När Europa inte längre kan luta sig mot USA vill de nordiska länderna hålla ihop i försvarsfrågan. Men betoningarna är helt olika – Sverige lutar sig alltjämt mot sitt samarbetsavtal med USA medan Finland vill ha mera EU-försvar.

Den aktuella frågan om relationen mellan de europeiska länderna och USA var ett av de huvudsakliga dikussionsämnena på de nordiska statsministrarnas möte i Bergen i Norge. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel har i ett färskt uttalande sagt att relationen mellan EU-länderna och USA har blivit allt svårare. Det gäller både klimatpolitiken och försvarsfrågorna inom Nato, där Trump har fortsatt kritisera Natoländer för att inte bidra tillräckligt till Natos gemensamma budget.

Finlands statsminister Juha Sipilä (C) säger i samband med statsministermötet att han önskar höra av kollegorna inom de nordiska Natoländerna, hur diskussionerna om den här frågan går inom Nato. Läs artikel

…Sovjetunionen, senere Russland, har helt siden etableringen av Nato på slutten av 1940-tallet hatt som et hovedmål å så splid blant de vestlige allierte. Man skulle derfor tro jubelen sto høyt i Moskva etter at den amerikanske presidenten Donald Trump på Nato-toppmøtet nylig sådde tvil om USAs Nato-forpliktelser. Spesielt sett i lys av at Trump tidligere har sagt at han mener Nato er utdatert og overflødig. Men Melby er ikke så sikker på at det bare er jubel i Moskva, men heller en slags skrekkblandet fryd.

– Til en viss grad er det dette Russland ville, men det får jo være grenser. Jeg tror ikke Putin er happy med USA ute av Europa, og at Europa blir så svakt at det popper opp nye makter, og at Tyskland blir den dominerende makten i Europa, sier Melby. Han minner om skepsisen mot den tyske gjenforeningen i 1990, ikke bare i Sovjetunionen/Russland, men også i USA, Frankrike, Storbritannia og en rekke vestlige land.

Melby sier Nato som troverdig forsvarsallianse er død det øyeblikket USA trekker tilbake sikkerhetsgarantien, altså prinsippet i artikkel fem om én-for-alle, alle-for-én.

– Da er det bare et tidsspørsmål før Nato ramler sammen, uavhengig av om USA formelt går ut eller ikke, sier Melby.

Han mener det da vil ta tid før de europeiske landene kan bygge opp sin egen forsvarsallianse uten USA, sannsynligvis i regi av EU.

– Det blir i så fall en veldig skummel situasjon, særlig for små Nato-land som Norge, sier Melby. Läs artikel

Angela Merkels markering mot Donald Trump öppnar för ett utrikespolitiskt skifte. Det anser många bedömare.

– Sverige skulle kunna vara en drivande partner när det krävs att EU-samarbetet ökar, säger Mats Karlsson, direktör vid Utrikespolitiska Institutet.

Angela Merkels tal i München gav eko i hela världen. Den tyska förbundskanslerns tolkning av den senaste tidens händelser kom strax efter att Donald Trump återvänt till Washington efter sin första utlandsresa som USA:s president. Flera bedömare anser att den utrikespolitiska sprickan vidgats dramatiskt.

– Hon uttryckte sig i plural. Därför får man anta att Merkels fastläggande av en ny riktning gäller även Storbritannien efter brexit. Storbritannien trodde att man gjort något taktiskt smart, men i själva verket har man hamnat på fel sida av historien, säger Mats Karlsson, högste chef på UI…

Han menar att Sverige kan dra nytta av den spricka som uppstått i utrikes- och säkerhetspolitiken och försvagningen av den transatlantiska länken:

– Det här är en möjlighet för Sverige. Vi måste förbereda oss på en annan tid som definierats sedan andra världskriget. Europas ledarskap måste kliva fram och definiera situationen. Vad vill Sverige göra? Frågan gäller även ett land som Finland, säger Mats Karlsson, som fäste sig vid en annan sak från helgens G7-möte på Sicilien:

– Alla hade förväntat sig att Donald Trump skulle säga något om Natos kapitel 5 (från 1949), vad gäller ömsesidiga försvarsförpliktelser vid eventuella angrepp. Men Trump som ledare vill inte uttrycka den förpliktelsen i fördragsordningen, konstaterar Mats Karlsson. Läs artikel

President Sauli Niinistö vill fortsätta som president men ställer inte upp i valet 2018 som Samlingspartiets kandidat. Istället vill han ha en valmansförening bakom sig. För att kunna ställa upp en kandidat i presidentvalet behöver en valmansförening samla minst 20 000 namnunderskrifter. Presidenten säger att han vill se hur brett stödet för honom är bland finländarna. Om man inte lyckas samla in tillräckligt många namnunderskrifter, kommer Niinistö inte att ställa upp i valet.

– Om man inte får ihop en valmansförening, vad har jag då i valet att skaffa, säger presidenten.

Presidenten uttalade sig på en presskonferens på Talludden i dag…

För det första har presidentens inflytande i partipolitiken minskat i takt med att presidentens inrikespolitiska inflytande har minskat. Partipolitiken spelar helt enkelt en allt mindre roll i presidentens jobb. För det andra verkar Niinistö tycka att Finlands utrikespolitik kan samla en bredare front bakom sig. Den utrikespolitiska situationen har enligt honom förändrats och läget i världen har blivit allt svårare att förutse. Trots att det i Finland finns olika utrikespolitiska åsikter, har företrädarna för de olika åsikterna stått eniga då frågan om vad vi ska göra nu uppstår, säger Niinistö.

