Stoltenberg før møtet med Trump: Vil holde NATO utenfor Syria, vg.no

Jens Stoltenberg tror ikke at Donald Trump vil trekke NATO med seg inn i Syria.
Onsdag kveld norsk tid møter NATO-lederen – Jeg vil være meg selv, sier NATO-lederen foran sitt aller første møte med USAs president onsdag kveld norsk tid.

Stoltenberg avviser alle spekulasjoner om uforutsigbarhet fra den nye amerikanske ledelsen når det kommer til NATO og kjernespørsmålet, felles sikkerhet:

– Det vi har opplevd så langt er entydige og sterke utsagn fra hele den nye amerikanske administrasjonen, om at de ønsker et sterkt NATO og et NATO som bidrar mer i kampen mot terror. NATO handler om sikkerhet, og der mener jeg budskapet et tydelig, sier Stoltenberg i Washington. Läs artikel

”Låt oss samarbeta med Ryssland mot terrorismen”, Sven Hirdman, svt.se

”President Putin har framfört sina kondoleanser till den svenske kungen för vad som hänt i Stockholm. Samtidigt har man från rysk sida klagat på att Sverige i praktiken avvisar allt samarbete med Ryssland”, skriver Sven Hirdman.

De två centrala frågorna i svensk säkerhetspolitik är förhållandet till Ryssland och till NATO. De har ett nära samband.

För några dagar sedan förövades ett fruktansvärt terrorbrott i Stockholms centrum. Den misstänkte förövaren är enligt uppgift en medborgare i Uzbekistan i före detta Sovjetunionen. Ett liknande terrordåd genomfördes en vecka tidigare i Sankt Petersburg av en kirgiz, också från Centralasien. På rysk sida har man lång erfarenhet av terrordåd i sitt eget land, inklusive av dåd med ursprung i Centralasien. President Putin har framfört sina kondoleanser till den svenske kungen för vad som hänt i Stockholm. Samtidigt har man från rysk sida klagat på att Sverige i praktiken avvisar allt samarbete med Ryssland.

Den svenska opinionen är den mest rysslandskritiska i hela Västeuropa. Många svenska politiker och ledarskribenter använder Ryssland som ett tillhygge för att påverka opinionen till förmån för ett svenskt medlemskap i NATO. Det är anmärkningsvärt att de politiker och ledarskribenter som förespråkar svenskt medlemskap av NATO inte vill inse konsekvenserna av sitt förslag…

Den nuvarande militära inriktningen av den svenska säkerhetspolitiken i konfrontation med Ryssland, vilken förordas av många debattörer, är att slå huvudet i väggen och leder inte till något gott vare sig i den nuvarande situationen av ett nytt slags kallt krig eller vid en fortsatt kall fred. Än mer obegripligt är att just i Sverige med sina långa fredstradition så har krigshysterin blivit som störst.

Under de senaste 25 åren har osäkerheten om Sveriges säkerhetspolitik blivit stor såväl i förhållande till den inhemska opinionen som vad gäller utlandets syn på Sverige. En sådan osäkerhet gagnar inte ett litet land som Sverige. Vi vill inte att andras felbedömningar skall styra vår politik. En uppryckning och mer realism behövs i den svenska debatten.

Vi kan inte agera som Groucho Marx: ”Gillar Ni inte mina principer, har jag andra”. Läs artikel

Norge och Nato, Anders Björnsson

Kommentar till artikel i Klassekampen 30 mars 2017 ”Fanga i Nato feudalismen”av Oddbjørn Magne Melle,
professor emeritus i historie

I slutet av 1940-talet fördes förhandlingar om ett skandinaviskt försvarsförbund mellan officiella representanter för Danmark, Norge och Sverige. De blev resultatlösa. Det var särskilt partisekreteraren i Det Norske Arbeiderparti som satte käppar i hjulet. Sveriges statsminister Tage Erlander och hans utrikesminister Östen Undén tog utgången som ett svårt nederlag, politiskt och personligt.

