Til sammen brukte de ni atomvåpenstatene 82,9 milliarder dollar på sine arsenaler i fjor, ifølge en rapport fra nobelprismottakeren Den internasjonale kampanjen for forbud mot atomvåpen (Ican). USA står for over halvparten av atomvåpeninvesteringene, 43,7 milliarder dollar. Deretter følger Kina (11,9 milliarder) og Russland (9,6 milliarder).

Totalsummen tilsvarer nesten 800 milliarder kroner med en gjennomsnittskurs for 2022. I snitt blir dette altså drøyt halvannen million kroner per minutt. Läs artikel

Joe Biden created for the U.S. a war like no other, one where others die and the U.S. simply sits back and pays the bills on a gargantuan scale. No attempts are made at diplomacy by the Americans, and the diplomatic efforts of others like the Chinese are dismissed as evil attempts to gain influence in the area (similar to the dismissal of Chinese diplomatic work in the Yemen war.) Biden is coming close to achieving 1984’s end state of perpetual warfare, while only putting a handful of American lives at risk. He has learned lessons from the Cold War, and has already put them into play. Can we call it the Biden Doctrine yet?

Biden’s strategy is clear enough now after well more than a year of conflict; what he has been sending to Ukraine jumped from helmets and uniforms to F-16s in only fifteen months and shows no signs of stopping. The problem is U.S. weapons are never enough for victory and are always “just enough” to allow the battle to go on until the next round. If the Ukrainians think they are playing the U.S. for arms, they best check who is really paying for everything in blood.

Putin is playing this game himself in a way, careful not to introduce anything too powerful, such as strategic bombers, and upset the balance and offer Biden the chance to intervene in the war directly: One can hear old man Joe Biden on TV now, explaining American airstrikes are needed to prevent a genocide, the go-to excuse he learned at Obama’s knee. Ukraine will learn even with the promise of the F-16 it can’t acquire aircraft and train up pilots fast enough (minimum training time is 18-24 months), and next will be begging the U.S. to serve as its air force. That’s what the current escalation portends: air power.[…]

The Ukrainian chamber of commerce called the country “the world’s largest construction site.” The New York Times echoed one prediction that claimed rebuilding efforts will cost $750 billion. Ukraine reconstruction will be, says the Times, a “gold rush…. Russia is stepping up its offensive heading into the second year of the war, but already the staggering rebuilding task is evident. Hundreds of thousands of homes, schools, hospitals and factories have been obliterated along with critical energy facilities and miles of roads, rail tracks and seaports. The profound human tragedy is unavoidably also a huge economic opportunity.” Earlier this year JP Morgan and Zelensky signed a memorandum of understanding stipulating Morgan would assist Ukraine in its reconstruction. […]

But success or failure, the contractors always got paid in our Wars of Terror. With that in mind, more than 300 companies from 22 countries signed up for a Rebuild Ukraine exhibition and conference in Warsaw. At the World Economic Forum in Switzerland, a standing-room-only crowd packed a conference called Ukraine House Davos to discuss investment opportunities. Läs artikel

Hangarskipet USS Gerald R. Ford har avrundet sitt opphold i Norge, meldte Forsvaret fredag.

Da hadde den amerikanske hangarskipgruppen operert i nordnorske farvann over en ukes tid under Nato-kommando. Gruppen inkluderer missilkrysseren USS Normandy, destroyerne USS Ramage og USS Thomas Hudner, og muligens også ubåter. Gjennom nevnte periode under Nato-kommando har de amerikanske fartøyene trent sammen med norske og britiske styrker – primært i Vestfjorden, Nordland.

Norge har først og fremst deltatt i marineaktiviteten med fregatten KNM Otto Sverdrup og korvetten KNM Steil.

Storbritannia har medvirket med destroyeren HMS Defender, fregatten HMS Northumberland, tankskipet RFA Tidespring – samt med tilhørende kapabiliteter innenfor undervannskrigføring (presumptivt ubåter) og en luftskvadron med Wildcat maritime angrepshelikoptre. Läs artikel

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att Försvarsmakten får vidta förberedelser med Nato och med stater som är medlemmar i Nato för att möjliggöra framtida gemensamma operationer. Förberedelserna får bestå i tillfällig basering av utländsk militär materiel och personal på svenskt territorium. Syftet är att verka konfliktavhållande i närområdet och att stärka försvaret av Sverige.

