Redaktionen

Svenska Afghanistaninsatsen Tone Tingsgård presenterar slutsatser från regeringens utredning, ABF i Stockholm 2 mars kl 19

av

Tone Tingsgård har haft regeringens uppdrag att utreda den svenska militära insatsen i Afghanistan som pågått efter terrorattentaten i New York och Washington 11 september 2001. Efter det vände sig brittiska regeringen till den svenska regeringen med en förfrågan om svensk medverkan i en gemensam militär aktion i Afghanistan som bedömdes hysa al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin som ansågs ansvariga för terrordådet. Svenska regeringen tillstyrkte en begränsad svensk fredsbevarande insats i tid och vad gäller manskap.

Tone Tingsgård, regeringens utredare av Afghanistaninsatsen
Samtalsledare: Gunnar Lassinantti, ABF Stockholm

Sverige kränkte fyra länder 2016, dn.se

av

Vad gäller främmande makters kränkningar av Sverige så uppgick de 2016 till 20, vilket är en kraftig ökning jämfört med de elva som inträffade 2015.

Kränkningarna av Sverige gjordes av elva olika länder med flyg, fartyg eller fordon. Grannländer inom Nato står för huvuddelen av kränkningarna medan Ryssland kränkte en gång. Enligt uppgifter till DN från försvarsdepartementet fördelar de sig så här.

Danmark: Fem kränkningar, varav tre med flygplan och två med fartyg.

Norge: Tre kränkningar, två med flygplan och en med fartyg.

USA: Tre kränkningar med flygplan.

Estland: Två kränkningar med flyg respektive fartyg.

Finland: En kränkning med fordon.

Polen, Finland, Litauen och Portugal: Har med fartyg kränkt vardera en gång.

Frankrike och Ryssland: Var sin flygkränkning.

Överträdelserna är till största delen ”av administrativ karaktär, exempelvis att flygplantypen inte finns med i årstillståndet”, enligt Försvarsmakten. Läs artikel

Trendbrott för svensk vapenexport, affarsliv.com

av

Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till 11 miljarder kronor 2016. Det är en ökning med 45 procent jämfört med 2015, enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som nu ser ett trendbrott.

-Vi märker av mycket förfrågningar, vi ger ju förhandsbesked och det ökar ju dramatiskt. Det är ett ganska stort intresse för att köpa krigsmateriel. Fler börjar se över sitt hus nu helt enkelt. Vi har ju haft en nedåtgående trend för försvarsutgifter men nu finns det en diskussion om att gå upp till vissa procentmål i Nato, och det kommer att påverka, säger generaldirektören Christer Ahlström till TT.

-Den ojämförligt största ordern som finns nu kommer att påverka flera år framöver och det är ju Gripenbeställningen från Brasilien. Det är 2,8 miljarder för 2016, men det är ju bara början. Den totala summan är ju betydligt högre, säger han.

Av den totala exporten av krigsmateriel på 11 miljarder kronor gick 88 procent av den svenska exporten till EU, EES-länder samt till samarbetsländer som Kanada, Sydkorea, USA och Brasilien. Exporten till Mellanöstern uppgick till 160 miljoner kronor. Det är en tydlig minskning jämfört med föregående år. Detta samtidigt som den globala vapenexporten till Mellanöstern nästan fördubblats de senaste fyra åren.

Totalt stod Sverige för 1,2 procent av den globala vapenexporten under 2012-2016, en minskning med 35 procent sedan 2007-2011, enligt de senaste siffrorna från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Läs artikel

Svar på fråga 2016/17:814 av Stig Henriksson (V) Sverige, Joint Expeditionary Force och Nato, riksdagen.se

av

Försvarsminister Peter Hultqvist:

Stig Henriksson har frågat mig hur jag, vid ett svenskt deltagande i JEF, avser att hantera detta dilemma? Bakgrunden till Stig Henrikssons fråga är att han uppfattar att det finns en koppling mellan brittiska Joint Expeditionary Force (JEF) och Natos Very High Rediness Joint Task Force (VJTF).

