Første franske atomubåt ved Grøtsund i Tromsø – årets sjuende ubåtanløp ved havna, highnorthnews.com

Den franske atomubåten la til kai ved Grøtsund havn, like nord for Tromsø by, sist uke. Dette er første gang at en av Frankrikes ubåter besøker denne havna.

Samlet sett er dette også årets sjuende anløp av allierte reaktordrevne ubåter ved Grøtsund, opplyser Forsvarets operative hovedkvarter til High North News.

Tidligere ubåtbesøk i 2023 har kun vært fra USA. Siden mars har det vært et amerikansk atomubåtanløp ved havna hver måned minus mai – og sist ut var USS Florida i midten av september.

Direktoratet for strålevern og atomsikkerhet meldte i vår om en forventning om dobling av antall allierte atomubåter til Norge – henholdsvis til Grøtsund og Haakonsvern i Bergen.

Til selskap i Grøtsund har ubåten det likeledes franske militære støttefartøyet FS Garonne. Dette har nylig operert i Scoresbysundet på Øst-Grønland, ifølge den franske marinen. Der trente det på tauing av det franske cruiseskipet Le Commandant Charcot, som del av det franske forsvarets Grand Nord-oppdrag (se mer om dette nedenfor). Läs artikel

Tsjekkia godkjenner plan om innkjøp av 24 F-35-kampfly, forsvaretsforum.no

Det tsjekkiske forsvaret får nye kampfly. Regjeringen har godkjent en plan for å kjøpe inn 24 amerikanske F-35 med levering fra 2029.

Statsminister Petr Fiala sier de siste flyene skal være klare i 2035.

Avtalen er verdt 150 milliarder tsjekkiske koruna – drøyt 70 milliarder norske kroner. Flyene skal erstatte leasede Gripen-fly fra svenske SAAB. Läs artikel

 

Kristersson inte förvånad över turkiskt utspel, folkbladet.nu

Det var i ett uttalande på tisdagen som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kopplade ihop USA:s löfte om försäljning av F-16-plan med den svenska Natoprocessen.

– Om USA håller sina löften så kommer vårt parlament att hålla sina löften. Det turkiska parlamentet har sista ordet vad gäller Sveriges Natomedlemskap, sade han enligt Reuters.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger nu att han inte vill göra någon tolkning av det uttalandet.

– Jag tror att alla förstår att det här är frågor som kretsar kring många länder samtidigt, säger han och fortsätter:

– Redan i Vilnius var både Natosystemet, försvarsmaterielfrågor och Sverige inblandat i ett stort handslag, så jag är inte särskilt förvånad.

Han upprepar samtidigt budskapet att han räknar med att det handslaget gäller samt att svenska regeringen har levt upp till sina åtagandena.

TT: Finns det något Sverige kan göra i den här frågan nu?

– Vi lägger oss naturligtvis inte i affärer mellan andra länder. Men vi sätter ett stort värde på att USA och andra länder har varit väldigt tydliga och hjälpsamma på olika sätt i den här processen, det är viktigt för Sverige. Läs artikel

Ett år efter Nord Stream-sabotaget finns både bekväma och obekväma förklaringar – experten undrar: ”Vill vi verkligen veta?”, svenska.yle.fi

[…] Svenska Yle bad forskaren och krigsvetaren Ilmari Käihkö sålla bland teorierna.

– Jag minns dagen då explosionen inträffade och i princip alla aklagade Ryssland. Jag trodde också först att Ryssland sannolikt ligger bakom, men jag har efteråt tänkt att vi ju faktiskt inte har några bevis för det.

– I krig så gör vi alltför ofta förhastade slutatser och det har fått mig att bli väldigt intresserad av det här fallet, säger Käihkö.

Att Ryssland skulle ligga bakom sprängningarna ses av Käihkö som det mest bekväma alternativet ur västländernas synvinkel.

– Misstankarna riktades direkt mot Ryssland som hade slutat exportera gas till Ukraina. Det kändes som en maktdemonstration där Ryssland visade att de kan hota det ekonomiska samarbetet med Europa.

– Samtidigt så kunde de visa att de kan sabotera också andra saker som finns under vattnet, som elledningar och datakablar.

