommer att vara så snabba – trots allt – med att komma till undsättning. Det är tyvärr också så att det finns stora tvivel inom Nato vad gäller detta. Avslutningsvis måste jag säga, herr talman, att jag har både brandförsäkring och annan försäkring på bostaden hemma i Kungälv, och jag litar tyvärr mer på mitt eget försäkringsbolag än vad jag skulle lita på Nato. Läs protokollet sid 75 

Luftfartsverket och Swedavia kom i torsdags kom överens om att stänga flygledningen i tur och ordning Kiruna, Umeå, Åre-Östersund, och Malmö. Jobben flyttar till en central flygledning på Arlanda. Ett trotsigt och idiotiskt beslut. Och farligt. Och det ifrågasätts ekonomiskt….

Idiotiskt för att ur totalförsvarsperspektiv är beslutet både oklokt och troligen omöjligt att fatta om bara några år när totalförsvarsplaneringen fått upp farten. Från början skulle även Visby vara med. Men Försvarsmakten sade nej med emfas. Samtidigt är alla försvarsbedömare överens; det finns fler strategiska områden i Sverige än Gotland. Tre av dessa berörs i förslaget; Öresund, norra Sverige och Mellannorrland.

Lägg till att en centraliserad flygledning är lättare att slå ut i ett gråzonsscenario. Det kan ske genom cyberangrepp, fysisk infiltration med sabotage eller terrorattack. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och inrikesminister Morgan Johansson (S) som har krisberedskapen på sitt bord har all anledning att vara bekymrade…

Politiker i Jämtland behöver nu göra gemensam sak med Skåne, Norrbotten och Västerbotten för att uppvakta regeringen. Men det allra bästa vore om Shekarabi, Hultqvist och Johansson tog ett allvarligt samtal med infrastrukturminister Thomas Eneroth för att sätta stopp på en gång.

Trotsiga, idiotiska, farliga och kanske inte ens ekonomiska beslut är inget som gagnar Sverige. Läs ledaren

…The complexity and scale of the challenges at hand means that no European state can face them alone – the need for European cooperation is greater than ever. The current security situation calls for all European countries to engage in creating a Europe that is united and has the capacity to take responsibility for its own security. This is why Sweden was an active partner in the creation of the European Global Strategy and why we welcome the creation of the Permanent Structured Cooperation, PESCO…

The significance of the Baltic Sea Region to European security has increased. Russia has over the past few years showed a more challenging behaviour including violations of its neighbour’s territorial integrity. The military-strategic situation has deteriorated and the region has become less secure. Russia is clearly seeking to increase influence over what it considers as its area of interest. Sweden believes that challenges to European security must be met through cooperation and joint action. But on the national level, every country must take their share of the responsibility…

Germany and Sweden have a long tradition of co-operation bilaterally and multilaterally within the EU and within the framework of Sweden´s partnership with NATO. Our bilateral co-operation is excellent in the area of defence. To high-light the cooperation between our countries, me and the German Minister of Defence Dr von der Leyen signed a Letter of Intent (LoI) in late June this summer…

A strong transatlantic link is important for both European and American security. For the stability in the Baltic Sea Region, US and NATO presence is necessary. Sweden have a long-standing cooperation in the area of defence with the United States, which was consolidated last year through our Statement of Intent (SOI). It was signed by Secretary of Defence Carter and me, and was confirmed when I met with Secretary Mattis in May this year. The SOI covers five broad areas: Interoperability, Training and Exercises, Armament Cooperation, Research and Development and Multinational Operations. We have taken important new steps both at the political and at the military level…

The importance of Sweden’s partnership with NATO has grown as a result of the worsened security situation in our close vicinity. Political dialogue on common security challenges and how to counter them is essential and we are looking to further strengthen our cooperation with NATO in regional crisis. This includes modalities for information exchange, de-conflicting of activities and mechanism for political and military dialogue. About two weeks ago, our status as member of the Enhanced Opportunities Programme was renewed by the NAC. EOP is the bedrock of our cooperation with NATO and an important part of our defence and security policy. Läs talet

