Länkar

Sverre Diesens siste replikk til meg 25. august avdekker det som har vært og er hovedproblemet med hele Diesens fagmilitære forfatterskap: en endimensjonal, nærmest matematisk, tilnærming til krig hvor krigens sosiologiske og politiske dimensjoner er nesten helt fraværende. Avslørende i den sammenheng er utsagnet: « … de [mujahedin og Taliban] har lykkes i å konvertere (min utheving) hele krigen fra en militær styrkeprøve til en politisk tålmodighetsprøve …».

Utsagnet er meningsløst i den forstand at krig jo nettopp er en politisk tålmodighetsprøve, hvor den «militære styrkeprøven» riktig nok som regel er det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påtvinge motparten vår vilje. Og i den «militære styrkeprøven» er selve striden igjen riktig nok som regel det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påføre motparten nederlag.

Diesen later som om jeg forestiller meg at det eksisterer et lineært utvekslingsforhold mellom volum og utholdenhet, at litt mer volum alltid gir litt mer utholdenhet, og derfor litt mer forsvarsevne. Dette er en ren avsporing. Forholdet mellom volum, utholdenhet og stridsevne er selvsagt mye mer sammensatt. Men rent generelt, og som et eksempel, har selvfølgelig to brigader som kan avløse hverandre i front, større utholdenhet enn én. Läs artikel

Syrien har blivit en arena för alltmer tilltrasslade utländska storpolitiska intressen. Det kalla kriget mellan USA och Ryssland är en av komponenterna.

USA stöder militärt de syriska kurderna och den väpnade alliansen Syriska försvarsstyrkorna (SDF). Formellt är den amerikanska militären på plats för att bistå SDF:s styrkor i kampen mot terroristorganisationen IS.

Men det är ingen hemlighet att USA-soldaterna också skyddar personal från ett amerikanskt oljebolag, Delta Crescent Energy, som i samarbete med syrienkurdernas administration försöker rusta upp den krigsskadade syriska oljeindustrin. […]

De ryska och amerikanska militärledningarna har en överenskommelse om att inte gå i vägen för varandra. Ändå sker regelbundet smärre incidenter som riskerar att trappas upp till regelrätta strider.

I onsdags inträffade ett tillbud i ett ökenområde utanför staden al-Malikkya (Derik på kurdiska) i Syriens nordöstligaste hörn, nära gränserna till Turkiet och Irak. En rysk och en amerikansk patrull som färdades i terrängbilar stötte samman. Ryssarna, som följdes av helikoptrar, prejade ett av de amerikanska fordonen och fyra amerikaner skadades.[…]

I dag har USA cirka 500 soldater i Syrien, en minskning med cirka 1 500 man jämfört med för ett par år sedan. Men närvaron är omstridd: allt fler säkerhetsexperter ifrågasätter om den amerikanska militären verkligen ska ägna sig åt att skydda ett oljebolags personal i Syrien. Läs artikel

Läs också kommentar här på sajten om Sveriges deltagande i USA-koalitionen som tagit kontroll över oljan i Syrien.

Sverige har bjudit in USA att delta i de flygövningar som regelbundet genomförs med grannländerna på Nordkalotten. Den amerikanska flygvapenministern Barbara Barrett säger till DN att de sätter stort värde på att delta i övningarna.[…]

Så sent som den 21 juli i år antog USA:s flygstridskrafter en ny strategi för Arktis. Det enorma området påverkas av klimatförändringar med smältande is och tinande permafrost, rysk upprustning med nya baser samt tävlan om kontroll över sjövägar och naturresurser. För USA innebär det att en stabil säkerhetspolitisk buffert som hittills bevarat freden riskerar att eroderas, enligt strategin.

För svensk del är det intressant att notera att strategins kartor över det arktiska området sträcker sig ända ned till 60:e breddgraden – alltså till strax norr om Uppsala. Vikten av ett fördjupat samarbetet med USA:s allierade samt även med Sverige och Finland betonas i strategin. Läs artikel

Den 18 augusti störtades Malis president Ibrahim Boubacar Keïta i en statskupp. Kuppen följde på stora protester i Mali, som pågått sedan juni, mot bland annat utbredd korruption.