Presidenten ser alltså att Finlands utrikespolitik kan sammanföra människor från olika partier. Läs artikel

Regeringens säkerhetspolitik hotar bli en fara för vår säkerhet och oberoende. Istället för att göra vad vi kan för att främja avspänning i regionen skickas försvarsministern fram med det ena aggressiva anförandet efter det andra. Han kastar sig nu i famnen på Trumps försvarsminister och hans anförande i anslutning till besöket i USA var extremt i sina angrepp på Ryssland och totala uppslutning till USA och dess militära avsikter. Här fanns inte ens ett försök till nyansering eller nykter analys av det globala världsläget. Hoten enligt den svenska regeringens uppfattning är uteslutande Ryssland och Kina och det är USA som tillsammans med sina vasaller, dit numera också Sverige vill räknas, måste upprätthålla världsordning och fred…

Svensk säkerhetspolitik idag borde liksom tidigare på alla nivåer verka för avspänning i regionen. Då är inte villkorslös uppslutning till USA lika lite som bombastiska angrepp på Ryssland i vårt intresse och inte heller att understödja och delta i militära styrkedemonstrationer. Försvarsministern tycks tro, med den militära logik som han gjort till sin och regeringens, att de kommer skrämma Ryssland och göra Putin beskedlig, ja lika bra som Trump. Men det enda resultatet lär bli nya militära aktiviteter från rysk sida och så rullar det på med ökad upprustning och ökad spänning. Läs ledaren

…2004 avvecklades driftvärnet, den del av hemvärnet som skulle skydda kritisk infrastruktur. Driftvärnet bildades 1944 och delar av det fanns knutna till Statens vattenfallsverk, Televerket, Postverket, Statens järnvägar och speciellt skyddsvärda objekt. De statliga verken har under 1990-talet bolagiserats och konkurrensutsatts vilket har gjort marknaderna för el, tele, post och järnvägar effektivare och mer dynamiska.

Det har varit en bra utveckling i sig, men en bieffekt har varit att infrastrukturen lämnats värnlös. Kraftstationer, elledningar och kommunikationsnät finns spridda över hela landet, över många olika operatörer, och är i praktiken obevakade. Radio- och tv-masten i Lillhärad, hamnen och kraftvärmeverket kan alla vara känsliga för sabotage, liksom industrin i Västerås som är en viktig leverantör till kraftindustrin. Driftvärnet avvecklades utan att ersättas av något, vilket har visat sig olyckligt då hotbilden förändrats…

Det är bra att regeringen återigen börjar använda termen totalförsvar, men det är också dags att fylla termen med innehåll. Läs artikel

Europa måste ta sitt öde i egna händer, när västalliansen splittras av brexit och Donald Trumps presidentskap, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel på söndagen.

– Tiderna när vi fullständigt kunde lita på andra är på väg ut. Det har jag upplevt de senaste dagarna, sade Merkel på ett valmöte i München.

För henne blir relationen mellan Tyskland och Frankrike framöver särskilt viktig. Merkel hade precis återvänt från G7-mötet, som slutade i lördags utan någon uppgörelse mellan USA och de sex övriga ledande ekonomierna om att förbinda sig till 2015 års klimatavtal. Hon beskrev resultatet av ”sex mot en”-diskussionen som ”mycket besvärligt, för att inte säga otillfredsställande”.

Trump ska ha delgett ”sina förtrogna” att han planerar att lämna Parisavtalet, enligt Reuters. Läs artikel

Finland står värd för en årlig Natokonferens i dag (29.5). En av de mest brännande frågorna är användningen av kemiska vapen i Syrien. Också Nordkorea och kärnvapennedrustning ska diskuteras…

Det finns tre sorter av massförstörelsevapen – biologiska och kemiska vapen samt kärnvapen. Ett biologiskt vapen är till exempel avsiktlig spridning av en sjukdom som ebola. Kemiska vapen utnyttjar giftiga kemikalier som leder till förlust av funktionsduglighet, bestående skada och död genom spridning av giftiga gaser.

– Kemiska vapen ser ingen skillnad på offren och drabbar alla i området de riktas mot. Barn, äldre – det gör ingen skillnad, säger Mikael Långström på utrikesministeriet.

Långström arbetar för att förebygga användningen av kemiska och biologiska vapen…

I början av april dog över 80 människor i en kemisk vapenattack i Syrien. Attacken inträffade i rebellkontrollerade provinsen Idlib och många länder har fördömt attacken. Bland annat USA, Frankrike och medborgarorganisationer skyller på den syriska regimen som leds av president Bashar Al-Assad. Ryssland pekar ut de syriska rebellerna som skyldiga. De påstår att en bomb träffade ett förråd där rebellerna förvarat nervgas. Syriska presidenten Al-Assad kallar incidenten en lögn och ett påhitt. Sedan incidenten har en utredning varit på gång. Vem eller vilka de skyldiga är har ännu inte offentliggjorts eller fastställts.

Utredningen om giftiga kemikalier använts sköts av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Vem som är skyldig, undersöks därefter av OPCW:s och FN:s gemensamt grundade undersökningsgrupp. Läs artikel