Det finns också uppgifter om att det fanns ryska fartyg som befann sig runt Nord Stream 1 och 2 några dagar innan gasledningarna exploderade.

– Ett av dem var en specialistbåt som är gjord för att kunna operera på havets botten med hjälp av miniubåtar. Så där finns det åtminstone bevis på att Ryssland har haft medel för att utföra sabotaget, säger Käihkö.

Ett par månader efter explosionen kom det uppgifter från den tyska utredningen om en segelbåt som heter Andromeda där det hittades spår av sprängmedel, och en besättning som hade använt falska pass. Då började misstankarna riktas allt mer mot Ukraina.

– Där var tanken att Ukraina har varit väldigt kritiska mot det ekonomiska samarbetet mellan Europa och Ryssland som ryssarna använde för att finansiera sitt krig i Ukraina. Så där kan man också se Ukraina som en aktör som gynnades av den här explosionen. […]

– Jag ser det som mycket möjligt att hela sanningen inte kommer att publiceras så länge kriget fortsätter, på grund av politiska och strategiska skäl. Läs artikel

Ett utökat försvarsavtal med USA inskränker på vår suveränitet, hbl.fi

Rabbe Sandelin, Helsingfors
Jag har precis läst Tilläggsavtalet mellan Norge och USA om försvarssamarbete. Om riksdagen ratificerar ett likalydande finskt avtal, innebär det en betydande inskränkning av den finska suveräniteten och det finska säkerhetspolitiska manöverutrymmet.
Jag antar att de personer som liksom Norge vill avtala om amerikanska trupper på finländskt territorium hoppas på att detta på ett konkretare sätt ska avskräcka från en potentiell rysk militär attack, än vad Natos rätt så tomma Artikel 5 gör. Men betonar man enbart detta, glömmer man helt de negativa konsekvenserna: man skapar samtidigt ett permanent legitimt militärt mål på det egna territoriet. Och inte enbart om USA utan vår inblandning skulle råka i luven på Ryssland, utan även om en konflikt
skulle bryta ut mellan USA och något helt annat land, till exempel Kina.
I stället för att förhindra ett storkrig, riskerar alltså avtal och baser som dessa i stället att garantera att en lokal konflikt eskalerar. Historien utvisar också att då stormakter börjar röra på sig, kan allianser oftast på ett ganska märkligt sätt byta sammansättningar. Trots de i dag ömsesidiga betygelserna om gemensamma värderingar, kan en amerikansk militärbas på finskt område ganska fort förvandlas till en militärt eller politiskt kostsam belastning.
Supermakter som USA har inte några ”vänner”. USA har som alla andra stora länder nationella intressen, och dessutom globala sådana. Inte betyder det att man inte kan samarbeta, och vid vissa tidpunkter kan intressena till och med sammanfalla. Men amerikanska baser på finskt territorium gynnar först och främst amerikanska intressen. Vi blir endast en ny geopolitisk spelknapp för den amerikanska administrationen – inte tvärtom, om nu någon hade sådana fantasier. Läs artikel
Läs också kommentar på den här sajten till DCA-avtal mellan Sverige och USA.

Många öppna frågor kring försvarsavtalet med USA, hbl.fi

Gustav Wickström, Åbo
Som en följd av Rysslands anfall mot Ukraina ansökte och beviljades vårt land medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato. På grund av att beslutsprocessen inom alliansen kan vara långsam, förhandlar vi nu dessutom om ett bilateralt försvarsavtal med Förenta staterna.
Det är ännu oklart vilka krav medlemskapet i Nato och det bilaterala avtalet med USA kommer att ställa på vårt lands försvarsmakt. De pågående förhandlingarna är nämligen hemligstämplade, liksom också handlingarna var i samband med inköpet av de nya jaktplanen. […]
På grund av svårigheterna att förutspå Förenta staternas framtida utrikespolitik är det viktigt att vårt land inte förbinder sig till att bistå USA i alla dess globala strävanden. Vi bör förbehålla oss rätten att, från fall till fall, besluta om vår militära insats i olika situationer.
I den mån vårt medlemskap i Nato eller det bilaterala avtal vi håller på att sluta med USA förutsätter att vi deltar i krigiska händelser utanför Finlands gränser, krävs det entydiga bestämmelser om hur besluten fattas i frågor som gäller sändande av stamanställd personal eller värnpliktiga medborgare på väpnade uppdrag utomlands. Läs artikel