När det gäller VJTF kan vi konstatera att denna styrka idag inte är öppen för partnerländer.

JEF är ett brittiskt ramverk för en snabbinsatsstyrka som andra länder kan bidra till. JEF har ingen organisatorisk bindning till Nato eller annan multinationell organisation men kan efter särskilt beslut ställas till FN:s, EU:s eller Natos förfogande i alla typer av konfliktsituationer som inbegriper militära maktmedel, inklusive stöd till humanitära insatser vid behov. Deltagande i JEF innebär inga åtaganden men ger möjlighet till gemensamma övningar. De länder som samarbetar med Storbritannien inom ramen för JEF beslutar självständigt, från fall till fall och i enlighet med nationella beslutsprocesser, om de vill delta i övningar eller militära insatser.

Jag har tidigare redogjort för beredningsläget avseende ett eventuellt svenskt deltagande i det brittiska samarbetet JEF, bl.a. i svar på interpellation 2015/16:16 av Anna Kinberg Batra (M) om tydlighet om Sveriges samarbete med Nato, samt i svar på fråga 2015/16:1441 av Hans Wallmark (M) om svenskt deltagande i JEF. Läs svaret

 

 

Försvarsmaktens årsredovisning 2016, forsvarsmakten.se

av

Överbefälhavarens kommentarer

2016 har varit ett intensivt, turbulent men också resultatrikt år. Försvarsmakten har arbetat hårt för att stärka den militära förmågan i en tid präglad av stora globala förändringar, betydande osäkerheter och ett fortsatt skärpt läge i vårt närområde. Ett år in i försvarsbeslutsperioden kan vi konstatera att viktiga steg har tagits för att öka tillgänglighet och beredskap i våra krigsförband. Vi har blivit en starkare och bättre rustad försvarsmakt. Ett större antal beredskapskontroller har genomförts. Nationella och internationella övningar har prioriterats, såväl i krigsförband som inom respektive stridskraft och i större gemensamma övningar. Repetitionsutbildningar med pliktinkallad personal har visat att även en kort utbildningsperiod kan bidra till återtagen förmåga. Vi når inte rekryteringsmålen, men andelen rekryter som fullföljer den nya grundutbildningen har ökat, vilket innebär att fler kan krigsplaceras med rätt utbildning. Materielleveranser av bland annat personlig utrustning, kvalificerade vapen och modifiering av fartyg har bidragit till ökad tillgänglighet. Läs  rapporten

ÖB: ”Det krävs krafttag för att nå Försvarsmaktens mål”, svd.se

av

Det kommer att krävas ”fortsatta krafttag” för att nå målsättningarna i försvarsbeslutet till 2020, enligt ÖB Micael Bydéns egen kommentar till Försvarsmaktens årsredovisning för 2016. För närvarande finns det ”begränsningar” i den operativa förmågan, konstaterar försvaret också.

Årsredovisningen för 2016 är den första under den innevarande försvarsperioden med ökade anslag på 10,2 miljarder kronor på fem år, enligt den uppgörelse som S, MP, M, C och KD enades om våren 2015…

(Personal)  Även här står Försvarsmakten inför stora svårigheter, både med soldater och officerare. Rekryteringen har ”underskridit de nivåer som krävs för en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning”, trots den nya Militära grundutbildningen (MGU) som infördes under året.

”En särskild långsiktig utmaning ligger i officersförsörjningen då en stor andel av officerskåren går i pension de närmaste femton åren”.

Nu väntar försvaret på regerings besked om att återinföra värnplikten så snart det anses möjligt. Dock utan att det kostar pengar, vilket Försvarsmakten hade invändningar mot i sitt remissvar…

(Materiel) ”Materielproduktionen har till del drabbats av förseningar”, konstaterar försvaret nu, dock utan att det stört verksamheten allt för mycket.

Det tidigare ålagda besparingskravet på 760 miljoner på materielsidan ”kommer inte att nås till utgången av 2017”. Samtidigt har försvaret utnyttjat en anslagskredit på nästan lika mycket – 680 miljoner.

