President Sauli Niinistö hade en hektisk tidtabell i Archangelsk på torsdagen: först en utdragen paneldebatt, sedan ett kort möte med president Vladimir Putin. De bilaterala samtalen var så korta att de två statsöverhuvudena inte ens hann ta upp evighetsfrågan om krisen i Ukraina.

…Trumps politik, parat med personangrepp och rena lögner, har skapat ökad osäkerhet i världen och hotar att starta en ny kapprustning.

Oron inom Natolägret är påtaglig och förståelig. De allierade krävs på mera pengar, som mestadels går till den amerikanska vapenindustrin.

Bland svenska Nato-anhängare verkar panik ha uppstått. I stället för eftertanke och besinning hävdar de att just på grund av att Trump blivit överbefälhavare i kärnvapenalliansen måste Sverige gå med i Nato. Då kan man utöva inflytande inifrån. Vilken planet lever de på?

Gemensam säkerhet får man inte genom att gå med i Nato, då skapar man i stället en säkerhetspolitisk glaskupa, en illusion om västlig säkerhet, med Ungern, Polen och Turkiet som medlemmar.

Försvar ska vi ha, och nu tillförs nya resurser, värnplikten återinförs och samarbetet med Finland fördjupas. Men nutidens hot består också av klimatförändringar, organiserad brottslighet, flyktingströmmar, främlingsfientlighet, pandemier, cyberattacker, massförstörelsevapen i händer på opålitliga makthavare och terrorister, extrem fattigdom och skriande sociala orättvisor. Läs artikel

Den då och då uppblossande diskussionen om en europeisk försvarsdimension har aldrig mött någon genklang i Sverige. Det är nästan bara Carl Bildt som emellanåt tagit upp ämnet. Debatten här har när det gäller EU främst rört ekonomiska aspekter. Det var under folkomröstningskampanjen 1994 slående att säkerhetsfrågorna lyste med sin frånvaro. Den säkerhetspolitiska debatten har främst handlat om det bilaterala förhållandet till USA eller andra Nato-länder – och på senare år frågan om en eventuell anslutning till Nato. Det bilaterala samarbetet med centrala Nato-länder är i den sittande regeringens optik, ett slags Plan B om alliansfriheten skulle bli omöjlig att upprätthålla.

I Finland däremot har temat om EU:s säkerhetspolitiska dimension förekommit oftare. Finlands anslutning till EU 1995 motiverades både i ekonomiska och säkerhetspolitiska termer: det gällde att när tillfälle gavs förankra landet så fast som möjligt i den västliga världen. Detta var inte minst Paavo Lipponens huvudtanke under hans regeringschefstid 1995-2003. Även president Niinistö diskuterar emellanåt ämnet. Läs artikel

Det svenska politiska systemet måste omgående ta sig samman att snabbt upprusta landet. Svenska politiker måste vakna ur den försvarspolitiska och smått fredsromantiska törnrosasömn man befunnit sig i sedan 20 år tillbaka, skriver Peter Gerdman…

Det svenska politiska systemet måste omgående ta sig samman att snabbt upprusta landet. Carl B Hamiltons förslag är värt att ta på allvar så att inte budgettekniska skäl lägger hinder i vägen. Sverige måste omgående lämna perioden av ett ”enveckasförsvar” bakom sig och skaffa personal till alla krigsförband, förstärka luftvärnet bland annat med ett robotförsvar, höja förmågan i kustförsvaret med sjömålsrobotar, korvetter och ubåtar samt behålla de moderna Gripenplan som nu kommer att skrotas. Läs artikel

Værst står det til i hæren. En egentlig hær, der kan kæmpe selvstændigt uden støtte fra andre lande, eksisterer ikke i 2017. Hæren kan bedst beskrives som en milits, altså forskellige mindre hærenheder (ofte meget professionelle) som kampvogne, panserinfanteri, opklaring, ingeniører osv., men uden helt nødvendige enheder som artilleri, luftværn og panserværn. I dag kan hæren ikke opstille bare én enkelt brigade (den mindste enhed, der kan kæmpe selvstændigt, red.). For 15 år siden havde vi fire brigader med både artilleri, luftværn og panserværn.

Skal det siges meget direkte – og hvorfor ikke – må det konstateres, at i dag har Danmark ikke en selvstændig hær. Hæren mangler bredde, dybde og våbensystemer og kan nærmest beskrives som en »filial« af den britiske hær eller af en anden stor allieret. Det, vi har tilbage, er et antal veluddannede og gode kapaciteter, som vi så kan lade indgå i andre NATO-hær­enheder. Men sådan behøver det ikke at fortsætte. Läs artikel

WASA är inte enbart namnet på vårt förmodligen mest kända örlogsfartyg, utan även namnet på den pågående ubåtsjaktövningen i mellersta Östersjön. Den här veckan övar svenska marina förband tillsammans med ett amerikanskt flygplan med ubåtsjaktförmåga…

