Marinchefen: Självklart att vi försvarar Åland, aftonbladet.se

Det finns en operativ beredskap för Sverige om Ryssland skulle attackera Åland. Det bekräftar svenska marinchefen Ewa Skoog Haslum för Iltalehti.

– Om Finland vill ha vår hjälp ställer vi upp, säger hon.

Sverige försvarar Åland – Finland försvarar Gotland. Det är en självklarhet att länderna samarbetar vid en väpnat konflikt. Det uppger Sveriges marinchef Ewa Skoog Haslum för finska tidningen Iltalehti. […]

Åland är en demilitariserad zon, vilket innebär att Finland inte har någon militär aktivitet på ön. Men oavsett demilitariseringen så finns det en plan om ett ryskt angrepp skulle ske. Det finns både en färdig försvarsstrategi och en operativ beredskap för hur de svenska styrkorna ska agera.

– Vi har en stor flexibilitet och rörlighet för att genomföra operationer där vi behövs, säger Skoog Haslum.

Det är historiska uppgifter från Skoog Haslum, enligt Iltalehti. Varken Sverige eller Finland har officiellt bekräftat att marinen har en gemensam operativ beredskap för Östersjö-öarna.

– Jag har ingen information om att vi sagt något om det tidigare, för vi har inte fått frågan, säger marinens presskontakt Jimmie Adamsson till Aftonbladet.

– Det finns planer på att försvara allt finländskt och svenskt territorium, Åland är bara ett exempel, säger han.

Han betonar att Finland och Sverige har ett militärt samarbete sedan en lång tid tillbaka.

– På Gotland är det möjligt att försvaret ser annorlunda ut. Åland har en stor skärgård, till skillnad från Gotland, säger Jimmie Adamsson.

På Gotland huserar bland annat det svenska flygvapnet, den 181:a pansarbataljonen och marinen. Läs artikel

Noen tanker om gjenreisingen av Forsvaret, stratagem.no

Jacob Børresen, pensjonert marineoffiser, flaggkommandør

[…] Og så har vi nok en gang blitt minnet om at krig faktisk dreier seg om å ta og holde territorium – ikke nødvendig vis som politisk mål, men som middel. Det politiske resultatet av krigen vil avhenge av situasjonen på bakken når den en gang er over. I ethvert militært norsk forsvar er derfor i krig Hæren den viktigste forsvarsgrenen. De andre forsvarsgrenenes rolle blir da å støtte Hæren, og bør innrettes og dimensjoneres med dette for øyet.

Hærens volum bør, med andre ord, økes drastisk. I tillegg til at den stående Brigaden i Nord Norge bør bemannes opp med tre stående mekaniserte manøverbataljoner til stede i landsdelen, og beholdningene av reservedeler og ammunisjon økes, bør det settes opp to mobliseringsbrigader, én i Sør Norge med utgangspunkt i Telemark bataljon, og én i Trøndelag. Heimevernet bør styrkes både i antall og kampkraft.

Krigen i Ukraina har vist betydningen av bakkebasert luftvern som forsvar mot langtrekkende presisjonsvåpen, fly og droner. Det bør etableres luftvernavdelinger rundt Forsvarets viktigste baser, Haakonsvern, Ørland, Evenes, Bardufoss og Banak, i tillegg til Oslo (hovedstaden) og Bodø (FOH).

Når Sjøforsvaret skal fornyes bør hovedvekten legges på kystforsvaret, med evne til å sikre mottak av allierte forsterkninger over sjø og til å forsvare Hærens sjøflanke i nord. Kapasiteten for minemottiltak bør mangedobles og sjøminer bør gjeninnføres i Marinens struktur.

Hvorfor bare tre brigader? Fordi jeg tror det er det minimum Hæren bør bestå av for i det hele tatt å kunne gjøre en forskjell i et virkelig tilfelle, og det maksimale Norge vil kunne finansiere, om vi samtidig skal bygge opp et troverdig bakkebasert luftvern, fornye Marinen og styrke Heimevernet. Prisen på forsvarsmateriell har steget eksponentielt. De fem fregattene av Fridtjof Nansen-klassen kostet f.eks. alene nesten dobbelt så mye som hele flåteplanen av 1960. Under Den kalde krigen ble store deler av Forsvaret finansiert gjennom amerikansk våpenhjelp. Samtidig utgjorde forsvarsbudsjettet rundt 3 prosent av BNP og rundt 10 prosent av statsbudsjettet. Jeg tror det er omtrent her forsvarsbudsjettet til en liten nasjon på et stort territorium, strategisk utsatt plassert i spenningsfeltet mellom USA og Russland, bør ligge, men det er ikke en gang en brøkdel av hva som ville vært nødvendig om vil skulle gjenskapt Den kalde krigens 13 brigader, 80 kampfartøyer og 70 kampfly. Läs artikel

Utskott säger ja till förslag om nytt brott i terroristbrottslagen, riksdagen.se

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. V och MP reserverar sig mot förslaget.

Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år.

Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Även försök till deltagande i en terroristorganisation ska kriminaliseras.