I budgetunderlaget för 2018 som offentliggörs om en vecka kommer Försvarsmakten också att redovisa konsekvenserna av ökade kostnader i stora materielprojekt – stridsflyg och nya ubåtar. I fjolårets underlag var urholkningseffekten fem miljarder kronor 2016–20. Nu kan det bli mer. Läs artikel

Sveriges försvar kränkte fyra länder, Mikael Holmström , dn.se

av

Svenska militära enheter kränkte förra året fyra andra länder. Samtidigt utsattes Sveriges territorium för tjugo kränkningar av främmande makter.

Både Sveriges och andra länders kränkningar har ökat jämfört med 2015. Det framgår av Försvarsmaktens årsredovisning för 2016 som blev offentlig i dag.

De svenska kränkningarna skedde i Danmarks, Finlands och Portugals luftrum samt på Norges territorialvatten.

Orsaken till att svenska militära enheter kränkt beror ”på misstag i form av felaktig geografisk lägesuppfattning samt administrativa misstag”, enligt Försvarsmakten…

Vad gäller främmande makters kränkningar av Sverige så uppgick de 2016 till tjugo, vilket är en kraftig ökning jämfört med de elva som inträffade 2015.

Av kränkningarna 2016 har tolv skett i luftrummet, sex på sjöterritoriet samt två på land.
Överträdelserna är till största delen ”av administrativ karaktär, exempelvis att flygplantypen inte finns med i årstillståndet”, enligt Försvarsmakten. Läs artikel

Små brickor i de storas maktspel – erfarenheter av finska vinterkriget, Arvid Cronenberg

av

Arvid Cronenberg är pensionerad överstelöjtnant och var under en följd av år verksam som militärhistoriker vid dåvarande Militärhögskolan. Bland hans skrifter märks mästerverket om Umeå Blå Dragoner, en regementshistorik i särklass. Han har i sina forskningar speciellt intresserat sig för svensk krigsplanläggning.

Vi återger här Cronenbergs bidrag till antologin Försvaret främst (Celanders 2015). Det behandlar ett kritiskt skede under finska vinterkriget, då svensk stats- och militärledning hade att ta ställning till propåer från västmakterna att komma Finland till undsättning över svenskt territorium. Sverige, ännu dåligt rustat, lyckades med klok politik undgå att dras med i storkriget – då och senare.

Läs Cronenbergs artikel: Forsvaret framst_Cronenberg

Wallström: Frostiga relationer har tinat, Aftonbladet

av

Dagens möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har tinat upp relationerna med Sverige något, tycker Margot Wallström.

Men i fråga om östra Ukraina och Krim-annekteringen är parterna djupt oeniga.

– I vissa frågor måste vi vara överens om att vara oense, säger Margot Wallström.

Har de frostiga relationerna länderna emellan tinat något?

– Det tycker jag att man kan säga när vi ses så här officiellt vid ett möte där vi tog oss ordentlig tid att prata om allt från internationella frågor och det europeiska samarbetet till bilaterala relationer.

I fråga om situationen i Ukraina och Rysslands annektering av Krimhalvön var diskussionerna långa och livliga, enligt uppgift till Aftonbladet, eftersom utrikesministrarna stod långt ifrån varandra i synen på konflikten. Under den gemensamma presskonferensen uttryckte Lavrov att Sverige och andra länder nu söker närma sig Ryssland efter år av dåliga relationer eftersom de inte längre vill ”offra internationella intressen” för den ukrainska regeringen.

Margot Wallström håller inte med.

