Redaktionen

Regeringen presenterar säkerhetsstrategi. Vi definierar de nationella intressen som är vägledande och de grundläggande värden som ligger till grund för vår säkerhet. Utifrån detta analyserar vi åtta primära hot. För att genomföra strategin behöver hela det svenska samhället engageras, skriver statsminister Stefan Löfven (S).

Sveriges fred, frihet och säkerhet ska värnas. Staten har ingen viktigare uppgift än denna…

För första gången samlar nu en svensk regering sin syn på Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Säkerhetsstrategin utgår från målen för vår säkerhet, tar ut riktningen och sätter ramarna för det arbete som krävs för att värna vår säkerhet och för att lägga de gemensamma resurserna där de gör bäst nytta…

1. Militära hot. Att ett enskilt militärt väpnat angrepp skulle riktas direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Men kriser och incidenter som inbegriper militära maktmedel kan aldrig uteslutas. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl, och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Samtidigt fördjupas våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Sverige stärker nu sitt försvar efter många års avveckling, och skapar en modern och sammanhållen totalförsvarsplanering, inklusive ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden…

De allra flesta frågor med bäring på svensk säkerhet har samlat breda majoriteter i Sveriges riksdag. Jag anser att det bör vara möjligt att nå en bred samling också i arbetet med att förverkliga innehållet i denna strategi. En starkare svensk säkerhet skapas inte genom politiskt spel och taktiserande, utan genom strävan efter samsyn och samarbete för landets bästa. Läs artikel

…Till allt detta kom så västmakternas oförmåga att förstå Rysslands behov att framstå som en jämlike. President Bush hade av allt att döma gett Gorbatjov en muntlig försäkran att Nato skulle vara återhållsamt och i vart fall inte placera trupp i forna DDR. Clinton och sonen George W upptog ändå tio östliga stater i Nato. Samtidigt upprättades i två steg ett Nato-Rysslandsråd för samarbete. Det visade sig dock inte räcka för att stärka förtroendet.

Bristen på framsynthet i den västliga Rysslandssynen är uppenbar. Man kan förstå att många ryssar uppfattar att Vladimir Putin, president år 2000, har återupprättat Ryssland som stormakt och fått ordning på ekonomin.

Men bristen på insikter om ryska synsätt ursäktar på intet viss hur Putin upprättat en auktoritär regi. Under dryga 15 år har han stegvis krossat fria medier, brutit mot internationella gränsavtal, aktiverat militären men inte reformerat ekonomin.

Rysslandshistorikern Kristian Gerner skriver i Axess nr. 9/2016 om hur hemliga polisen KGB under Berija och hans sentida efterföljare Andropov insåg behovet att drastiskt förändra sovjetsystemet. Men de hindrades av kommunistpartiets ideologer. Nu hindras Putin inte av något parti. KGB-officeren Putin och hemliga polisen har greppet.

Men denna gång tycks det inte finnas en klarsyn om att ekonomin måste reformeras. Resultatet blir återigen stabilitet men stagnation. Läs  artikel

…Debatten måste handla om hur vi skall fylla totalförsvarsbegreppet med innehåll. Hur skall civilförsvaret återupprättas? Behöver vi återinföra allmän värnplikt? Vilken roll skall frivilligorganisationerna ha och behöver de stärkas? Ett Natomedlemskap har ju framförts som den enda lösningen av flera politiska partier, i skuggan av Donald Trump verkar den debatten ha avstannat. Kanske bäst så just nu?…

Nu stundar Folk och Förvars årliga konferens i Sälen. Grunden för Folk och Försvars bildande var att skapa ett brett förankrat forum för en debatt om försvarsfrågor och samhällsutveckling. Vad vi som medborgare nu vill höra är en seriös debatt om totalförsvaret och inte någon plakatpolitisk pajkastning. En väsentlig fråga som måste upp på bordet nu om försvarsdebatten skall framstå som trovärdig är enkel men viktig; finns mat att tillgå om någonting händer och vilken beredskap behövs för att garantera detta? Utan att ta i denna fråga faller trovärdigheten som ett korthus då det gäller vårt framtida försvar. Läs artikel

Trots att Ryssland fortsätter sin upprustning så försvagar Sverige i praktiken sitt försvar. Därför måste Sverige nu snabbt rusta upp och redan i år öka försvarets anslag med fyra miljarder kronor extra, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Fram till 2020 behöver 28 extramiljarder satsas på försvarsbudgeten som ska vara fördubblad 2026…

– Vi flyttar ett kompani till Gotland, och det är bra. Men det som pågår nu är ingen upprustning. Tvärtom ska flygvapnet minska från 96 till 60 Jas-plan. Det försvarsbeslut som nu gäller är i själva verket en försvagning av svensk försvarsförmåga, säger Jan Björklund…

– Skulle det bli en konflikt runt Baltikum så kommer Sverige att dras in med mycket, mycket stor sannolikhet. Att vi skulle hålla oss utanför är inte realistiskt, vi kan dras in först. Sverige är den största innehavaren av både sjöterritorium och luftrum i Östersjön. Inte minst Gotland ligger mitt i med hamnar, flygplats och baseringsmöjligheter för luftvärn och annat som många aktörer skulle vara intresserade av. Men ju starkare försvar vi har, desto mer avskräckande är det naturligtvis, argumenterar Jan Björklund. Läs artikel

