Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade i mars en arresteringsorder för Rysslands president Vladimir Putin. Denna oväntat kraftfulla åtgärd har välkomnats av många stater, även av USA som dock – i likhet med Ryssland – inte själv är anslutet till ICC.

Arresteringsordern kom nästan samtidigt som 20-årsdagen för ett annat folkrättsvidrigt krig: USA:s och Storbritanniens angrepp på Irak 2003. Det skedde utan stöd i FN-stadgan (rätt till självförsvar) och utan stöd av FN:s säkerhetsråd. Detta krig pågick i åtta år, åtminstone 300 000 irakier dödades (siffrorna är osäkra, några räknar till över en miljon), dess följdverkningar är alltjämt förfärande.

Fortsatt inrikes splittring mellan shia och sunni, sönderskjutna städer, onormalt många sjukdomar, förgiftade miljöer, grasserande korruption och klickstyre. Följderna framöver är dystra: unga har fått dålig skolutbildning, sjukvården är bristfällig, fattigdom råder.

Amerikansk militär begick otaliga krigsbrott: man bombade civila mål som sjukhus, genomförde kollektiva bestraffningar, begick våldtäkter, använde allmänt tortyr. Men ingen har ställts till ansvar – tvärtom beslöt president Obama att inte göra så. Likheterna med missdåd som rysk militär begår i Ukraina är slående. Samma brutalitet, samma hänsynslöshet mot civila, samma meningslösa förstörelse.

Läs mer

As chief of defense, retired General Jarmo Lindberg was the Finnish Defense Forces’ highest-ranking officer from 2014 to 2019.[…]

RFE/RL’s Georgian Service spoke with Lindberg about the evolution of Finland’s relationship with NATO, Finns’ volte-face on membership once Russian troops were pouring over Ukraine’s border, and the current war’s effect on NATO’s new northern flank. […]

RFE/RL: Finland’s defense forces are already interoperable with NATO, but still, should we expect any new bases and such? Should we expect growing numbers of the professional standing army?

Lindberg: […] If we’re talking about bases, then first we need to have discussions about what kind of a NATO profile Finland has — and those discussions are ongoing. Then afterward, when the profile is figured out together with NATO, then there can be smaller details, additional discussions. NATO is now very busy closer to Ukraine, having deployed a lot of forces closer to Ukraine, so probably this is not the first thing for NATO to do — to have a base here up north — because the more acute need is down south in Central Europe. […]

For Finland, being a neighboring country of Russia, after the Cold War ended, some other nations viewed us as being a bit conservative — having general conscription and large reserve forces and territorial defense — when a lot of [other] nations started to focus on crisis-management operations.

You know, with our history, and having fought during our history with Russia previously and during World War II, we kept up the combination of having the large reserve, general conscription, and when some other nations were giving up their weapons, selling their weapons, we were there buying the surplus weapons at a cheaper price because we wanted to keep up our traditional defenses.

But on top of the traditional capabilities, we were already buying the high-end, long-range, precision-guided weapons: the missiles for the air force, the rockets for the army, and the missiles for the navy.

The combination that Ukraine is looking for in this war that we are now watching — having sufficient forces, having the armor capabilities, having the tanks, having the missiles, the long-range capabilities, having the modern fighter jets and air defense — we have them all. So now people are saying that the defense planning in Finland has been correct for the war that we are now watching [in Ukraine].

This would be my advice to any nation: You need to plan in advance, and you need to have the capabilities in-country to defend your country, whether you are a member of an alliance or not. And you’re not freeriding an alliance; you have to be able to defend your own area and even help others, if needed, if you think that within the alliance somebody else is going to help you. It’s vice versa, and it doesn’t work [if] you don’t have the capabilities in your own country and you join the alliance and you say, ”OK, somebody come and help us, because we didn’t do our homework.” Läs intervjun

På lördagen meddelade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att all import av ukrainskt spannmål kommer att förbjudas. Sent i går kväll följde ett pressmeddelande från den ungerska regeringen med samma budskap.