Armén ansvarar för utvecklingen av soldatens prestationsförmåga inom Försvarsmakten inom ramen för projektet Soldat. Genom upphandlingar som baserar sig på ett långsiktigt utvecklingsarbete förser vi soldaterna med lämplig, högklassig och prestationsduglig utrustning som lämpar sig för finländska förhållanden. […]

– Från det att prestationsförmågekravet formulerats fram till att materielen tas i bruk tar det vanligtvis fyra till åtta år. Som ett exempel kunde uppbyggandet av mörkerstridsförmågan nämnas. Grunden för det skapades under åren 2016 – 2018 genom en modernisering av stormgevären. Förmågan har kompletterats med upphandlingar av ljusförstärkare, lasersikten och olika ljusanordningar för soldater. Arbetet fortsätter med upphandling av kompatibla hjälmar samt med förberedelser för upphandling av värmekameror, berättar infanteriinspektör, överste Juhana Skyttä från Arméstaben. […]

Skarpskyttarnas prestationsförmåga utvecklas dessutom genom nyanskaffningar: Gevärssystemet 7.62 M23 och Skarpskyttegeväret 8.6 M10 samt nya observations- och mätanordningar ökar såväl eldens räckvidd som dess effekt märkbart. Tillsammans med Sverige har man startat ett omfattande samarbete i anslutning till handeldvapen, vilket skapar beredskap för upphandling av en interoperabel handeldvapensfamilj framöver. [….]

Att upprätthålla stridsförmågan är soldatens förmåga att bibehålla sin funktionsförmåga på stridsfältet. Soldaten måste kunna överleva under aktiv stridsverksamhet till fots och utan komplettering i allt ifrån några timmar till flera dygn, så att soldaten har med sig de vapen, den ammunition, de skydds- och signalanordningar, de sensorer, de energikällor, den vätska och de livsmedel som soldaten behöver. Nya bäranordningar med tilläggsutrustning som kan ändras enligt uppdraget upphandlas och vidareutvecklas på basis av användarrespons. Utvecklingsarbetet styrs redan i begynnelseskedet av möjligheterna att hantera den belastning som utrustningen medför samt av utrustningens ergonomi och kompatibilitet. På så sätt minskar man soldatens fysiska och kognitiva belastning. Läs artikel

USA etablerer et diplomatkontor i Tromsø, kunne den amerikanske utenriksministeren meddele under NATO-møtet i Oslo. Bakteppet er selvsagt den tilspissede sikkerhetspolitiske situasjonen i nord. Det er på tide at den norske forsvarsdebatten skifter spor fra benekting og naivitet, til kritisk refleksjon.

Da verdens største angrepskip nylig ankret opp ved hovedstaden, ble begivenheten mottatt av en jublende folkemengde og en forsvarsminister som trykte hodet i sanden. Det amerikanske gigantskipet USS Gerald S. Ford er en komplett militær flyplass som kan angripe mål i hele verden.[…]

For selv densom støtter Nato-medlemskap og skjønner at sikkerhetspolitikk i usikre tider ikke er en enkel deig å elte, må se at Nord-Norge det hjørnet av Nato som nok ligger mest sårbart til om det smeller. Sjøkampens eventuelle episenter ligger i vår marine hage. Läs artikel

[…] Take NATO’s ”Air Defender 23” exercise, which will run from this coming Monday to June 23. It will simulate NATO’s military response to a Russian (if not explicitly Russian) seizure of eastern Germany and advance toward the Baltic Sea. Hosted by the German Air Force, the exercise will include approximately 10,000 personnel from 25 NATO member states. Germany noted that out of the 250 aircraft to be involved, ”100 of these aircraft alone come from [the U.S.].” […]

That infographic tells the tale. It shows that the U.S. is the only nation providing electronic warfare, refueling, dedicated air-to-ground, and fifth-generation aircraft. It shows the U.S. is also deploying Navy and Air Force aircraft. It shows that for all his rhetoric on European solidarity and the need for ”strategic autonomy,” French President Emmanuel Macron is only sending one or more surveillance aircraft and perhaps a radar warning aircraft to help defend Germany from this hypothetical attack. […]

Take NATO’s ”Air Defender 23” exercise, which will run from this coming Monday to June 23. It will simulate NATO’s military response to a Russian (if not explicitly Russian) seizure of eastern Germany and advance toward the Baltic Sea. Hosted by the German Air Force, the exercise will include approximately 10,000 personnel from 25 NATO member states. Germany noted that out of the 250 aircraft to be involved, ”100 of these aircraft alone come from [the U.S.].” Läs artikel

En gruppe af Nato-lande er ifølge Natos tidligere generalsekretær Anders Fogh Rasmussen måske parat til at sende soldater til Ukraine.