Sveriges ambassad i Bamako, Malis huvudstad, har nu i samråd med UD och Sida valt att frysa en stor del av biståndet till Mali.

– En sådan här förändring i ett land leder till oklarheter kring hur landet styrs och vem som har kontroll över pengaflöden. Då är det ganska vanligt att vi stoppar utbetalningar för att säkra att de satsningar vi gör och de pengar som berörs hamnar på rätt plats, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Det är tre projekt som omfattas och sammanlagt drygt 73 miljoner kronor, vilket är en stor del av det totala stödet till landet.

TT: Vad skulle krävas för att ni ska vara bekväma med att starta utbetalningarna igen?

– Att det blir en stabilisering av läget och att vi ser en tydlig process mot en civil regering, som man har en någorlunda konsensus om inom landet.

TT: Att Sverige fryser sitt bistånd, kan det orsaka oro eller fara för de svenska soldaterna i Mali?

– Det tror jag inte, de är i andra områden och regioner. Det är ganska lite koppling mellan de här sakerna. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till statskuppen och Sveriges militära närvaro i Mali.

Inte beredskapsövning, utan beredskapsinsats. Försvarsmaktens språkbruk kan tyckas vara en lek med ord, men inom försvaret leker man inte och begreppsapparaten är hårt knäsatt. Den pågående insatsen på och runt Gotland avspeglar en skärpt säkerhetspolitisk situation. En sedan tidigare planerad övning har därför övergått i förstärkt beredskap.[…]

Fast beredskap är inte bara militär. Under det kalla kriget fanns ett väl utbyggt civilförsvar, men som inte minst den ännu pågående coronakrisen påvisar återstår numera bara rester. I Norrköping har Nicklas Lundström (V) därför skrivit en motion om tillskott för beredskapsinvesteringar inom kommunen. Enligt Lundström kan det handla om allt från inköp av dieselaggregat till radioutrustning, att säkra ledningsplatser och köpa smittskyddsutrustning. Det är ett klokt önskemål som, inte minst givet erfarenheterna i närtid, borde vara självklart för fullmäktige att bifalla. Det duger nämligen inte bara att tala om potentiella hotbilder i allmänna ordalag eller presentera beredskapsplaner som saknar täckning i form av fysiska resurser. Kommunens säkerhetschef Richard Tjernström är entusiastisk och hävdar att det vore en dröm att kunna köp in utrustning. Fast egentligen borde det inte vara en dröm, utan en självklarhet. Verkställ! Läs artikel

Under två veckor, i slutet av augusti och början av september, övar marinen till sjöss med fokus på luftförsvar (strid mot flyghot) och ytstrid (strid mot andra fartyg). […]

Mellan den 24-27 augusti genomförs övningar i mellersta Östersjön, fritt till sjöss mellan Västervik och Nynäshamn. Fyra Visbykorvetter, stödfartyget HMS Carlskrona, en landbaserad underhållsenhet och ett finskt minfartyg deltar. Civila målflygplan kommer också att delta. Totalt omfattar övningen cirka 250 personer. Syftet med övningen är att träna besättningarna i att försvara sig mot hot från luften. […]

Mellan den 31 augusti och 3 september genomförs övningar i ytstrid i Hanöbukten under dagtid. Tre korvetter, ett patrullfartyg och två stödfartyg deltar. Helikoptrar från skvadronen i Kallinge deltar. Totalt omfattar övningen cirka 250 personer. Syftet med övningen är att träna besättningarna i att upptäcka, lokalisera och bekämpa andra fartyg. Läs pressmeddelande

Jag tackar för den fråga jag fick av Per Blomqvist (15 juli 2020) i ett öppet brev gällande försvaret. Frågan som han ställde till mig var vilken inställning jag har tagit i försvarsfrågan.