På söndag tillade Polens teknik- och utvecklingsminister Waldemar Buda att förbudet också gäller transport av varor genom Polen. Förbudet i både Ungern och Polen varar till slutet av juni.

Besluten från de ukrainska grannländerna kommer efter att lantbrukare har demonstrerat mot låga priser på deras jordbruksprodukter. På grund av flaskhalsar i exporten från Ukraina har allt mer spannmål blivit kvar i Europa, och orsakat vad lantbrukarna kallar en översvämning av billigt ukrainskt spannmål.

Överutbudet av ukrainskt spannmål, oljefrön, socker och ukrainska fjäderfän och ägg har orsakat sjunkande intäkter för östeuropeiska lantbrukare. Redan i slutet av mars påpekades detta i ett brev från Polens, Ungerns, Slovakiens, Bulgariens och Rumäniens premiärministrar till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Läs artikel

Google-översatt

Janne Kuusela, chef för Försvarsdepartementets försvarspolitiska avdelning , förklarade på torsdagen vad Natos förebyggande avskräckning bygger på. […]

– I den nya modellen har Nato cirka 100 000 soldater i tio dagars beredskap, cirka 200 000 soldater i 10-30 dagars beredskap, och minst 500 000 soldater i längre, 30-180 dagars beredskap. Finland kommer så småningom att lägga in sina egna trupper i dessa truppkategorier, framhåller Kuusela. […]

I framtiden kommer Finland inte att skicka värnpliktiga till insatser utanför landets gränser. Soldaterna som är utplacerade i Natos beredskapsstyrkor är avlönad personal från försvarsmakten och frivilliga reservister.

Allmänheten får inte veta vilken sorts trupper Finland reserverar under Natos europeiska befälhavare. Läs artikel

The construction of barbed-wired fence along Finland’s long border with Russia — primarily meant to curb illegal migration — has broken ground near the southeastern town of Imatra less than two weeks after the Nordic country joined NATO as the 31st member of the military alliance.

The Finnish Border Guard on Friday showcased the building of the initial three kilometer (1.8 mile) stretch of the fence to be erected in Pelkola near a crossing point off Imatra, a quiet lakeside town of some 25,000 people.

Finland’s 1,340 kilometer (832 mile) border with Russia is the longest of any European Union member. Läs artikel

Åland ska inte militariseras, säger tidigare försvarsministrar. De ser en ändring i Ålands status som ett onödigt risktagande och en provokation gentemot Ryssland.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått finländarna att ifrågasätta många gamla sanningar. En av dem är Ålands demilitariserade status, som har varit i kraft i nästan 170 år. Soldater eller vapen får inte föras till Åland under fredstid och ögruppen får inte rustas. Allmän värnplikt gäller inte ålänningar.

Nu talas det en del om huruvida det är möjligt att försvara Åland om Finland inte får ha fasta militära styrkor på öarna. Vidare diskuteras det ryska konsulatets existens i Mariehamn. Många ser det som konstigt att demilitariseringen av de strategiskt viktiga öarna övervakas av det ryska konsulatet i Mariehamn sedan 1940.

Demilitariseringen av Åland har stöd åtminstone i den nuvarande riksdagen.

Men då man tittar på svaren i Yles valmaskin visar det sig att hälften av de nya riksdagsledamöterna håller med – eller delvis med – om att demilitariseringen av Åland borde överges. Det största stödet för detta finns bland borgerliga partier och Sannfinländarna. Läs artikel

Clear differences are emerging within the Ukrainian government as to whether Ukraine should make the reconquest of Crimea a nonnegotiable goal of its war effort or be prepared to trade at least provisional Russian control of the peninsula for Russian concessions elsewhere. This issue also has the potential to create a deep split between Kyiv and Western governments, which fear that Crimea and control of the strategically vital military base of Sevastopol might be the point on which Moscow would be willing to escalate toward nuclear war. The question is becoming more urgent as Ukraine prepares for an offensive that could potentially allow it to cut the land route between Russia and Crimea.

