Nu håller Nato på att formulera nya detaljerade krav på medlemsländerna, så kallade förmågemål. De ska göra att försvarsplaneringen går att genomföra, att det finns utpekade trupper att skicka till utpekade platser inom en bestämd tid. Det måste också finnas fungerande logistik.
Sverige väntas bli ett uppmarsch- och baseringsområde för Nato, för försvaret av alliansens östra gräns. I praktiken ska amerikanska och brittiska soldater hämtas från väster och skjutsas österut. Det ska finnas bränsle, ammunitionslager, transporter och infrastruktur. Sveriges förväntas också bland annat bidra till Natos luft- och robotförsvar, Natostyrkorna i Lettland och Natos marina förband.
De nya kraven ska gälla från 2025. Även om processen inleds med en dialog med Sverige kan inte regeringen eller riksdagen här bestämma vad de ska landa i. Förmågemålen beslutas av de andra Natoländerna gemensamt i Bryssel och det finns ingen svensk vetorätt.
Nato kan förstås inte tvinga ett medlemsland att följa kraven. Men landets trovärdighet skulle sjunka i alliansen om det struntar i dem. Det har Danmark fått erfara, som nu lovar att öka försvarsanslagen för att kunna nå Natos krav på att ställa upp med en 6 000 personer stark brigad och bättre luftövervakning i Arktis. Läs artikel