Försvarsfrågan är på många sätt en komplex fråga. Givetvis förespråkar jag som kristen fred och försoning och inte strid och konflikter. I ett idealsamhälle ser jag människan leva i fred, respekt och i försoning med varandra och med hela Guds skapelse, men tyvärr lever vi inte i den verkligheten än.

Därför finns behov av ett försvar. Vi behöver ett totalförsvar i Sverige för att markera och möjliggöra vår vilja till självständighet. Jag menar att det är nödvändigt för att kunna stå upp för de demokratiska ideal som har blivit grundbulten i vårt samhälle med dess strukturer. Självständighet gör det självklart möjligt att skydda våra grundlagsskyddade rättigheter som exempelvis yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet. I detta sammanhang är alltså totalförsvaret nödvändigt för att värna den konstitutionella självständigheten och friheten. Läs artikel

[…] Den utpregede pendlingen i helgene, som skjer fra nord til sør, er sterkt medvirkende til at befolkningsnedgangen er så stor som den er. En relativt stor andel av offiserskorpset, som innehar viktige stillinger i forsvaret nordpå, er registrert i kommuner sørpå.

Vi har i lang tid sett at en større del av offiserskorpset forlater landsdelen på torsdager og fredager, og returnerer først til sine tjenestestillinger nordpå ut på mandagen. Hvilken beredskap bidrar dette til, når ledere er borte store deler av uka?

Samfunnet må kreve at forsvarsledere, på forskjellig nivå, melder flytting, og bosetter seg i respektive kommuner nordpå. Det er en forpliktelse offiserene må ta på alvor. Jeg går ut fra at den nye oppegående forsvarssjefen ser dette dilemmaet. […]

En enorm forsendelse av fisk foregår fra Nord-Norge, og kjøres på kjøl og hjul sørover/til utlandet.
Denne fisken bearbeides ikke i Nord-Norge, men bidrar til arbeidsplasser og bosetting i andre land. Er det å vente at fiskerikommunene i Nord-Norge blør.
Det er en mye mer håndfast fiskeripolitikk som praktiseres på Island.

Der fisken eksporteres ubearbeidet ut av Island, har Island straffetiltak. Det gir trekk i kvoterettighetene til å fiske,  noe som straks merkes, og forandringer går mot bearbeiding i eget land/fylke. Slik fiskeripolitikk bidrar til å skape arbeid lokalt i sitt eget land/fylke, som igjen betyr styrking av bosettingen. Läs artikel

– I Russland blir Norge på mange måter sett på som USAs forlengede arm. Det er en farlig utvikling, mener NUPI-forsker Julie Wilhelmsen.

Det har vært hektisk militær aktivitet i Norges nærområder den siste tiden. Forrige uke trente norske jagerfly sammen med seks amerikanske B-52 bombefly. Deretter dukket den «hemmelige» amerikanske ubåten USS Seawolf utenfor Tromsø.

Onsdag denne uken fløy et overvåkningsfly av typen RC-135 langs norskekysten opp til Barentshavet. Flyet sirklet utenfor Kola-halvøya der den russiske nordflåten har baser for sin ubåtflåte.

– Jeg oppfatter at det har vært en økning i aktiviteten. USA har gitt tydelige signaler om at de må vil satse mer i Nord-Atlanteren. Det fører til at Norge blir stående i midten mellom USA og Russland, sier Julie Wilhelmsen, som er seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt.

– USA er vår nærmeste allierte. Norge har hatt et behov for å styrke forsvaret av eget territorium. Den raske løsningen på dette er å si ja til å bringe inn amerikansk militærmakt. På en måte er det forståelig, men det likevel en farlig utvikling, mener Wilhelmsen.

Historisk sett har Norge balansert mellom behovet for et godt naboskap og evnen til militær avskrekking mot naboen i øst. Men siden annekteringen av Krim har Norge i større grad knyttet seg opp mot Nato og deltatt i amerikansk aktivitet i nord.

