The accession of these two nations — which would be rapidly granted as war rages between Ukraine and Russia — is being presented as strengthening the alliance. However, the U.S., alone or in conjunction with its 29 NATO allies, many of which appear to field militaries mostly for show, would handily defeat Moscow in any continental contest.

That was evident even before Russia’s botched invasion of Ukraine. Now, two months into a conflict that was supposed to have overrun the latter in a few days or weeks at most, no one imagines that Moscow retains more than a shadow of the Soviet Union’s conventional military capabilities.

In truth, NATO expansion has never been about American security. Rather, it was meant to expand Washington’s defense dole in the name of promoting regional stability. […]

Neither Finland nor Sweden is under threat. Both are well-armed and friendly with the West; neither has major disputes with Moscow. Indeed, Helsinki maintained its independence as a neutral against the Soviet Union. Even the most Russophobic analysts offer no evidence that Russian President Vladimir Putin plans to conquer the two states and add them to an expanded U.S.SR. And if he attempted to do so, Ukraine’s experience suggests that the two would exact a terrible price. Läs artikel

Om Socialdemokraterna svängertill ett ja i Nato-frågan är det klappat och klart. Då kommer Sverige att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen, eventuellt tillsammans med Finland redan i maj.

Just nu pågår ett intensivt arbete i partiet för att förankra en eventuell historisk omsvängning. Under hela fredagen satt partistyrelsen, riksdagsgruppen samt distriktsordföranden i ett långt möte i riksdagens andrakammarsal för att diskutera frågan.

Redan under förmiddagen stod det klart att flera av partiets tungviktare kommer att användas i den interna dialog som nu i rask fart drar igång, där ett beslut ska förankras bredare via de 26 partidistriktens styrelser. […]

Tiden är knapp. Den 12 maj går partiet in i en ”beslutsprocess”, berättar Baudin. Senast den 24 maj ska partistyrelsen, som äger frågan, fatta beslut om Socialdemokraterna vill att Sverige går med i Nato eller inte. […]

Det hoppas Kristersson också.

– Det är den allra mest optimistiska tidshorisonten. Att vi ansöker i juni och att alla 30 länderna ratificerar på sex månader, det vore det bästa. Men jag tror inte vi ska räkna med att det kommer gå fullt så fort. Det snabbaste har varit fyra månader, vanligare är ungefär ett år. Inom ett år från beslutet har vi mycket goda chanser att vara medlemmar.

Kristersson säger också att han inte tycker att Sverige ska försöka få till undantag i sitt medlemskap, likt det Norge och Danmark har om kärnvapen, i ett ansökningsskede.

– När man går med så gör man det helhjärtat, avtalen ska vara rena. Sedan diskuterar man med Nato efteråt hur det ska utformas, exakt vad Sverige bidrar med och exakt vad som sker i Sverige. Det tycker jag är en fråga man tar efter medlemskapet. Läs artikel

Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina genomför nu Socialdemokraterna en säkerhetspolitisk dialog. Dialogen handlar om att partiet ska ha en ordentlig diskussion och öka kunskaperna om vad det förändrade säkerhetspolitiska läget innebär. Bakgrunden är det faktum att Putin-Rysslands krig i Ukraina har förändrat förutsättningarna i grunden. […]

Den 9, 10 och 12 maj är välkomnas alla intresserade medlemmar till digitala träffar. Där kan deltagarna, tillsammans med andra partimedlemmar och företrädare, delta i en ordentlig genomgång av det säkerhetspolitiska läget och diskutera vilka säkerhetspolitiska verktyg som är bäst för Sverige i ett nytt läge. Läs pressmeddelande

Nato är den viktigaste politiska frågan sedan andra världskriget. Nu plötsligt ska man få igenom ett beslut om medlemskap när en sansad diskussion är omöjlig. Det ska gå snabbt och enhälligt. Enhälligheten betyder att regering och partier är ense. Det brukar gå att ordna. Det finns en gammal krigstradition i Finland.

Att Finland bakom den offentliga retoriken skulle stå enigt om Nato är lika osannolikt som att det fanns någon enighet bakom riksdagens enhälliga tillbakavisande av fredsoppositionen 1943. Finland har en tradition att fordra enhällighet utåt. Det är en gammal militär logik som inte har något med vanliga människor att göra. Folk är inte eniga om de inte tvingas till det. […]

Just nu säger politiska opportunister att tryggheten i Nato är större än vad en anslutning kunde föra med sig av militära maktdemonstrationer. Jag ser det så här: Natoanslutning är en åtgärd vars konsekvenser är helt okända. Det är en spektakulär internationell politisk händelse. Ingen vinner på om denna upptrappning leder till sammanstötningar och krig med (taktiska) kärnvapen som sista argument.

Det är med en viss förstämning man noterar entusiasmen för militära lösningar. I stället borde FN stödas, liksom institutioner och tjänster för fred och konfliktforskning. Pengar kan användas bättre än till vapen och militär upprustning vars grundläggande psykologi är densamma som de kriminella gängens maktstrider i förorterna. Läs artikel

Some NATO member states want the war in Ukraine to continue in order to weaken Russia, Foreign Minister Mevlüt Çavuşoğlu said Wednesday.