41.korvettdivisionen leder den pågående ubåtsjaktövningen där fokus ligger på att öka den operativa förmågan tillsammans med andra nationer. Förutom samövningen med det amerikanska flygplanet har de svenska fartygen även fått tillfällig förstärkning bestående av finska ubåtsjaktofficerare. Detta möjliggör kompetensutveckling för ubåtsjaktspersonalen i både Sverige och Finland, där det redan idag finns ett fördjupat militärt samarbete med. Läs artikel

Hans Wallmark (M): Försvarsmakten har på regeringens uppdrag inkommit med ett underlag där myndigheten redogör för internationella försvars- och säkerhetspolitiska förhållanden som bedöms vara relevanta inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut. Enligt Svenska Dagbladet, som har fått tillgång till dokumentet, är Försvarsmakten i underlaget tydlig med fördelarna i traktatsbundna försvarsförpliktelser. Ett exempel på ett sådant samarbete är försvarsalliansen Nato, där de gemensamma försvarsgarantierna utgör grunden…

På vilka grunder anser försvarsministern att de bilaterala försvarssamarbeten Sverige har i dag gör Sverige säkrare än om Sverige skulle vara medlem i försvarsalliansen Nato?…

Försvarsminister Peter Hultqvist: I en osäker omvärld är det viktigt att den svenska säkerhetspolitiska linjen är fast och tydlig. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Vi fortsätter att satsa på en ökad nationell militär förmåga i kombination med fördjupade samarbeten med andra demokratiska stater och organisationer. För att bygga detta nätverk starkt och hållfast behöver vi också använda oss av hela bredden av de utrikes- och säkerhetspolitiska instrumenten. Det skapar en förutsägbarhet, främjar fredlig utveckling och höjer tröskeln för militära incidenter och konflikter.

Den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik och har ett brett stöd i Sveriges riksdag. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller ett annat nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige skulle drabbas. Sverige ska därför kunna såväl ge som ta emot civilt och militärt stöd…

Av våra bilaterala försvarssamarbeten är det svensk-finska det mest långtgående och är högt prioriterat av regeringen. Genom att skapa handlingsfrihet att agera gemensamt höjs tröskeln för incidenter och angrepp, vilket i sin tur bidrar till ökad stabilitet. Samarbetet stärker den militära förmågan i respektive land och har blivit än viktigare mot bakgrund av händelseutvecklingen i vårt närområde…

Att i grunden ändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skapar en helt ny situation som kan riskera att bana väg för ett ökat spänningsläge. Regeringen tänker inte bidra till tvära kast i dagens osäkra läge. Vi kommer att fortsätta att arbeta med den grundläggande och långsiktiga strategin som handlar om att utifrån den militära alliansfriheten stärka den nationella försvarsförmågan, fördjupa bi- och multilaterala samarbeten samt bedriva en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik. Det här är åtgärder som höjer tröskeln för militär konflikt och bidrar till stabilitet och säkerhet i vårt närområde. Läs  debatten

Ett för stormakterna militärstrategiskt betydelsefullt tomrum fyller kärnvapenmakterna snabbt inför och under en väpnad konflikt, skriver Per Blomquist.

Raimo Jakola har i NWT gett oss två sakliga militära debattinlägg med betydelse för svensk strategi. Det första klargör stormakternas möjligheter att inledningsvis ingripa med moderna försvars- och anfallsrobotar med räckvidder över hela det nordiska området. Robotarna är flyttbara.

Sveriges framtida försvar måste anpassas efter dessa moderna betingelser, heter det i hans andra inlägg. Ett indirekt defensivt försvar bör organiseras, menar Jakola. Detta försvar skulle ge Sverige, Norden och därmed hela Europa en ökad säkerhet, menar jag.

Ett försvarat svenskt markterritorium, som Jakola föreslår, ger skydd åt alla Sveriges kringliggande parter. Redan detta är en styrka för hela EU. Dessutom ger ett svenskt försvar ett påtagligt skydd åt stormakten Ryssland. En överraskande slutsats? Ja, tyvärr för många, men likväl en geografisk och militär sanning. Läs  artikel

Prestationsförmågan är det främsta kriteriet när Finland ska skaffa jaktplan för att ersätta Hornetplanen.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser det som ”angeläget och naturligt” att resonera om ”styrkor och svagheter” med försvarssamarbeten – apropå ÖB:s syn på fördelar med försvarspakter som Nato i underlaget till regeringen som SvD avslöjade nyligen…

I det underlag som SvD rapporterade om pekar försvarsledningen – ÖB Micael Bydén och Högkvarterets chef Dennis Gyllensporre – på fördelar med ”traktatsbundna försvarsförpliktelser”, exempelvis enligt artikel 5 om kollektivt självförsvar i Natofördraget:

”Samarbeten torde i allmänhet vara mer trovärdiga om de grundar sig på traktatsbundna försvarsförpliktelser”…

– Det är därför naturligt och angeläget att det förs ett resonemang kring olika försvarspolitiska samarbeten och dess styrkor och svagheter, förklarade Hultqvist utan att utveckla saken närmare. Läs artikel