Suez Canal: Enhancing alignment between Belt and Road and Egypt Vision 2030, moderndiplomacy.eu

Nadia Helmy, Associate Professor of Political Science, Faculty of Politics and Economics / Beni Suef University- Egypt

The location of the Suez Canal Economic Zone plays an effective role at the heart of the Chinese Belt and Road Initiative, ensuring a permanent strategic partnership between the two sides, to enhance the concept of the role of economic corridors and ports in development for the benefit of all parties. This brings us to a fundamental point, which is the importance of integration between ports and industrial areas, such as the Suez Canal, as the most prominent model for this, as a model of cooperation that is the most distinguished in the entire world within the framework of the relationship between the Suez Canal corridor and the Chinese Belt and Road Initiative, in order to advance the development wheel for all its parties, and open endless horizons in front of various investments. We find that the Suez Canal is a major gateway for Chinese products to enter African, European, Arab, and American markets, due to its strategic location on the Red Bahrain and the Mediterranean, passing through the Suez Canal. Therefore, it serves the Chinese Belt and Road Initiative, and this will be greatly reflected after the completion of development work in the Port of Sokhna in Suez, which will become one of the pivotal ports in the Red Sea and a fulcrum for serving international trade within the Chinese Belt and Road Initiative. Läs artikel

Guterres urges nuclear powers to commit to no use of nuclear weapons, .3nhk.or.jp

UN Secretary-General Antonio Guterres has reiterated his call for the elimination of nuclear weapons.

He made the comments on September 26, the International Day for the Total Elimination of Nuclear Weapons designated by the United Nations. Guterres addressed government officials from around the world at the UN in New York. He said, ”Any use of a nuclear weapon, anytime, anywhere and in any context, would unleash a humanitarian catastrophe.”

He said, ”This is the timeless message of the hibakusya, the survivors in Hiroshima and Nagasaki.” And, ”To them, and to the world, I have pledged to do everything within my power to gather countries around the need to wipe these devices of destruction off the face of the earth.”

Guterres expressed his deep concern about the increasing risk of the use of nuclear weapons over Russia’s invasion of Ukraine. Läs artikel

Någon borde förklara vad ordet plikt betyder, aftonbladet.se

Ingvar Persson, ledarskribent

[…]Hälften av alla 18-åringar vill inte  göra lumpen. Jag kan förstå dem. Om valet står mellan ett år i uniform och att starta en utbildning man ser fram emot, börja ett jobb man just utbildat sig till eller göra en efterlängtad resa skulle jag ha svarat likadant när jag var 18 år.

I själva verket var det nog också det jag gjorde. Minnet av de där dagarna på Karolinen i Karlstad är lite vaga, men jag gjorde nog mitt bästa för att få frisedel. Dessutom hade jag ju både astma och dåliga fotvalv att falla tillbaka på.

Däremot gav jag mig inte in på några försök att övertyga mönstringsförrättaren om att jag var radikalpacifist. Det kändes för dumt. När beskedet kom och slog fast att jag tagits ut för 12 månaders befälsutbildning på Bergslagens artilleriregemente trodde jag att någon gjort fel.

Jag kan som sagt förstå om unga tjejer och killar helst vill göra något annat än att marschera och skjuta lösplugg. Men jag kan inte riktigt acceptera det. Det låter naturligtvis som en kommentar från en sur gubbe, men ordet plikt har en betydelse. Ordboken talar om något man är skyldig att göra.

Det fanns skäl till att värnplikten återinfördes 2017. De skälen är ännu mycket starkare idag.

Exakt så är det med ansvaret för att försvara landet, vår samhällsordning eller vad man nu väljer att kalla det. Det är något vi är skyldiga att göra. Den som tvekar kan ju fråga människorna i Ukraina som för ett och ett halvt år sedan stod upp mot den ryska armén med alla medel. Läs artikel

USA starkast men Kina knappar in, mynewsdesk.com

År 2030 kommer USA fortsatt att ha världen starkaste försvar, men det kinesiska försvaret växer kraftigt. Även Västeuropas försvarsutgifter ökar. Det kan vi läsa i 2023 års FOI-rapport Defence Economic Outlook (DEO).

