Den tidigare toppdiplomaten Hans Blix tror att kriget i Ukraina inte kommer pågå längre än ett år, och tycker att ett svenskt Natointräde är en dålig idé.
– Jag tror att det är en felaktig säkerhetsbedömning, säger han.

Den nu 95-årige Hans Blix har en lång erfarenhet av krig och diplomati. I en intervju med TV4 Nyheterna ger han sin syn på säkerhetsläget och kriget i Ukraina.

– Jag tror inte att det kan hålla på längre en ett halvår eller ett år till, säger Hans Blix om kriget.

Han tycker att man framåt ska ställa in sig på att gå tillbaka till den typen av säkerhetspolitik man hade innan kriget, som inte baseras på att ett antagande om att Ryssland ska anfalla.

– Man måste vara medveten om att Ryssland, hur illa de än bär sig åt, kommer ligga kvar där de ligger. Vi bör rikta in oss på att någon gång återfå den avspänningspolitik som vi hade på 90-talet, säger han.

Hans Blix är skeptisk till Sveriges ansökan till försvarsalliansen Nato, även där tror den tidigare diplomaten att man har resonerat felaktigt när det gäller risken för att Putin skulle anfalla Sverige.

– Jag tror det baserar sig på en värdering jag inte delar, att om Putin anfaller Ukraina, så kan han nästa dag anfalla Sverige.

Han tror att det framför allt är den rädslan som fick det att svänga i opinionen, först i Finland, sedan i Sverige. Även om det, enligt Hans Blix, inte är troligt att Ryssland hade planer på att vända blicken mot Östersjön.

– Jag tror att det är en felaktig säkerhetsbedömning. Jag tror inte att det fanns någon avsikt till några utflykter mot Östersjön, och Finland och Sverige, säger han. Läs intervjun

På onsdagen möts Sverige, Finland och Turkiet i ett Natomöte i Ankara för att diskutera ett svenskt medlemskap i alliansen.

Samma dag kommer nu ett nytt uttalande från Turkiets president Erdogan om den svenska Natoansökan, rapporterar Reuters. Budskapet från presidenten är att Sverige bör göra mer för att lindra Turkiets oro för terrorism innan regimen kan godkänna Sveriges Natoansökan, enligt statskontrollerade Daily Sabah.

”Vi kan inte ha en positiv inställning till Sveriges Nato-anslutning under rådande omständigheter. Nato kan inte tvinga oss att ta in Sverige utan att göra något mot terrorism. Om Sverige inte löser den här frågan kan vi inte glatt godkänna Sveriges medlemskap i Vilnius”, sa Erdogan och syftar på det kommande Nato-toppmötet i mitten av juli.

Turkiet kan inte se positivt på en svensk Natoansökan så länge som ”terrorister” tillåts protestera i Stockholm, enligt presidenten. Läs artikel

Sverige är en av 25 nationer som deltar i övningen Air Defender 2023, vilket är den största försvarsövningen med flygresurser i Natos historia. Övningen är planerad, organiserad och leds av Tyskland med Nato-deltagande och partnerlandet Sverige.

– Flygvapnets personal har samövat och genomfört insatser med Nato som partner sedan länge. Vårt bidrag, i en stor och avancerad övning som Air Defender, är ett utmärkt exempel på hur vi i nära samverkan utvecklar vår gemensamma förmåga att möta framtida utmaningar. Det stärker vår förmåga och bidrar till att vi tillsammans kan verka i dagens och morgondagens operationsmiljö, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

I denne artikkelen fremføres befolkningens motstandsdyktighet, egenberedskap og forsvarsvilje som vår viktigste beredskapressurs. Denne ressursen må bygges kontinuerlig og gjennom generasjoner. […]

Norge innførte fra 2015 allmenn verneplikt. Dette medfører at alle årskull av norske jenter og gutter nå innkalles til sesjon med kartlegging av fysisk og psykisk robusthet, og de vurderes for videre tjeneste militært eller i den sivile beredskapen i Norge. Mange land må starte et slikt arbeid helt på nytt, fordi lignende konsepter i tider med dyp fred ble lagt fullstendig ned. I Norge kan likevel potensialet utnyttes langt bedre, der kun omlag 15 % av ungdomskullene i dag gjennomfører førstegangstjeneste. Som Forsvarskommisjonen skriver medfører dette at ”det i hvert årskull (er) om lag 50 000 ung¬dommer som aldri får tilknytning til Forsvaret.”[…]

Verneplikt i Forsvaret, og tjenesteplikt i Heimevernet og Sivilforsvaret og andre deler av landets sivile beredskap, bør igjen bli en grunnleggende og naturlig del av hvordan vi utdanner fremtidige samfunnsbyggere og trygger det norske samfunnet. Antallet som ilegges plikttjeneste, og varighet av både grunnutdanning og tjenestetid, kan justeres etter behov. Forankret i ungdomskullenes pålagte sesjon, kan kurs på et antall ukers varighet være komplementære alternativer til tradisjonell verneplikts-gjennomføring. Hvilke deler av samfunnet som deretter tilføres tjenestepliktige til innsats og øving og forsterkning kan kontinuerlig tilpasses. Läs artikel

Vid 1900-talets början byggdes en rad skyttevärn och anläggningar för skydda Stockholm mot fientliga anfall, Stockholms fasta försvar, även kallad Korvlinjen. I Tyresö kan du se stridsvärnen på många ställen utmed sjösystemet från Drevviken till Erstaviken.