SVs partileder Audun Lysbakken mener debatten om Hæren og Heimevernet i stor grad føres på et sviktende grunnlag. – Vi krangler om noen gamle helikoptre til Hæren, men elefanten i rommet er de enorme summene vi skal bruke på F-35, sier han…

SV har i lang tid ment at kampflykjøpet binder opp for mye av forsvarsbudsjettet. Partiet kan finne en viss støtte for det i budsjettallene: En stor del av økningen i forsvarsbudsjettene de siste årene skyldes nettopp F-35. Hæren har derimot hatt en meget svak budsjettutvikling. Det henger blant annet sammen med at flere store, planlagte investeringer (oppgradering av stridsvogner, for eksempel) er blitt kansellert…

V ender i sitt alternative budsjett opp med insparinger på over 730 millioner. De ønsker til gjengjeld å styrke Hæren og HV med 550 millioner, og Sjøforsvaret med 235 millioner kroner.

– 268 milliarder er levetidskostnaden for kampflyene. Tenker du at balansen blir feil, og at man heller kan bruke noe av dette til andre formål?

– Ja. Det er F-35 som gjør at det er alt for lite penger til å modernisere Hæren og Heimevernet. Derfor viser de alternative budsjettene at vi er et parti som ønsker å bruke betydelig mer penger på landmakten enn det regjeringen gjør. Og det er nettopp fordi vi er villige til å kutte på to områder. Det ene er flykjøpet, og det andre er på omfanget av norsk krigsdeltakelse i utlandet. Den diskusjonen har vi ikke her, men den er faktisk helt fundamental – debatten om antall fly – for hvor mye penger vi har til å modernisere landmakten, sier Lysbakken til Aldrimer.no…

Fremfor alt ønsker SV et sterkere territorialforsvar. Partiet, som historisk ikke har vært ansett som noen klassisk forsvarsvenn, er i dag i større grad en forkjemper for et sterkt, hjemlig forsvar av Norge.

Björnen sover … ja! Den skicklige journalisten Mattis Göransson har skrivit boken Björnen kommer! Han har med mod utmanat stor del av Sveriges elit som skrämmer medborgarna till rädsla för Ryssland. Boken såldes redan de första dagarna i tusen exemplar och har fått mycket goda recensioner. Årets julklappsbok, menar Aftonbladet. Eller kommer den högdragna tystnaden att åter segra?..

Båda supermakterna är positionerade i Östersjöområdet med innehav av flyg, kärnvapen, missilrobotar med mera och försöker där, som i hela världen, att skapa tilltro till den förfärliga avskräckning som vi måste leva med.

Ett indirekt, defensivt värnpliktsförsvar för vår inre och yttre säkerhet kan ge Sverige fred, frihet för en lång framtid och möjlighet att verka för detta i vår omgivning. Läs artikel

Sverige satsar miljarder på nya luftvärnsvapen.  Nu står det mellan två alternativ skriver Dagens Industri. 8,5 miljarder kronor för franska vapen eller 10-12 miljarder för ett mindre antal amerikanska som inte räcker för att skydda Sverige.  Men regeringen ser ut att välja den dyra vägen.

Sveriges regering har tidigare gått ut med att de väljer amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Mångmiljardaffären blir ett av de dyraste planerade försvarsinköpen. Något definitivt beslut ska inte ha tagits ännu och enligt Dagens Industri står det fortfarande mellan två alternativ. ..

ngen vet när det beslutas definitivt om en andra delanskaffning av Patriot eller hur stor kostnaden blir om Sverige verkligen gör slag i saken och går på det amerikanska alternativet. Kostnaden beräknas kunna stegra sig till 25 miljarder kronor, medan fransmännen redan har lämnat ett så kallat målpris på 8,5 miljarder. Det är något som framgår av hemliga dokument som Dagens Industri har tagit del av. Priserna är så hemliga att oppositionspartierna i riksdagen inte känner till siffrorna och frågan är hur många i regeringskansliet som gör det.