Finland, uppbundet av Sovjetunionen i Vänskaps-, Samarbets- och Biståndspakten, var av naturliga skäl inte indraget i dessa diskussioner.

Norge och även Danmark valde istället den andra option som stod till förfogande, nämligen medlemskap i Atlantpakten (Nato). Detta sågs av flera framträdande norrmän som en naturlig följd av den orientering över Nordsjön och sedermera Atlanten som hade varit en grundbult i i Norges utrikes förbindelser sedan Napoleonkrigen, då Norge – som lydstat till Danmark – tvangs in i kontinentalblockaden mot Storbritannien, med svält och andra umbäranden för det norska folket.

Läs mer

Vilken är Sveriges linje?

”Varje land har rätt att själv välja väg, oavsett vad de stora ländernas utrikesministrar tycker”, sade Margot Wallström i sitt tal på den socialdemokratiska partikongressen. Det är inte svårt att hålla med. I ett uttalande den 7 april efter USA:s robotattack på Syrien förklarade Wallström att det är ”viktigt att det finns en folkrättslig grund för agerande, men nattens robotattack reser också frågor kring hur detta kan vara förenligt med folkrätten”. Auktoriteter som Ove Bring och Martti Koskenniemi konstaterade omedelbart att USA:s agerande var ett solklart folkrättsbrott. Allt detta har vi redovisat på denna sajt.

I Wallströms kongresstal, som till stora delar handlar om utrikes- och säkerhetspolitiken, finns de amerikanska robotattackerna inte omnämnda. Dagen efter talet meddelar Svenska Dagbladet att ”EU står bakom USA:s angrepp på Syrien”. Någon officiell svensk reaktion på denna nyhets redovisar tidningen inte. Stödjer alltså Sverige, genom EU, USA:s folkrättsbrott? Vi vill inte tro något sådant. Det får inte lov att vara så att Sveriges utrikespolitik bestäms någon annanstans än i Stockholm.

Blix: Send investigators to Syria, not cruise missiles, Utrikesmagasinet

It is possible that the Trump administration’s signal of readiness to tolerate Assad encouraged the Syrian government to barge ahead for more military gain and to use gas against its own citizens. It also seems likely that a significant motive of Trump’s cruise missile attack against an airbase in Syria lay in US domestic politics. But the proper action after the gas attack would have been for the Security Council to order investigation under the UN Charter, concludes Hans Blix, former foreign minister of Sweden and former UN weapon inspector in Iraq.

On balance it seems probable that the attack with gas was undertaken by the Syrian government air force, but one would have wished an impartial UN group to establish this and to answer the question whether sarin – and not only chlorine – was used…

So, what should have been the action after the recent use of gas in Syria? The proper procedure under the UN Charter – that the US was instrumental in creating – would have been for the Security Council to order investigation and action. I am glad that Sweden clearly expressed that view in the Security Council on 7 April 2017. Russia and perhaps China might have made difficulties but with a little patience there might have been agreement as there was after the use of gas in 2013. To be sure, the UN is far from an effective governmental regime for the world, but the Charter prohibits the threat and use of force between members and these basic rules as well as the standing of the Council are further undermined when a great power ignores them and acts on its own. Läs artikel

 

En demokratisk blindsone, Bård Wormdal, nordnorskdebatt.no

Offentligheten er ført bak lyset i Norges militære forhold til USA. Helt fra 1954 fram til i dag har Norge og USA inngått omfattende hemmelige avtaler som ikke har vært en del av norsk NATO-medlemskap.

De tosidige avtalene mellom USA og Norge vil bli enda viktigere i årene framover. Norsk NATO-samarbeid er ofte kritisert for den sterke militære bindingen til USA. Norsk offentlighet har aldri fått si sin mening om dette tosidige militære samarbeidet med USA utenfor NATO.

Mye er fortsatt holdt godt unna offentlig innsyn, men store deler av dette militære samarbeidet mellom USA og Norge utenfor NATO-samarbeidet er det nå mulig å dokumentere.