Det skulle ske, hvis ikke USA og Nato som helhed er klar til at give sikkerhedsgarantier til Ukraine i forbindelse med et Nato-topmøde i Vilnius i juli, siger han blandt andet til den britiske avis The Guardian.

Hvis Nato-lande sender soldater ind i Ukraine, står spørgsmålet tilbage: Hvis deres styrker bliver angrebet, er det så et angreb på Nato?

Det behøver det ikke nødvendigvis at være, lyder det fra centerleder på Center for Militære Studier på Københavns Universitet Kristian Søby Kristensen og ph.d. og generalsekretær for Atlantsammenslutningen Lars Bangert Struwe.

Natos artikel fem, også kendt som musketereden, siger, at hvis et Nato-land angribes, skal de andre komme det til undsætning. Kristian Søby Kristensen peger på, at artikel fem nævner angreb på landenes væbnede styrker. Men der står også, at Nato-landene skal svare med hvad end tiltag, som de mener, der er nødvendige.

– Der er elastik i det. Det er ikke, fordi der ikke er Nato-lande, hvis militære styrker er blevet angrebet nogensinde, siger han.

– Det er vigtigt at huske, at der er ikke nogen automatik i det. Det er en politisk beslutning.

Begge peger på, at der næppe vil være en situation, hvor et Nato-land påberåber sig artikel fem uden at være sikker på at have opbakning i Nato-kredsen. […]

– Jeg er ret sikker på, at hvis en bataljon polske soldater blev sendt til Ukraine, og nogen skød på dem, så ville svaret være tydeligt: Det må I selv ligge og rode med, siger han.

– Man er klar over, at den der artikel fem ikke er en blankocheck til, at alle kan trække Nato ind i en krig. Läs artikel

[…] Mot bakgrund av det allvarliga läget i vårt närområde har regeringen fattat beslut om att Försvarsmakten får vidta förberedelser med Nato, och med länder som är medlemmar i Nato, för att möjliggöra framtida gemensamma operationer. Förberedelserna får bestå i tillfällig basering av andra länders materiel och personal på svenskt territorium. […]

Vid kris eller krig behöver vi snabbt kunna få in andra nationers militära resurser till vårt territorium, något som kräver både planering, förberedelser och övning. Att Försvarsmakten nu ges möjlighet att förbereda detta och även får möjligheten att tillåta tillfällig basering av både utländsk materiel och personal i Sverige ökar vår trovärdighet. Det skickar också en tydlig signal till Ryssland att vår förmåga att ge och ta emot militär hjälp är god. […]

I realiteten kan det handla om att tillfälligt basera specifika resurser eller förmågor på strategiskt och geografiskt viktiga platser i landet. Det kan till exempel handla om logistikresurser på västkusten, i Jämtland eller i Norrbotten. Eller luftvärnssystem i södra Sverige. Den tillfälliga baseringen kan bestå under en eller några veckor, eller under längre tidsperioder. […]

Det bör betonas att beslutet som sådant avser förberedelser. För att Försvarsmakten ska kunna genomföra gemensamma operationer med utländska styrkor i Sverige krävs som huvudregel beslut av regeringen. För att svenska väpnade styrkor ska kunna sättas in utomlands krävs dessutom riksdagens godkännande. Läs artikel

[…] In the case of Sweden, which applied to join the alliance in May 2022, there’s a paradox. Turkey has so far vetoed Sweden’s admission, claiming the Scandinavian country doesn’t take Ankara’s security concerns seriously. According to Turkey, Stockholm shelters individuals from terrorist groups, therefore, Turkey has demanded their extradition as a pre-condition for ratifying Swedish membership.

The paradox is precisely here: Sweden would have to trample on its commitment to comply with the rule of law in order for Turkey to green-light its membership. When a decision needs to be made on an extradition request, a legal analysis is carried out within a court – in Sweden’s case, the Swedish Supreme Court. Then, after the Court decides there are no legal barriers to extradition, the government can make the final decision. According to Anne Ramberg, Co-Chair of the IBA’s Human Rights Institute, the Swedish Supreme Court has already denied a number of extradition requests from Turkey, and permitted others unrelated to ‘political activism’ or freedom of speech. ‘We do, however, have legislation regarding foreigners that stay in Sweden’, she explains. ‘They can have received asylum, stayed here for many years, and established a family. If the secret police believe the person in question is a security risk to the country, they can be forced to leave the country.’ Läs artikel