– USA har en stor tro på å vise makt så nærme grensen til Russland som mulig. De tolker det slik at dersom de viser militære muskler så kommer Russland til å trekke seg unna. Men hvis man ser på uttalelser fra det russiske utenriksdepartementet eller utenriksminister Lavrov, så er ikke det tilfelle. Det samme står helt tydelig dersom man setter seg inn i de russiske militærdoktrinene, sier Wilhelmsen.[…]

Norge har på en måte gitt fra seg styringsmakten, mener Wilhelmsen.

– Man tenker at alt som er bra for USA, er bra for oss. Men slik er det ikke nødvendigvis. Norge blir på mange måter sett på som USAS forlengede arm. De siste fem årene har ikke Norge blitt sett på ikke lenger den sett på som den lille selvstendige pragmatiske naboen som man gjerne samarbeider med. Läs artikel

Den pågående etterretningsskandalen i Danmark er knyttet til et hemmelig etterretningssamarbeid med USA, ifølge Danmarks Radio (DR).

Forsvaret efterretningstjeneste (FE) skal ifølge DR ha gitt den amerikanske etterretningsorganisasjonen NSA tilgang til store mengder elektroniske data. Danske myndigheter vil ikke kommentere opplysningene.

Både FE-leder Lars Findsen og hans forgjenger Thomas Ahrenkiel ble denne uken permittert fra sine stillinger. Lars Findsen, som i fem år har ledet Forsvarets etterretningstjeneste (FE), ble sammen med to andre medarbeidere fritatt fra sine oppgaver mandag. Bakgrunnen var at FE hadde fått kraftig kritikk fra et kontrollutvalg for etterretningstjenesten. […]

Forsvarsminister Trine Bramsen opplyser mandag at departementet vil innlede granskning av saken.

– Jeg ser på saken med det aller største alvor. Det er helt avgjørende at vi kan ha tillit til at vår etterretningstjeneste handler innen sitt mandat, sier Bramsen i en pressemelding. Läs artikel

Vladimir Putin answered questions from VGTRK journalist and anchor of Vesti v Subbotu (News on Saturday) programme Sergei Brilyov. […]

Lukashenko said that when it comes to the military component, we have a treaty with the Russian Federation in the framework of the Union State and the CSTO, that is, a Collective Security Treaty Organisation, and these aspects seem to be covered by that Treaty. Somewhat earlier he said you agreed to provide assistance to Minsk at his first request.

What is meant by “these aspects”?

Vladimir Putin: There is no need to hush up anything.

Indeed, the Union Treaty, that is, the Treaty on the Union State, and the Collective Security Treaty (CSTO) include articles saying that all member states of these organisations, including the Union State, which consists of two states only – Russia and Belarus, are obliged to help each other protect their sovereignty, external borders and stability. This is exactly what it says.

In this connection, we have certain obligations towards Belarus, and this is how Mr Lukashenko has formulated his question. He said that he would like us to provide assistance to him if this should become necessary. I replied that Russia would honour all its obligations.

Mr Lukashenko has asked me to create a reserve group of law enforcement personnel, and I have done this. But we have also agreed that this group would not be used unless the situation becomes uncontrollable, when extremist elements – I would like to say this once again – when the extremist elements, using political slogans as a cover, overstep the mark and start plundering the country, burning vehicles, houses, banks, trying to seize administration buildings, and so on.

During our conversation with Mr Lukashenko, we came to the conclusion that now it is not necessary, and I hope that it will never be necessary to use this reserve, which is why we are not using it.

I would like to say once again that we proceed from the belief that all the current problems in Belarus will be settled peacefully, and if any violations are permitted by either side – the state authorities and the law enforcement personnel, or the protesters – if they exceed the framework of the law, the law will respond to this accordingly. The law must be equal for everyone. But speaking objectively, I believe that the Belarusian law enforcement agencies are exercising commendable self-control despite everything. Just take a look at what is happening in some other countries. Läs intervjun