Förra sekelskiftet var en politiskt orolig tid i hela Europa. Under 1800-talet hade det pågått många och långa diskussioner om olika försvarsstrategier i Sverige. Samtidigt behövde viktiga samhällsprojekt såsom järnvägar, vattenverk och gasverk bekostas och många försvarsplaner genomfördes aldrig.

Det blev tydligt att Stockholm behövde ett starkare försvar nära kusten. På privat initiativ hade förmögna personer samlat pengar i bland annat Palmqvistska fonden till Stockholms befästande och 1902 bildades Föreningen för Stockholms fasta försvar. Mark på strategiska platser köptes in och planer och ritningar skapades. De var förstås hemliga. […]

Korvlinjen skulle bemannas av äldre värnpliktiga, det vill säga de som var över 32 år. De kallades för landstormen. Allmän värnplikt hade införts 1901 och gällde bara män. På 1920-talet engagerade sig dock även landstormskvinnor, som sedan blev Svenska Lottakåren. Deras främsta uppgift blev att samla pengar till männens utbildning och att hålla med mat. Läs artikel

On Monday, the port of Grøtsund north of Tromsø, Northern Norway, was visited by an American submarine. The Norwegian Joint Headquarters confirmed that the submarine belongs to the US Navy, but does not state its name or which class it belongs to, writes NRK.

On Monday morning, one could sense such a visit by following the sea chart Marine Traffic as three Norwegian military vessels sailed in Grøtsund and the surrounding area. These were the corvette KNM Oddane, a MOB boat, and a RIB boat. Tugboats were also in the area.

This is the tenth reported US submarine call at Grøtsund, which was made a port of call for allied nuclear-powered vessels in Norway in 2020 (see overview below). Here they can get new supplies, change crews, and carry out other administrative tasks.

In April, the Norwegian Radiation and Nuclear Safety Authority said to High North News that a doubling of the number of allied submarines in Norway is expected – respectively to the Port of Grøtsund and Haakonsvern in Bergen. (Norwegian only). […]

The Los Angeles class consists of nuclear-powered fast attack submarines and form the backbone of the American submarine forces, according to the US Navy. Of around 40 in operation, 30 are equipped with twelve Vertical Launch System tubes for firing Tomahawk cruise missiles. They are also equipped with torpedoes or anti-ship missiles. Läs artikel

Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.

Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.

Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare – och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig. Läs artikel

We, the Defence Ministers of Denmark, Estonia, Finland, Iceland, Latvia, Lithuania, the Netherlands, Norway, Sweden and the United Kingdom – members of the Joint Expeditionary Force (JEF) – met today in Amsterdam. We discussed the current situation in Ukraine and explored how the JEF can respond to, and further mitigate, the security threats to our nations, including Hybrid challenges.
We reaffirm our steadfast commitment to support the people of Ukraine in the face of Russia’s appalling, illegal, unprovoked attack; and stand with Ukraine to support its right to be a sovereign, independent and democratic nation. The JEF Participant Nations, along with our Allies and partners, are responding decisively to provide military and humanitarian assistance, at pace, to ensure Ukraine is best able to defend itself, and will continue to do so as long as it takes. Läs uttalandet

Ett stödpaket till Ukrainas luftförsvar till ett värde motsvarande cirka 1,25 miljarder kronor från Internationella fonden för Ukraina (IFU) presenterades den 13 juni. Stödet kommer att stärka Ukrainas förmåga att skydda sin befolkning, kritisk infrastruktur och stridande trupper. […]

– Ukraina har behov av ytterligare luftvärn vilket vi nu kan tillföra. Att säkra luftrummet är avgörande för att Ukraina ska kunna återta sitt territorium och återfå sin frihet. Stödet är ytterligare exempel på hur vi samarbetar internationellt för att långsiktigt stödja Ukraina mot ryska aggressioner. Det politiska, ekonomiska och militära stödet till Ukraina är en av vår tids viktigaste uppgifter, säger försvarsminister Pål Jonson. Läs pressmeddelande

[…]Vladimir Putin already had ambitious plans for the northern sea route, seeking to more than double the cargo traffic. But over the past six years, Russia has also built 475 military sites along its northern border. The port of Severomorsk, on the Kola peninsula, is the base of the country’s northern fleet. In recent years, the Russians have reactivated 50 Soviet outposts in the Arctic and equipped its northern fleet with nuclear and conventional missiles. […]

A militarised Arctic would undermine scientific cooperation and pose an existential threat. Somehow, we need a diplomatic effort to separate the politics of war from the imperatives of climate research. During the cold war, the USSR and the west had cultural and scientific exchanges that kept back-channels of communication open when political temperatures were running high. Now, more than ever, we need similar initiatives to thaw the permafrost between Russian and western research efforts. Läs artikel