Samtidigt som luftvärnet i Halmstad förbereder sig för att utbilda soldater på nya robotar ska det i vår fattas beslut om inköp av ytterligare ett robotsystem. Prislappen beräknas den här gången ligga på över tio miljarder kronor…

Tanken är att det ska fylla gapet som finns mellan luftvärn mot lågtflygande angripare och Gripen-flygplanen som kan försvara över stora ytor. De nya robotarna ska framför allt skydda storstäder, flygbaser och geografiskt viktiga platser som Gotland. Läs artikel

Försvarsmakten saknar upp till åtta miljarder om året för att kunna genomföra den nuvarande försvarsuppgörelsen på rätt nivå och på utsatt tid, totalt runt 30 miljarder. Det hävdar Anders Carell, tung chef inom Försvarets Materielverk (FMV), för SvD.

– Vi har inte pengar som räcker för att leverera en försvarsmakt med det antal materielsystem och soldater till den kvalitet och på den tid som anges i försvarsbeslutet 2015, säger Anders Carell, brigadgeneral och chef för arméns system- och produktionsledning vid FMV, till SvD…

Enligt Anders Carell stod det klart redan från början att försvarsbeslutet var ekonomiskt otillräckligt.

– I underlaget inför försvarsbeslutet kunde Försvarsmakten relativt säkert säga att man var underfinansierade med fyra miljarder per år i den strukturen. Läs artikel

Oron i Sveriges närområde och i omvärlden påverkar i allra högsta grad vårt land. Vi står inför stora utmaningar.

Ryssland har ökat sina militära utgifter och höjt sin militära förmåga. I Georgien, Ukraina och Syrien har landet visat att man inte tvekar att använda militärt våld för att främja sin politiska agenda. Samtidigt ökar hackerattackerna, desinformationskampanjerna och propagandan riktade mot Sverige och andra länder. Den svenska militära underrättelsetjänsten har påvisat att avsändaren är tydlig: Ryssland…

Nästa försvarsbeslut planeras först år 2020. Men läget i omvärlden försämras snabbt redan nu. För att ytterligare höja försvarsförmågan här och nu behöver minst 500 miljoner kronor skjutas till redan i år, exempelvis i vårändringsbudgeten. Dessutom föreslår vi att försvarsanslaget höjs med 2 miljarder kronor 2018, vilket sedan ökar till 3 miljarder kronor per år i permanent höjning av anslagen från 2019 och framåt. Totalt innebär det att försvaret får 8,5 miljarder kronor extra under nuvarande inriktningsperiod utöver de redan beslutade resursökningarna.

Vi skulle välkomna en bred samsyn om ytterligare ökade resurser till Försvarsmakten. Detta kan bli verklighet om regeringen redan i vårändringsbudgeten ökar anslagen och på så vis bygger vidare på nu gällande försvarsbeslut. Dessutom måste försvarsberedningen som förbereder nästa försvarsbeslut rusta Sverige för en långsiktigt hållbar försvarsförmåga, både för egen del och för att kunna agera i viktiga internationella sammanhang och strukturer. Läs artikel

Påståendet att den svenska flygmotorkompetensen går i graven är anmärkningsvärt, liksom att placera regeringen i centrum för förhandlingar som ska föras mellan FMV och Saab samt mellan Saab, General Electric och GKN. Borgarna borde veta bättre, skriver Peter Hultqvist (S).

Det är anmärkningsvärt att dessa företrädare hävdar att den svenska flygmotorkompetensen går i graven. Lika anmärkningsvärt är det att de vill använda riksdagen som plattform för att tillförsäkra ett enskilt företag en särskild roll i Jas 39 E-projektet. Borgarna borde begripa hur rollfördelningen ser ut vid en upphandling. De borde veta att det är fel att på detta sätt placera regeringen i centrum för den förhandling som ska föras utifrån affärsmässiga utgångspunkter, ytterst mellan myndigheten FMV och Saab, men också mellan företagen Saab, General Electric och GKN. Det borgarna föreslår kan riskera totalekonomin och även skapa förseningar i Gripenprojektet. Konsekvenserna för ett försenat Gripenprojekt verkar de inte ha tänkt på…

I dag utför företaget GKN bland annat underhåll och produktstöd för motorn i Jas 39 C/D. De har även kompetens och resurser för att i samverkan med General Electric ta ett betydande ansvar för underhållet även för Jas 39 E. Det finns inget som i dag pekar på att det i sådana fall skulle vara nödvändigt att skicka hela motorer till USA för underhåll. Dessa grundförutsättningar var både regering och opposition väl införstådda med när den dåvarande Alliansregeringen i januari 2013 beslutade om utveckling och ombyggnation av 60 Jas 39 C/D till Jas 39 E.

Som försvarsminister följer jag aktivt upp statens beställning av Jas 39 E. Endast en lösning som tillgodoser Försvarsmaktens behov av operativ tillgänglighet i stridsflygsystemet är tillfredsställande. Det ligger också i regeringens mandat och ansvar att säkerställa detta. Läs artikel