In a televised interview with private news broadcaster CNN Türk, Çavuşoğlu said Turkey did not think that the Russia-Ukraine war would continue much longer following the peace talks in Istanbul.

”But following the NATO foreign ministers’ meeting, I had the impression that … there are those within the NATO member states that want the war to continue,” he said.

”They want Russia to become weaker,” Çavuşoğlu said, without directly naming any countries, as talks between Ukrainians and Russians appear to have stalled after the last face-to-face meeting in Istanbul last month. The talks were due to continue online. Läs artikel

Föreligger en så akut fara att Sverige i all hast, oavsett vad Finland beslutar, måste besluta om ansökan till NATO ­redan i sommar? Finns det en så överhängande risk att Ryssland i närtid anfaller Sverige att den risken motiverar en sådan brådska?

Mobiliseringen för ett svenskt Nato-medlemskap har trappats upp. Den ­påminner om aktiviteterna ­inför omröstningen om det svenska EU-medlemskapet. De historielösa politikerna och media går nu hand i hand och koncentrerar sin agenda till att främst tala om hur många svenskar som vid varje given tidpunkt är för ett medlemskap i Nato. Fördelarna lyfts fram. Nackdelarna berörs sällan och då marginellt. Läs insändaren

Artikel 5 i Nato-fördraget som en säkerhetsgaranti gentemot rysk invasion är en falsk trygghet. Så här står det i artikel 5; varje allierad är ansvarig för att avgöra vad den anser vara nödvändigt, inte nödvändigtvis militärt. Det beror på varje lands materiella resurser och är upp till varje enskilt medlemsland att bedöma hur det kommer att bidra.

Vid utformningen av artikel 5 i slutet av 1940-talet rådde enighet kring principen om ömsesidigt bistånd, men med grundläggande oenighet om hur detta åtagande skulle genomföras.

De europeiska deltagarna ville säkerställa att Förenta staterna automatiskt skulle komma till deras hjälp om en av undertecknarna skulle utsättas för attack. USA ville inte ge ett sådant löfte och detta återspeglas i ordalydelsen av artikel 5. Som vanligt gäller det att läsa det finstilta innan man skriver på ett försäkringsavtal. Läs insändaren

Inget beslut är fattat men det står redan klart att Finland kommer att ansöka om Nato-medlemskap. Det var budskapet när en delegation med finländska politiker besökte Stockholm. ”Det är redan klart vad slutsatsen kommer att bli”, säger Erkki Tuomioja (S), tidigare utrikesminister. […]

– Jag vill vara öppen med att det för Finlands del redan finns en stor majoritet som vill in i Nato. Även om ett formellt beslut inte är fattat är det klart vad slutsatsen kommer att bli. Detta säger jag oberoende av vad jag själv tänker, säger han.

Tuomioja, vars partiformellt inte satt ned foten i frågan, är själv kritisk mot hur den finska Nato-debatten spelats ut. Han tycker att den varit alldeles för ensidig och gått för snabbt.

– Vi måste förstå att historien inte började med invasionen den 24 februari och att den inte slutar när Putin avgår, han som startat det kriminella kriget. Det finns en historia som går längre tillbaka och en framtid som går mycket längre. Det borde vi noggrant analysera och dryfta.

Men om nu Finland går med menar han att det är oerhört viktigt att Sverige följer med.

– Vi fattar naturligtvis självständiga beslut, men det vore olyckligt om vi hamnade i olika positioner, det är ofördelaktigt för båda. […]

Är du orolig för hur Ryssland ska agera om ni går med i Nato?

– Det är en fråga som naturligtvis dryftats. Blir den finsk-ryska gränsen stabilare om vi är med i Nato? Vi har ju under 70 år haft en mycket stabil och oproblematisk gräns mot Ryssland. Däremot tycks de baltiska Nato-länderna ha utsatts för trakasserier. Vi vill inte se det vid den finska gränsen. Läs intervjun

I Skåne ska 10 000 socialdemokrater få möjlighet att tycka till om Sveriges framtida säkerhetspolitik, inte minst den heta frågan om att gå med i Nato eller inte.

Det är Niklas Karlsson, riksdagsledamot och ordförande i Skånes partidistriktet, som ska hålla i trådarna. Exakt hur det ska gå till är inte klart.

– Men alla socialdemokratiska medlemmar som vill får vara med i diskussionen. Och jag tror att många vill det, det finns ett djupt engagemang i säkerhetspolitiska frågor i partiet, säger han.

Henrik Fritzon är vice ordförande i Region Skånes styrelse och en av Skånes tyngsta socialdemokrater. Han säger nej till medlemskap i Nato.

– Om vi går med i Nato ökar spänningen i Norden och det blir skarpare gränser mot Ryssland. Vad som istället behövs på lång sikt är dialog och där kan Sverige vara med, säger han. Läs artikel