* 1963: Samarbeidet utvides til overvåkning av interkontinentale raketter og satellitter. Den første Globus-radaren kommer i drift i Vardø for å følge sovjetiske raketter, mens Fauske II kommer i drift for å tappe opplysninger fra Sovjetunionens satellitter.
* 1994: Samarbeidet utvides igjen, blant annet om avlytting, COMINT. Avlytting av samband på Barhaug i Sør-Varanger, Vadsø og om bord i fartøyet Marjata…

Det er en alvorlig svakhet med det norske demokratiet at det ikke er åpenhet og debatt om en sentral del av norsk utenriks- og sikkerhetspolitikk. Offentligheten er ført bak lyset i Norges militære forhold til USA. Läs artikel

Nato försvarar inte FN-stadgans våldsförbud

Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande  med  anledning av USA:s attack mot Syrien.

Stoltenberg försvarar USA:s agerande och säger helt kort att : “NATO supports all international efforts aimed at achieving peace and a political solution in Syria.”

Som någon slags förklaring säger Stoltenberg att Nato betraktar attacken med  kemiska vapen som ett hot mot internationell fred och säkerhet.

FN:s säkerhetsråd kan med konstaterande av att hot mot internationell fred och säkerhet föreligger besluta om användande  av militärt våld.

Något sådant säkerhetsrådsbeslut finns dock inte.

Med den motiveringen ställer sig Nato utanför folkrätten och ger sig själv  rätt att bestämma  vad som är tillåtet militärt våld mot andra stater.

EU står bakom USA:s angrepp på Syrien, svd.se

Europas ledare radade i slutet av förra veckan upp sig för att om inte ställa sig bakom de amerikanska luftanfallen mot mål i Syrien, så åtminstone visa förståelse för dem. USA:s angrepp kan innebära att EU:s insisterande på en politisk – inte militär – lösning på kriget i Syrien mjuknar.

EU-länderna har under de fem år som inbördeskriget i Syrien rasat om och om igen understrukit den diplomatiska vägen som enda lösning på konflikten. En politisk, inte militär lösning.
Men de amerikanska luftangreppen mot flygfältet Shayrat i centrala Syrien tvingar de 28 EU-länderna att mer eller mindre aktivt stödja militära medel för att uppnå fred. Polacken Donald Tusk, som är ordförande i Europeiska rådet och tar ordet när EU:s regeringar gemensamt ska uttala sig i olika politiska frågor, skrev i fredags på Twitter:

”USA:s attacker visar beslutsamhet mot gasattacker mot civila som dödade 70 tidigare denna vecka. EU ska arbeta med USA för att stoppa brutalitet i Syrien”, skrev Tusk på det sedvanligt korthuggna språkbruk som används på Twitter…

Tusk och Juncker eller för den delen EU som block kan inte diktera för enskilda EU-länder vad de ska ställa sig bakom eller delta i för militära verksamheter. EU-länderna har inget gemensamt försvar eller försvarspolicy. De flesta EU-länder är också med i Nato och låter därför hellre försvarsalliansen, eller mindre konstellationer av Nato-länder i grupp, stå för militära initiativ i världens krigshärdar. Nato-länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien, är redan med i en USA-ledd koalition som även de utfört luftangrepp i områden som kontrolleras av terroristsekten Islamiska staten (IS). Läs artikel

Ett stärkt försvar med fortsatt militär alliansfrihet , s-kongressen

Vår säkerhetspolitik ska vara tydlig, långsiktig och utan tvära kast. Den militära alliansfriheten ligger fast. Detta är ett ställningstagande som aldrig inneburit passivitet, utan tvärtom ett aktivt ansvarstagande för avspänning, ökad säkerhet både för vårt eget land och för regionen som helhet.