I regeringens förslag framgår det även att det ska vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juni 2023. Läs pressmeddelande

Northern Forest 23, forsvarsmakten.se

Northern Forest 2023 är en övning som omfattar drygt 6 500 deltagare från fem nationer varav omkring 750 är svenska soldater och officerare. Övningen är den finska arméns slutövning och genomförs 20 maj – 2 juni i området på och runt Rovajärvi övnings- och skjutfält. […]

I övningen deltar förutom finska och svenska förband även förband från Norge, Storbritannien och USA.

Under övningen tränas förband och funktioner på alla ledningsnivåer under både ett skarpskjutningsskede och förbandsövningsskede på Rovajärvi övnings- och skjutfält. Det är andra gången Sverige deltar i övningen Northern Forest, första gången var våren 2021. Läs pressmeddelande

Nato-ansökan skvalpar i grumliga vatten, sla.se

Lars Emnéus

Efter 46 år i Försvarsmaktens tjänst är jag väl förtrogen med viljan om att liera sig med västalliansen, det har bara inte blivit verklighet av olika skäl. Det främsta skälet och det hittills bärande skälet är att Sverige genom åren och på en fast och konsekvent säkerhetspolitik signalerat till sin omvärld var landet står i det internationella perspektivet och det har omvärlden begripit. […]

Nato-länder står sedan många år tillbaka på kö för att få komma till vårt land och samöva med våra förband och nyttja våra nationella faciliteter, utan att vi är Nato-bröder. Inget land kan dessutom numera enligt Natos generalsekreterare Stoltenberg känna sig säkerhetsmässigt tryggare än Sverige sedan Finland upptagits som fullvärdig medlem i försvarsalliansen Nato. Med det som stöd återstår återigen frågan om det lämpliga i att Sverige vidhåller sin ansökan om ett fullvärdigt medlemskap i Nato? Ett land omgivet av Nato-medlemmar kan väl knappast vara tryggare, eller hur?

Lägger man därtill det faktum att redan anslutna Nato-medlemmar saknar förtroende och intresse för den svenska Nato-anslutningen så är ju svaret enkelt. Slutsats: Avbryt den svenska Nato-ansökan som för närvarande bara ligger och skvalpar i grumliga vatten. Läs artikel

Russia’s Coast Guard cooperation with China is a big step, Arctic security expert says, thebarentsobserver.com

China has been very visible in Murmansk this week. On Monday, a groundbreaking memorandum on extensive cooperation in Artic waters was signed with FSB Coast Guard. The Chinese Coast Guard was then invited to observe the long-planned “Arctic Patrol 2023” maritime security exercise. On Thursday, Governor Andrei Chibis met Chinese diplomats and discussed a roadmap for increased business, shipbuilding and Northern Sea Route developments.

Amid the Ukraine war and halt in cooperation with the other seven Arctic nations, Russia turns east for new partners. Opening the door for China is a significant geopolitical change.

“Cooperation on Coast Guard tasks is both a concrete action and often seen as more harmless than military cooperation,” explains Andreas Østhagen, an expert on Arctic security with the Firdtjof Nansen Institute.

“The Coast Guard’s work is about protecting sovereign rights at sea, like fishing resources and access to oil and gas. Letting China in when it comes to fisheries inspections would be a big step in practical cooperation that has a security element to it,” Østhagen says to the Barents Observer. […]

The Russia-China memorandum signed in Murmansk opens for joint efforts to combat terrorism, illegal migration, fighting smuggling of drugs and weapons, as well as stopping illegal fishing. The deal was signed by top leaders with FSB Border Guards and the Chinese Coast Guard.

“This testifies that Russia actively wants to invite China into the kind of tasks we have thought Russia would safeguard,” Andreas Østhagen says. Läs artikel

Spies in the Arctic and Why We Need Them, highnorthnews.com

On Wednesday, the Norwegian national broadcaster flooded its broadcasts with the ”revelation” that Russian military intelligence is present on Svalbard.

Through cooperation with Russian exile journalists, Consul Andrei Chemerilo in Barentsburg was traced back to a residential complex that belongs to the military intelligence agency GRU.

A valid piece of information, in and of itself, based on thorough and competent investigations carried out by Russian journalists. However, it takes off when this information reaches the news desk in NRK, the Norwegian national broadcaster. There, and only there, it hits like a bomb and is consequently wrapped up in a dramaturgy made to make us jump by the radio and TV set. Apparently, the consul’s connection to GRU represents a dramatic change in Russia’s presence on Svalbard.

It is a curious angle to adopt, as NRK has journalists with great knowledge about both Svalbard in particular and the High North in general. […]

The challenge on Svalbard is not found in mutual intelligence in two, three if we count Pyramiden, very transparent settlements. Quite the contrary, it is a benefit that Russia has a correct understanding of Norwegian security policy, also on Svalbard. Läs artikel

Territorialförsvar för hela landet är fortfarande inte prioriterat

Utgivarna

Försvarsberedningen lade den 26 april fram sin delrapport, Kontrollstation 2023, om försvarets utveckling.