– I vissa frågor är det så att vi måste vara överens om att vara oense. Vi har inte ändrat vår uppfattning, vi vet precis vad som ligger till grund för att vi infört sanktioner från EU:s sida. Vi kommer att hålla fast vid dem och vi kommer att hålla fast vid att vi anser att Krim är olagligen annekterat av Ryssland och att det måste upphöra. Läs artikel

Margot Wallström: ”Ryssland är inte ett hot mot Sverige”, dn.se

av

Tre års bottenfrusna relationer mellan Sverige och Ryssland kan börja tinas upp när utrikesminister Margot Wallström på tisdagen besöker sin ryske kollega Sergej Lavrov i Moskva. Hon hoppas på att etablera en respektfull dialog, säger hon till DN…

– Jag tycker nog inte att det är vi som har frusit ut Ryssland, utan vi har varit väldigt lojala mot det som har varit ett EU-beslut, bland annat om att undvika kontakter på högsta nivå. Men vi har med tiden blivit ett av de sista länder som fortfarande inte har kontakt på utrikesministernivå. Jag uppskattar att kunna prata direkt och framföra våra synpunkter. Jag hoppas att det kan bli ett civiliserat samtal…

Vad vill du uppnå i Moskva?

– Att etablera en dialog och en direkt kontakt som blir respektfull. Vi vill framför allt behålla ett konstruktivt samarbete, så att det inte försämras. Vad de gör i säkerhetsrådet är otroligt viktigt, med frågor som Syrien i centrum…

Betraktar du Ryssland som ett säkerhetshot mot Sverige?

– Nej, det gör jag inte. Vi måste döma efter hur de agerar. Vi talar därför om ”en bred ansats”, där vi både agerar i EU-sammanhang, där sanktionerna är ett verktyg i en verktygslåda, men också arbeta för att till exempel Arktis, ett område som tidigare var ett lågspänningsområde, förblir det. Jag kommer att fråga hur Ryssland ser på kärnvapenupprustning i den regionen. Läs artikel

 

Ville ikke garantere for artikkel 5, aldrimer.no

av

USAs visepresident Michael Pence møtte mandag NATOs generalsekretær Jens Stoltenberg. Pence ble spurt om USA kan garantere for NATOs artikkel fem, det gjensidige forsvaret, men svarte ikke.

Mandag besøkte Michael Pence NATOs hovedkvarter i Brussel. Hans overordnede, Donald Trump, har flere ganger har omtalt alliansen som «foreldet», og uttalt at USA ikke nødvendigvis vil komme andre NATO-land til unnsetning, selv om de blir invadert.

I tillegg har kravet om at europeiske land må bruke mer penger på forsvar, vært krystallklart. Forsvarsminister James Mattis poengterte det for få dager siden, Pence gjentok poenget i dag…

Men da det ble åpnet for spørsmål fra journalistene, unngikk Pence ved tre anledninger å svare. Han ble først spurt om hva som ville skje dersom land ikke bidro nok til NATOs forsvar.

– Dere har snakket om behovet for mer penger til forsvar. Hva blir konsekvensene av å ikke gjennomføre det? Er det noen mulighet for at forpliktelsene i artikkel 5 ikke vil bli ansett som forpliktende, dersom NATO-land ikke betaler?

Pence unngikk å besvare det spørsmålet. Så kom to andre spørsmål, om hva som skjer hvis europeiske land ignorerer de amerikanske kravene.

– Hva skjer “hvis ikke” ?

Heller ikke disse spørsmålene svarte visepresidenten direkte på. Men Pence åpnet for konsekvenser.

– Vi ser at vårt land fortsetter å investere i europeiske lands sikkerhet, men landene i Europa sakker akterut. Jeg vet ikke hva som er svaret, men jeg vet at tålmodigheten til det amerikanske folk ikke er evigvarende, sa Mike Pence. Han la til at USA «forventet støtte»fra andre NATO-land.

– Den gjensidige forpliktelsen, at USA forventer støtte fra sine europeiske allierte, hvis man ikke klarer det… bare fremtiden vil gi svar på det, poengterte visepresidenten…

Forsker ved Institutt for forsvarsstudier og USA-ekspert Svein Melby synes seansen var interessant, både på grunn av det som ble sagt, og det som ikke ble sagt.

– Det er påfallende, at han ikke umiddelbart bekrefter forpliktelsen om gjensidig støtte, altså det å overholde NATOs artikkel fem. Det er kjernen i alliansen. Forsvarsministeren, Mattis, var jo rask med å gjøre det, bare for noen dager siden. Dette er et tegn på at ting ikke er som de var, sier Melby til aldrimer.no. Läs artikel