Den första DEO gavs ut år 2016 och mätte i första hand militära utgifter. När det år 2023 är dags för den fjärde upplagan har DEO utvecklats till en studie som bedömer stormakters militära styrka även utifrån ekonomiska resurser, vapenmängd och vapenkvalitet. Rapporten gör också en bedömning av trender fram till år 2030. Beställare är Försvarsdepartementet. Data kommer främst från SIPRI, IISS och IMF*. Läs artikel

Ålänningar på militärkurs undergräver demilitariseringen, alandstidningen.ax

Peggy Eriksson Linda Jansson Magnus Jansson Rolf Granlund Jonny Landström Maiken Poulsen Englund Anders Eriksson Ålands framtid

[… Vad är det då som gör att ett stort antal ålänningar väljer att ta vapen i hand och gå en militär grundkurs i Finland? Vad är motivet? Att aktivt kunna försvara Åland mot ett angrepp? Och kanske viktigast av allt, som inte lyfts fram i medias rapportering: Vilket intryck av ålänningarnas inställning till Ålands demilitariserade och neutraliserade status ger detta i omvärlden och framför allt i Finland?

Att ålänningar frivilligt deltar i militärkurs och att det skapas försvarsorganisationer på Åland ger intryck av att ålänningarna själva ifrågasätter demilitariseringen, vilket givetvis ger alla finska kritiker av Ålands status vatten på sin kvarn. Det ger även uttryck för rädsla bland ålänningarna om att vi inte är tillräcklig skyddade och sprider åsikter i media om att ålänningar önskar vara likställda med övriga Finland gällande landets försvar.

Resultatet kan rent av vara kontraproduktivt för Ålands ställning som demilitariserat område. Värnar vi demilitariseringen bör vi väl lyfta och arbeta för fredliga konfliktlösningar i stället för att lära oss att ta till vapen. Extra olyckligt är det att en grupp ålänningar frivilligt deltar i en militärkurs precis i anslutning till att Finland och övriga Natoländer, under rådande omständigheter med krig i vårt närområde, officiellt deklarerat respekt och garantier Ålands demilitarisering och neutralisering. Läs artikel

Små stater og store våpen, cms.polsci.ku.dk

Henrik Breitenbauch & Jens Vesterlund Mathiesen

Materielanskaffelse i europæiske småstater

I Finland blev anskaffelsesproceduren forankret som en enhed under det fin[1]ske forsvar. Særligt Norges typevalg af F-35 blev omdiskuteret og kritiseret for at være uigennemsigtigt og formet af politiske inte[1]resser, herunder amerikansk indflydelse.113 I forbindelse med både Danmarks, Hollands og Finlands efterfølgende typevalg tog man ved lære af Norges erfaringer og etablerede en mere transparent pro[1]ces, hvilket bidrog til at legitimere beslutningen af F-35 og USA som alliancepartner.114 Anskaffelse af kampfly er, udover at være meget omfattende of[1]fentlige investeringer, centrale for forsvarspolitikken og alliance[1]politikken. Købet af F-35 af både Holland, Finland, Danmark og Norge (samt Schweiz, Belgien, Polen og Tyskland) indikerer en sam[1]let europæisk strategisk og politisk prioritering af NATO og USA. Det samme kan tolkes ud fra alle landenes fravalg af både det fælles[1] europæiske Eurofighter-kampfly eller Saab Gripen E-kampflyet, som blev produceret af det alliancefrie Sverige. De særlige politisk-strategiske dynamikker i F-35-programmet blev tydelige i 2018, hvor Tyrkiet, som har været med siden 2002, blev fjernet fra programmet. Senatet i USA vedtog en erklæring, som gjorde det ulovligt at sælge kampfly til Tyrkiet. Dette skyldes, at Tyrkiet var i dialog med Rusland om anskaffelsen af S-400-mis[1]silsystemer, hvilket betød, at der var risiko for, at F-35-teknologi blev delt med Rusland. Alvoren understreges af, at den amerikanske Kongres i oktober 2021 endvidere modsatte sig, at Tyrkiet skulle have ret til at indkøbe F-16-fly i stedet for F-35.115. Läs rapporten