I valet mellan olika mer eller mindre dåliga alternativ bör beslutsfattare helst välja det alternativ som lämnar många andra utvägar öppna. Och minimerar mängden brända broar.
Vi bör således inte ta fler steg framåt än att det går att ta ett steg tillbaka. Men ibland fungerar inte den modellen. Ett beslut blir ödesdigert. Stänger handlingsalternativ som tidigare fanns.
Det som nu skett, i Natofrågan, är just detta. Socialdemokratin valt en väg som stänger ett antal framtidsmöjligheter, exempelvis att kunna stå utanför en stor konflikt i vårt närområde. Vad mer förändringar som Natomedlemskap, när det väl är slutfört, kommer att föra med sig vet vi inte än. Vi har katapulterats ut i det stora spelet och vet inte vad det kommer att leda till.
Frågan är vad socialdemokratin kan lära sig av denna något abrupta förändring i sin – och Sveriges – inriktning? Läs ledaren