Under rubriken ”Tryckfrihetsförordningen och juryrättegången i en föränderlig medievärld” berättar advokat Dag Wetterberg i Advokaten nr 1 att han höll ett föredrag på Kungliga Biblioteket den 2 december förra året, på vår äldsta tryckfrihetsförordnings (TF) från 1766 födelsedag. Artikeln är baserad på föredraget.
Tyvärr finns ett viktigt sakfel i artikeln. Wetterberg påstår att ”[D]et nuvarande systemet med jury i tryckfrihetsmål är inte en kvarleva från 1700-talet, utan en produkt av efterkrigstiden.” Det krig Wetterberg avser är det andra världskriget. Sanningen är emellertid att det var redan 1815 som juryn infördes i 1812 års TF.
Sakfelet får till följd att Wetterberg drar en alltför vittgående slutsats om skälen för att införa jury i tryckfrihetsprocessen. Han skriver: ”Juryn tänktes som en garant för att den ’lilla människan’ skulle skyddas mot en repressiv statsmakt, särskilt i mål rörande spioneri, högförräderi och andra brott mot rikets säkerhet.”
Men i 1947 års betänkande (SOU 1947:60) hittar jag inga spår av den tanken, när jag läser vad de tryckfrihetssakkunniga skriver om ”Juryn i tryckfrihetsmål” (s. 183 ff.). Där heter det fastmer bland annat:
”Vid tidpunkten för juryns införande [dvs. 1815] var ur folklig synpunkt huvudsyftet med juryn att denna skulle utgöra ett värn mot övergrepp från regeringsmakten och ämbetsmännen. Uppenbart har denna utgångspunkt genom den senare politiska utvecklingen förskjutits.” (A.a. s. 186, min kursivering.) Läs artikel