I samma veva som regeringen beslutade om att begära ut en offert från USA hade FMW redan pressat fram ett bättre erbjudande från konkurrenten SAMP/T från Eurosam. Frankrike kunde även garantera att en leverans till 2019. Läs artikel

…Men detta skulle ändras i och med att Anders Fogh Rasmussen 2001 tillträdde som statsminister för en koalitionsregering mellan Venstre och De Konservative. Fogh Rasmussen, som skulle sitta till 2009, för att sedan 2009–2014 som förste dansk i en så ledande internationell position bli NATO:s generalsekreterare, skulle komma att genomföra vad som måste ses som en strategisk omorientering. För Rasmussen var inte realpolitiken nog som riktmärke. Världspolitiken måste också handla om värden, som ibland måste värnas med våld. I Fogh Rasmussens värld var Scavenius realpolitik feg och klandervärd. Danmark borde ha stått upp och slagits, oavsett offren. Danmark blev under Rasmussen följdriktigt, jämte Spaniens José Maria Aznar, en av George W Bushs och Tony Blairs mest trogna allierade i krigen mot Afghanistan och Irak. Danmark har med tanke på insatserna lidit stora personella förluster, över 50 soldater stupade (de allra flesta i Afghanistan), utan att detta förefaller ha väckt någon substantiell opposition mot krigsdeltagandet hos den allmänna opinionen. Man kan nog tryggt anta att en motsvarande situation i Sverige inte vore tänkbar…

Vilka konsekvenser har då den nya danska politiken i ett vidare perspektiv fått? Danmarks samarbete med USA har ökat väsentligt liksom den danska närvaron i Östersjön och landets specifika säkerhetspolitiska vikt i allmänhet. Den aktiva interventionspolitiken i tredje världen kan tyckas ha flyttat till närområdet. Den roll som NATO:s favoritmedlem i Norden som Norge både av strategiska och politiska skäl haft under de första femtio åren av alliansens tillvaro har fått konkurrens.

En strategisk omorientering genomförs och cementeras inte på dryga 15 år. Vad som skett skall inte heller karaktäriseras som ett skifte av dansk ”grand strategy” eftersom Danmark länge varit medlem i NATO. Men denna tydliga tyngdpunktsförskjutning i dansk säkerhetspolitik är i alla händelser värd att följa noga. Danmark ligger inte längre i någon säkerhetspolitisk skugga, om nu detta tidigare ibland varit fallet. Läs artikel

Det var nogle ganske imponerende billeder, som USA’s 7. flåde kunne lægge på sin Facebook-side hen over weekenden. Tre store hangarskibe af Nimitz-klassen var på øvelse med de japanske og koreanske flådefartøjer, som bl.a. inkluderede et japansk helikopter-hangarskib. Sidste gang, en sådan øvelse fandt sted, var ud for Guam i 2007…

For at få alle flyene om bord var den amerikanske flåde nødsaget til at tænke ud af boksen. Shoemaker kunne fortælle, at for at få hangarskibene USS Ronald Reagan, USS Nimitz og USS Theodore Roosevelt til søs siden nytår, har man måttet hente fly fra bl.a. vedligeholdelsesenheder og F-18 eskadriller på både øst- og vestkysten. Havde man ikke hentet fly fra disse enheder, ville hangarskibene ikke kunne stå til søs med det påkrævede antal kampfly. Konsekvensen af denne logistiske øvelse er, at går ud over uddannelsen af nye piloter, og at 300 søfolk måtte hentes fra andre enheder for at fylde hullerne ud i mandskaberne på de tre hangarskibe. Man måtte desuden hente reservedele fra andre enheder, som selvfølgelig har en negativ konsekvens på de øvrige enheders beredskab. Läs artikel

Aldrimer.no har fått tak i dokumentet som avslører hva Hæren selv mener om planene for landmakten. Mens regjeringen snakker om «satsing» og «styrking» har Hærens ledelse en mildt sagt annen oppfatning…

• Regjeringens satsing er «hovedsakelig finansiert gjennom å redusere den økonomiske rammen for landmakten».
• Andelen stående styrker betegnes som «svært lav».
• Det settes spørsmålstegn ved noen av forutsetningene i planen, blant annet at mobiliseringsstyrker må være «meget godt trent og blir tilgjengelige på meget kort tid».
• Forslaget vil ikke gi økt kampkraft før «tidligst 2028-2030», hevdes det.
• Anskaffelse av nye stridsvogner og artilleri er «skjøvet alt for langt ut i tid», skriver Hærstaben.
• «Kampavdelinger i dagens Panserbataljon og Telemark bataljon reduseres i antall og volum», heter det i dokumentet. Og til slutt:
• Hærstrukturen utvides ikke. «Strukturendringene er hovedsakelig basert på omfordeling av eksisterende materiell og personell», er den drepende konklusjonen.