My own research in Ukraine last month suggests that Ukrainian President Volodymyr Zelensky would have very great domestic difficulty in supporting a cease-fire leaving Crimea in Russian hands. Not only would this face strong opposition from hard-line nationalists and the Ukrainian military, but the Ukrainian government has helped foster a general public mood that Crimea must be recovered at all costs.

In a departure from the previous government line, Andriy Sybiha, the deputy head of the presidential staff and a veteran Ukrainian diplomat, told the Financial Times last week: “If we succeed in achieving our strategic goals on the battlefield, and when we are on the administrative border of Crimea, we are ready to open a diplomatic page to discuss this issue … [though] this doesn’t mean that we exclude the way of liberation [of Crimea] by our army.”

In a recent interview rebroadcast by Radio Liberty, another advisor to Zelensky, former journalist and hard-line nationalist politician Mykhailo Podolyak, took a very different line from Sybiha, ruling out any compromise with Russia:

Could there be talks about a diplomatic way out of Crimea? … Yes, of course, if [Moscow] starts withdrawing those troops today, then we can wait a day, two or three, while those troops leave together with the [Russian] inhabitants.[…]

A substantial minority, however, said Ukraine should be prepared to give up Crimea in return for peace and the return of the territory taken by Russia since last February. The reasons they gave differed, but the three principal ones were that “otherwise this war will go on forever”; that Crimea (which was transferred from the Russian to the Ukrainian Soviet republics in 1954 by Soviet decree) “was never really part of Ukraine”; and that the pro-Russian population of Crimea would be a perpetual internal problem for Ukraine. According to an opinion survey conducted last July, 58 percent of the Ukrainians who responded said Crimea must return to Ukraine—a majority but not a huge one. Läs artikel

[…] I skrivende stund vet jeg ikke hvordan Russland vil reagere på utvisningen av russiske diplomater, men det vil garantert forsterke isfronten mellom to land med felles grense i nordområdene.

Det som fortsatt finnes av nødvendig dialog mellom Russland og Norge om for eksempel fiskeriforvaltning, redningsoperasjoner og naboskapet på Svalbard, vil bli satt på en alvorlig prøve. […]

Enhver konfrontasjon mellom Norge og Russland treffer først og fremst nordområdene. En prøvestein på forholdet ligger bare uker fram i tid. Da skal Russland, hvis alt går etter planen, gi fra seg lederskapet i Arktisk Råd. Hvor smertefritt det vil skje, vet ingen. Heller ikke hvorvidt Arktisk Råd, samarbeidet mellom arktiske stater, vil kunne fortsette uten dialog med Russland.

Imens seiler en annen, mektig organisasjon nå for alvor inn i Arktiske farvann.

BRICS er en sammenslutning av stater med ganske ulike interesser, men som i skyggen av Russlands krig mot Ukraina, har knyttet sterkere bånd til hverandre. Akkurat nå møtes medlemslandene, Brasil, Russland, India, Kina og Sør-Afrika i Moskva. […]

High North News kan i dag fortelle at Trust Arktikugol, det statlige russiske gruveselskapet i Barentsburg på Svalbard, vil bygge opp en arktisk vitenskapsstasjon bestående nettopp av BRICS-landene, i Barentsburg.

Russlands minister for utvikling av Arktis, Aleksej Tsjekunkov, understreket i forrige uke at en slik vitenskapelig stasjon er framtida for Trust Arktikugol. I følge den russiske, arktiske toppdiplomaten Nikolaj Korchunov, anser Moskva «det som viktig å styrke samspill i regionen (Arktis, red. anm) med ikke-arktiske stater da eksisterende samarbeidsformater, som Arktisk Råd, forventes å bli svekket.