På regeringens uppdrag skulle beredningen komplettera underlaget för försvarssatsningarna med en omvärldsanalys där inverkan av kriget i Ukraina togs med och en ny kostnadsanalys skulle tas fram till början av juni.

Försvaret är i en uppbyggnadsfas och även civilförsvaret rustas upp vilket är nödvändigt. Försvarsanslaget skall nå 2 procent av BNP som är satt utifrån Natos krav, vilket rapporten klargör, och det målet skall uppnås ”så snart som möjligt, men senast 2026”.

Frågan är dock vilken försvarsstrategi som skall vara styrande.

Läs mer

Amerikanskledet maritim skarpskytingsøvelse på trappene utenfor Andøya,highnorthnews.com

8. til 12. mai skal den allierte marineøvelsen Formidable Shield finne sted i farvannet utenfor Andøya, nord i Nordland. Det skriver Forsvaret i en pressemelding.

Formidable Shield arrangeres annethvert år, og ledes av USAs sjette flåte i samarbeid med kommando- og kontrollstrukturer i Nato. Hensikten med øvelsen er å styrke alliert evne til samvirke innenfor et integrert luft- og missilforsvarskonsept. Enkelt sagt handler den om å beskytte alliansen mot en rekke ulike missiler.

Norge var vertsland for øvelsen for første gang i 2021. Som den gang vil årets øving være todelt – med én fase i skytefeltet utenfor Andøya og én fase i et skytefelt ved Hebridene, utenfor vestkysten av Skottland. Läs artikel

Hungary undertakes a significant role in strengthening Nato’s eastern flank, defence.hu

Hungary undertakes a significant role in strengthening NATO’s eastern flank – stated Defence Minister Kristóf Szalay-Bobrovniczky after the meeting of defence ministers of the Bucharest Nine (B9) in Warsav on 26 April. […]

The minister stated that the war raging in Ukraine immediately affects each B9 country. He made it clear that Hungary’s position continues to be unchanged: the government of Hungary is on the side of peace, and is of the opinion that the only way to end the war is by immediate ceasefire and the start of peace talks. He added that we continue not to support arms supplies, since every shipment of weapons and ammunition results in the prolongation of the war and its further escalation. At the same time, he asked the international community in this forum, too, to support the efforts aimed at ceasefire and the start of peace talks. […]

The minister underlined that “Supplying weapons is not our idea of supporting Ukraine. But we have also reminded our partners of the fact that – besides condemning the Russian aggression from the beginnings and standing up for Ukraine’s territorial integrity and sovereignty – in the framework of the largest-scale humanitarian aid program in the history of Hungary, we are providing support to Ukrainians fleeing from the war, and also those who remain in Ukraine where they have to suffer the horrible effects of war.” Läs artikel

 

Slaget om Alger, svtplay.se

År 1954 inleder den Algeriska befrielsefronten en revolt mot landets franska styre. Upproret övergår i ett fullskaligt krig som utkämpas på staden Algers gator och torg. Terrorism och tortyr blir vardagliga vapen i den blodiga kamp som slutligen resulterar i Algeriets självständighetsförklaring 1962. Regi: Gillo Pontecorvo. I rollerna: Brahim Hadjadj, Jean Martin, Yacef Saadi, Samia Kerbash, Ugo Paletti, Fusia El Kader, Mohamed Ben Kassen m.fl. (La battaglia di Algeri). Se filmen

USA lover Sydkorea indsigt i atomplaner ved nordkoreansk angreb, bt.dk

USA har onsdag lovet at give Sydkorea mere indsigt i landets atomplaner i forbindelse med enhver konflikt med Nordkorea.

Meldingen kommer, efter at USAs præsident, Joe Biden, og Sydkoreas præsident, Yoon Suk-yeol, onsdag har holdt møde i Det Hvide Hus, og mens der er bekymring over Nordkoreas voksende arsenal af missiler og bomber. Sydkorea har desuden endnu en gang lovet, at landet ikke selv vil forsøge at fremstille en atombombe. De to præsidenter talte desuden om halvledere, handel og krigen i Ukraine.

På et fælles pressemøde siger Yoon, at han og Biden er blevet enige om at styrke Sydkoreas forsvar som svar på trusler fra Nordkorea. […]

Nordkoreas våbenprogram udvider sig hastigt med blandt andet ballistiske missiler, der kan nå amerikanske byer. Det har skabt tvivl om, hvorvidt USA virkelig vil bruge sit atomvåben til at forsvare Sydkorea. Meningsmålinger i Sydkorea viser, at et flertal af befolkningen vil have, at Sydkorea skal skaffe sine egne atombomber. Det er USA dog imod. Under en ny ’Washington Erklæring’ vil USA give Sydkorea detaljeret indsigt og en stemme i USAs beredskabsplan for at afskrække og besvare enhver atomar hændelse i regionen.

Som en del af aftalen vil USA sende en ubåd med ballistiske missiler til Sydkorea. Biden gør det dog klart, at der ikke kommer til at være amerikanske atomvåben på sydkoreansk territorie. Läs artikel