…Hærsjef Odin Johannessen har tidligere gått langt i å kalle Hæren en papirtiger – selv når regjeringens opptrapping er fullført. Men det nye dokumentet fra hærstaben går lenger og er mye mer detaljert. Läs artikel

Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist tvingas återrapportera och förankra miljardaffären med amerikanska Patriotrobotar till riksdagen. Detta efter försvarsutskottets budgetbetänkande som justerades på torsdagen.

– Regeringen får ett bemyndigande att anskaffa medelräckviddigt luftvärn, men det ska förankras. När regeringen vet hur den här affären ser ut måste man komma tillbaka till riksdagen, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) till SvD efter mötet i utskottet…

Hur många eldenheter och robotramper som planeras ligger under sekretess. Enligt uppgift till SvD är det fyra eldenheter per luftvärnsbataljon och mellan tre och fyra ramper per enhet. Avsaknaden av kostnadsuppgifter gör att projektet ännu inte kan bedömas ekonomiskt i alla delar.

Om kostnaderna drar i väg kan Patriotinvesteringen tillsammans med andra stora materielprojekt – närmast E-versionen av Gripen och superubåten A26 – riskera att spränga taket i det samlade investeringsutrymmet på ”högst” 78 miljarder kronor för åren 2019-2027 som regeringen får bemyndigande att utnyttja. Eller att andra, mindre projekt måste strykas eller bantas ner för att klara den totala kostnaden. Läs artikel

Russlands nye forsvarsplan for perioden 2018-2025 legger opp til at landet skal bruke 19 trillioner rubler, tilsvarende 2660 milliarder kroner, på sine stridskrefter. Det er nyhetsbyrået TASS som melder dette. Russland fortsetter dermed en betydelig opptrapping av hele sin forsvarssektor. Spesielt ubåtvåpenet, Hæren, Luftforsvaret og de strategiske atomvåpnene har fått mye oppmerksomhet de siste årene. I tillegg har Russland trappet opp øvelses- og beredskapsnivået kraftig.

«Det nye statlige våpenprogrammet er nesten ferdig. De finansielle parametrene har vært gjenstand for en lang og opphetet debatt. Nå har vi landet på at det skal være 19 trillioner rubler. Programmet er på linje med tidligere planer i årlige budsjettbeløp, men ikke i absolutte beløp», sier Viktor Bondarev, pressesjef for det russiske overhusets forsvarskomité.

Russlands økonomi, er sammenlignet med mange EU-land, ikke spesielt imponerende. Bruttonasjonalproduktet er rundt 1,3 trillioner dollar. Det er bare litt mer enn et land som Spania, og kun omkring en tredel av Tysklands bruttonasjonalprodukt. Likevel er Russland en av verdens største militærmakter. Det skyldes i hovedsak to forhold. For det første produserer landet nesten alt av sine militære varer selv. Lønninger, innkjøp og råvarekostnader betales i rubler, ikke i amerikanske dollar. Og prisene er mye lavere i Russland enn i EU. Dermed får landet omtrent tredoblet effekten av sine forsvarsinvesteringer, sammenlignet med det EU eller NATO-land får.

I korte trekk: Russland kan kjøpe tre stridsvogner, mens Tyskland får råd til én for den samme summen. Den andre faktoren er at Russland ganske enkelt bruker en langt større del av sitt bruttonasjonalprodukt på forsvar. Russland bruker 5,4% av sitt bruttonasjonalprodukt på forsvar, mot 1,26% hvis vi igjen ser på Tyskland. Basert på denne pengebruken er Russland en mye større militærmakt, og kanskje sammenlignbar med Tyskland, Frankrike og Storbritannia til sammen. Läs artikel