En av denna sajts utgivare, Anders Björnsson, har översatt tre volymer med klassisk tysk skönlitteratur till svenska. De kom ut under våren, och i samtliga spelar militära figurer huvudroller.
Den Riga-födde Werner Bergengruens samling berättelser Döden i Reval (Dialogos) inleds med en historia om hertigen Charles Eugène de Croy som ledde de ryska styrkorna i slaget vid Narva. Efter förlusten fördes han som krigsfånge av svenskarna till Reval, dagens Tallinn, där han efter några år avled till följd av hårt leverne. Men han bevarades som mumie i en av stadens kyrkor och begravdes först efter nära två hundra år.
Theodor Fontanes sedeskildring Irrvägar (CKM Förlag) är den omöjliga kärlekshistorien mellan en utfattig ung baron och ryttmästare och en duktig arbeterska som intrig. Den rörde upp känslor i Kejsartyskland när den utkom, trots – eller kanske just därför – att sådana här konkubinat var vanliga. Det mest upprörande och moderna var nog den jämlika relationen mellan de bägge kontrahenterna. Boken förebådar Effi Briest, det enda av Fontanes verk som hittills funnits på svenska. Den preussiska militärkulturen genomsyrar romanen.
Det kan man också säga om Fontanes sista roman Stechlin (Atlantis) från hans dödsår 1898. En gammal avsutten major sitter på sitt skuldsatta gods några mil norr om Berlin, ser tillbaka på sitt liv och märker hur marken rämnar under den klass han tillhör, lantadeln. Han har mycket bestämda uppfattningar om det mesta, inte minst om hur krig ska föras, och ser det tysk-ryska vapenbrödraskapet från Napoleonkrigens dagar som förebildligt.