Vi säger nej till medlemskap i Nato. 2015 bröts en långs tids nedskärningar i försvaret av ett nytt blocköverskridande försvarsbeslut som steg för steg stärker vår egen militära förmåga. Det sker mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde. Övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöregionen har 10 ökat. Rysslands olagliga annektering av Krim och de fortsatta aggressionerna i östra Ukraina hotar den europeiska säkerhetsordningen…

Att uppgradera den militära förmågan. Den operativa förmågan i krigsförbanden ska prioriteras och den samlade förmågan i totalförsvaret ska säkerställas. Tillgången till utbildad  personal ska tryggas och den återaktiverade värnplikten för både kvinnor och män ska användas till detta. Läs dokumentet

Kongressbeslut: Ny skrivning om vapenexporten, svd.se

Den socialdemokratiska partikongressen tvingade in skrivningar om vapenexporten i partiets politiska riktlinjer. Samtidigt avvisade kongressen formuleringar som antogs redan på förra kongressen 2013.

I partiledningens ursprungliga riktlinjer stod ingenting om den svenska vapenexporten. Efter jämkningar med ombuden godtog partiledningen formuleringen ”regelverket för krigsmaterielexport ska moderniseras, bland annat genom att ett så kallat demokratikriterium införs”.

Det blev också kongressens beslut. Men det fanns de som inte var nöjda.

– Det är en svagare formulering än vad vi skrev i Framtidskontraktet 2013. Där står det ”Sverige behöver ett skarpt regelverk som förhindrar vapenexport till diktaturer och länder som grovt och omfattande kränker mänskliga rättigheter”. Att denna notering saknas kommer att noteras, partivänner, sade ordförande i Tro och Solidaritet Ulf Bjereld. Läs artikel

Tydligt nej till Nato på kongressen, gp.se

I det första förslaget till politiska riktlinjer på området stod ”ett medlemskap i Nato är inte aktuellt”.
En för mild skrivning, enligt flera ombud och efter överläggningar på lördagskvällen ändrades det till: ”Vi säger nej till medlemskap i Nato”. En ändring som en rad ombud hyllade från talarstolen.
– Det känns väldigt bra att vi fått med den skrivningen i riktlinjerna säger Kenneth Persson, Dalarna…

Försvarsminister Peter Hultqvist håller med om att det är viktigt att göra en tydlig markering att det inte är aktuellt med ett Natomedlemskap. Däremot tycker han att det går mycket väl att samarbeta, utan att det ska tolkas som ett närmande till Nato.

– Det är ingen glidning. Antingen är man gravid eller så är man inte gravid, om man gör en liknelse, säger han. Läs artikel

Statsminister Stefan Löfven, Tal vid omval som partiordförande den 9 april 2017

…I samma breda enighet, ska vi bygga upp Sveriges totalförsvar.

Jag har mött många försvarsanställda här hemma, jag har övernattat med dem i Erbil, där de bistår Peshmerga i kampen mot Daesh, och tackat dem personligen i Mazar-e Sharif under försvaret mot talibanerna.

Det är kvinnor och män som har svarat, när Sverige kallat.  Men de behöver bli fler. Därför anställer vi fler soldater och återinför värnplikten. Som militärt alliansfritt land, ska vi alltid kunna freda vårt territorium.

Då behöver nya generationer vara redo att kliva fram – redo att försvara Sverige…

Vi behöver också skapa gemensam säkerhet tillsammans med andra. Sveriges insatser för dialog i utlandet, och att hitta gemensamma lösningar tillsammans med andra länder, skapar större säkerhet här hemma. Nu vacklar många om EU:s framtid. Men vi vet att EU måste vara en stark kraft i en orolig tid. En kraft som agerar enat mot terrorismen. En kraft som står upp mot Rysslands aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim, och mot Syriens avskyvärda övergrepp och gasattacker på sitt eget folk. En kraft som attackerar det enorma säkerhetshot som klimatförändringarna innebär. Detta arbete ska Sverige vara med och leda. När andra vacklar, ska vi kliva fram. Läs talet