Av de fem BRICS-landene er det bare Brasil som ikke allerede har undertegnet Svalbardtraktaten, men allerede i 2019 skrev vi her i High North News at Brasil var i prosess med mål om å undertegne traktaten.[…]

Ny-Ålesund på Svalbard er i dag en ren forskningsstasjon. For fem år siden ble forskningen underlagt Norsk Polarinstitutt for å forsterke den norske kontrollen. Særlig utfordrende var den kinesiske aktiviteten i Ny Ålesund.

Nå foregår det altså et spill i kulissene som kan bli vel så utfordrende for norske myndigheter på Svalbard. Läs artikel

[…] Trots stora nedskärningar under en följd av år har Ukraina hållit sig med en av Europas största försvarsmakter. 2013 beslutade regeringen att värnpliktsarmén skulle ersättas av en yrkesarmé, men beslutet revs upp när konflikten i öster bröt ut året därpå. 2014 återinfördes allmän värnplikt. 2022 uttalade sig president Zelenskyj ändå för en yrkesarmé, en professionalisering. Enligt dekret från presidenten ska Ukrainas försvarsmakt senast 2025 omfatta 361 000 man.

Internationella institutet för strategiska studer (IISS) har beräknat att Ukraina hade sammanlagt 209 000 soldater i aktiv tjänst 2021. I statsbudgeten för 2015, första året efter förlusten av Krimhalvön, ingick anslag för 230 000 man. Därutöver fanns halvmilitära styrkor som gränsskyddet med cirka 53 000 anställda och ett nybildat nationalgarde, arméns huvudsakliga reservstyrka, på 60 000 man. Sedan 2016 har kvinnor rätt att ingå i stridande förband – 2019 var 26 000 i aktiv tjänst.

Beslut om att inrätta ett hemvärn fattades 2021. I fredstid ska hemvärnet bestå av 10 000 soldater, i tider av krigshot 130 000. I början av 2022, då krigshotet växte med ryska truppsammandragningar vid gränsen, fanns det enligt beräkningar över 200 000 ukrainare med erfarenhet av krigssituationer i konfliktområdet i Donbas som skulle kunna gå ifrån civila arbeten för att ansluta sig till hemvärnet.

2018 slog Ukraina fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst 5 procent av BNP och beställningar av materiel från försvarsindustrin aviserades. Dessutom utlovade presidenten höjda soldatlöner. Försvarsutgifterna steg enligt fredsforskningsinstitutet Sipri från 1,6 procent av BNP 2013 till över 4 procent 2020.

Det ukrainska försvaret var illa förberett för det krig som bröt ut i öster 2014 och fick till viss del förlita sig på frivilliga krafter. Läs artikel

– Det är ett långt besök och ett uttryck för USA:s djupa engagemang för Sveriges säkerhet, men också för USA:s stöd för den svenska Natoansökan, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Han påpekar att det är över 20 år sedan en amerikansk försvarsminister var här senast.

Lloyd Austin tillbringar större delen av onsdagen på Muskö marinbas söder om Stockholm. Där kommer han bland annat att förevisas ubåtar, korvetter och flygstridskrafter.

Där väntar också samtal om det bilaterala försvarssamarbetet, om säkerhetsförsäkringar som Sverige har fått av USA, om det omfattande militära övningssamarbetet samt om stödet till Ukraina. […]

Även de pågående förhandlingarna mellan Sverige och USA rörande ett avtal om ett fördjupat försvarssamarbete (Defence Cooperation Agreement, DCA) ska avhandlas under Sverigebesöket. Pål Jonson bedömer att avtalet kan vara på plats under 2024. Norge har redan ett sådant och Danmark och Finland förhandlar om ett.

Avtalet ska möjliggöra snabbare och effektivare amerikanskt stöd i händelse av kris och krig, till exempel genom förhandslagring av materiel och investeringar i infrastruktur. Läs artikel