Regeringen vill till försvaret tillskjuta betydande belopp som ska lånas upp. Satsningarna är inte inriktade på att bygga en aktningsvärd armé med ambitionen att försvara hela landet. Till det bidrar inte på allvar att man föreslår höjningar av vissa ersättningsnivåer. Sverige kvarblir med ett försvar i ”fickformat” som dessutom prioriteras för utlandsinsatser. (Utgivarna)
Regeringen gör nu den mest omfattande förstärkningen av försvaret sedan kalla kriget. Syftet är att skydda Sverige och landets befolkning. Satsningarna bidrar till att göra Sverige starkare – såväl militärt, civilt och ekonomiskt. De kraftiga ökningarna av försvarets budget, satsningar på innovation och försvarsindustrins expansion skapar också möjligheter för ett tekniklyft i hela landet.
Den militära förmågan ska fortsatt byggas upp och materiella och personella mål uppfyllas. Samövade krigsförband ska kunna möta omvärldsutvecklingens krav.
Utifrån aktuell BNP-prognos samt föreslagna och beräknade anslag i budgetpropositionen för 2026 beräknas försvarsutgifterna motsvara 2,8 procent av BNP under 2026 enligt Natos redovisningspraxis. Från och med 2028 beräknas anslagen motsvara 3,1 procent av BNP.
Tillsammans med tidigare budgeterade ökningar ökar anslagen med 26,6 miljarder i budgetpropositionen för 2026. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att anslagen för det militära försvaret tillförs 10 miljarder.
Tillväxten av försvaret behöver ske parallellt med ett ökat nyttjande av krigsorganisationen, bland annat genom deltagande i Natos åtgärder för avskräckning och försvar, nationella beredskapsanpassningar samt fortsatt militärt stöd till Ukraina. Utbyggnaden av försvaret innebär också förstärkningar i försvarsindustrin och fler utbildade och anställda i krigsorganisationen. Läs pressmeddelande